Putin: Då är kriget över på två månader

2025 01 30

Europa håller andan inför potentiella fredsförhandlingar.

Men än så länge finns det inga konkreta uppgifter om när, hur eller var det ska ske.

Det är även oklart vilka som ska vara inblandade - och intensiva strider fortsätter på många håll i Ukraina.

Vladimir Putin menar nu på nytt att det är de västerländska ländernas stöd som gör att kriget fortsätter.

“Då är det över”

Putin menar att kriget skulle kunna vara över på två månader om väst slutar stötta Ukraina.

Det fastslår tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Putin gav en intervju till Kreml-journalisten Pavel Zarubin som publicerades den 28 januari där han hävdade att kriget i Ukraina kan vara över inom två månader om väst slutar att ge Ukraina militärt stöd och att Ukrainas beroende av västligt militärt stöd visar att Ukraina ”inte har någon suveränitet”.

“Informationskampanj”

ISW uppger att Putins påståenden om hur snabbt kriget kommer att ta slut utan ytterligare västligt militärt stöd och hans uttryckliga förkastande av Ukrainas suveränitet är en del av Kremls långsiktiga informationsoperationer.

Dessa syftar till att undergräva västs stöd för Ukraina och avskräcka från ytterligare västligt militärt stöd.

LÄS MER: Zelenskyj vänder sig till hela svenska folket

Väntar på det

Vidare menar ISW att Putins segerteori bygger på antagandet att väst kommer att överge Ukraina, och endast ett orubbligt stöd från väst och konsekventa leveranser av västligt militärt stöd till Kyiv kan tvinga Putin att överge sin teori.

Då kan han tvingas acceptera behovet av att erbjuda de eftergifter som krävs för en lösning på konflikten som kan accepteras av USA, Europa och Ukraina.

“Inte bindande”

Putin indikerade att han inte kommer att betrakta något fredsavtal med Ukraina som bindande genom att hävda att den ukrainska regeringen antingen är ovillig eller oförmögen att upphäva det ukrainska presidentdekretet från 2022 som förbjuder förhandlingar med Putin.

– Putin hävdade att alla fredsavtal som Ryssland och Ukraina sluter innan Ukrainas president Volodymyr Zelensky återkallar sitt dekret från 2022 kommer att vara ogiltiga, uppger ISW.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen