30 jul 26

Pumpkaos över hela landet – drivmedel slut

2024 01 03

Bensinstationer i hela Sverige vittnar om dieselbrist i dagarna.

Vid årsskiftet trädde regeringen och SD:s beslut om att sänka reduktionsplikten i kraft, vilket innebar en sänkning på fyra kronor på diesel vid pump.

En stor förändring – vilket har fått bilister att rusa till landets mackar från 1 januari och framåt.

Men det har inte skett utan konsekvenser.

På flera håll i landet, från söder ända till norr, har dieseln tagit slut på grund av den explosionsartade efterfrågan precis efter prissänkningen, rapporterar Sveriges Radio.

– Nu är det extremt. Det piper hela tiden, konstaterar exempelvis mackägaren Peppe Löfgren i Ånge till radion.

Över förväntan: "Otroligt tryck"

Flera mackar menar att de var beredda på en stor tillströmning. Man hade räknat med att folk skulle vänta till årsskiftet med att tanka bilen.

Ändå var rusningen över förväntan, säger Erika Johansson, Ingos vd, till SR.

Och det får alltså konsekvenser i början av året.

– Vi har ju sålt otroligt mycket mer än vad vi brukar göra det senaste dygnet. Det har gjort att det är ett otroligt tryck, det har också medfört att flera stationer varit tomma på diesel längre än de brukar.

Rusning från Norge

För närvarande jobbar tankbilar stenhårt med att fylla på drivmedlet så att det ska gå att möta den kraftigt ökade efterfrågan på diesel.

Det lär behövas.

För nu vallfärdar till och med folk från Norge till Sverige för att få tanka efter den stora prissänkningen.

På stationer i Sverige när den norska gränsen fylls flera dunkar med diesel.

– Det är fem kronor billigare per liter på svenska sidan nu, säger exempelvis norrmannen Arne Sandmoen, som korsat gränsen för att tanka, till SVT.

Mängden biobränsle minskar

Den så kallade reduktionsplikten innebär att bensinbolag måste blanda i en särskild mängd biobränsle i drivmedel för att minska transportutsläppen.

Biobränslet är dyrare, vilket bidragit till högre literpriser.

Det är mängden biobränsle som nu alltså minskar i bensin och diesel och får priserna att sjunka, men har också ifrågasatts då det enligt myndigheter försvårar för Sverige att nå klimatmålen.

– Det måste bli billigare att vara svensk. Nu använder vi alla verktyg för att underlätta hushållens ekonomi, sade näringsminister Ebba Busch (KD) i samband med att regeringen gick fram med beskedet.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen