Pumpkaos över hela landet – drivmedel slut

2024 01 03

Bensinstationer i hela Sverige vittnar om dieselbrist i dagarna.

Vid årsskiftet trädde regeringen och SD:s beslut om att sänka reduktionsplikten i kraft, vilket innebar en sänkning på fyra kronor på diesel vid pump.

En stor förändring – vilket har fått bilister att rusa till landets mackar från 1 januari och framåt.

Men det har inte skett utan konsekvenser.

På flera håll i landet, från söder ända till norr, har dieseln tagit slut på grund av den explosionsartade efterfrågan precis efter prissänkningen, rapporterar Sveriges Radio.

– Nu är det extremt. Det piper hela tiden, konstaterar exempelvis mackägaren Peppe Löfgren i Ånge till radion.

Över förväntan: "Otroligt tryck"

Flera mackar menar att de var beredda på en stor tillströmning. Man hade räknat med att folk skulle vänta till årsskiftet med att tanka bilen.

Ändå var rusningen över förväntan, säger Erika Johansson, Ingos vd, till SR.

Och det får alltså konsekvenser i början av året.

– Vi har ju sålt otroligt mycket mer än vad vi brukar göra det senaste dygnet. Det har gjort att det är ett otroligt tryck, det har också medfört att flera stationer varit tomma på diesel längre än de brukar.

Rusning från Norge

För närvarande jobbar tankbilar stenhårt med att fylla på drivmedlet så att det ska gå att möta den kraftigt ökade efterfrågan på diesel.

Det lär behövas.

För nu vallfärdar till och med folk från Norge till Sverige för att få tanka efter den stora prissänkningen.

På stationer i Sverige när den norska gränsen fylls flera dunkar med diesel.

– Det är fem kronor billigare per liter på svenska sidan nu, säger exempelvis norrmannen Arne Sandmoen, som korsat gränsen för att tanka, till SVT.

Mängden biobränsle minskar

Den så kallade reduktionsplikten innebär att bensinbolag måste blanda i en särskild mängd biobränsle i drivmedel för att minska transportutsläppen.

Biobränslet är dyrare, vilket bidragit till högre literpriser.

Det är mängden biobränsle som nu alltså minskar i bensin och diesel och får priserna att sjunka, men har också ifrågasatts då det enligt myndigheter försvårar för Sverige att nå klimatmålen.

– Det måste bli billigare att vara svensk. Nu använder vi alla verktyg för att underlätta hushållens ekonomi, sade näringsminister Ebba Busch (KD) i samband med att regeringen gick fram med beskedet.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen.

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen