PTS-ANALYS: Största riskområdena om främmande makt slår till

2022 11 02

I en ny riskanalys från PTS, Post- och telestyrelsen, framkommer vad främmande makt sannolikt skulle rikta in sig på vid en attack.

PTS, Post- och telestyrelsen, är en av de svenska myndigheter som har ett särskilt ansvar för landets krisberedskap. För att få en bild av beredskapen gör myndigheten PTS frekvent risk- och sårbarhetsanalyser kring de delar av samhället som man bär ansvar för.

I stora drag påpekar man att långvariga strömavbrott och tillgänglighetsattacker är de största riskerna mot Sverige.

El och operatörer känsliga områden

Mer i detalj betyder det:

– Myndigheten bedömer att långvariga nationella elavbrott och samtidiga tillgänglighetsattacker mot flera operatörer fortsatt utgör de största riskerna, framhåller PTS i sin senaste analys.

Och, tillägger man, om än inte lika allvarligt:

– Dessutom kan fel och brister i hantering av operatörers infrastruktur, i programvara och hårdvara samt avbrott i förbindelser fortfarande leda till skadekonsekvenser, men riskerna för dessa bedöms vara låga.

Det säkerhetspolitiska läget i Sverige gör i dag den här typer av riskbildsbedömningar mer relevanta och viktiga än för bara något år sedan. Den ska ge underlag för ”bedömningar för beslutsfattare och verksamhetsansvariga, utgöra underlag för information om samhällets risker till allmänheten samt ge underlag för samhällsplanering” enligt myndighetens hemsida.

Natomedlemskap kan påverka på flera plan

Det aktuella säkerhetspolitiska läget för Sverige kan ses i ljuset av debatten kring svenskt medlemskap i Nato och vad det kan få för följder för den tekniska infrastrukturen, typ el och it.

Förutom PTS riskanalys gällande attacker mot teknikinfrastrukturen, framhöll så sent som i går i samband med inledningen av Nordiska rådets möte i Helsingfors, Sveriges ÖB, Michael Bydén, att kärnvapen på svensk mark inte går att utesluta vid ett Nato-medlemskap:

–  Rådet är inga förbehåll och sen måste den politiska nivån in på banan och fatta de beslut man behöver göra, oavsett om det handlar om permanent närvaro av nato-allierade om det handlar om förhandslagring.

Foto: D. Worrall

Text: Redaktionen


JUST NU: Republikaner tvärvänder i kärnfrågan – trendbrott efter fyra år

2025 07 11

Republikaner tvärvänder i en av partiets absoluta kärnfrågor.

President Donald Trump vann valet 2024 bland annat för att många väljare var djupt oroade över invandring och migration.

Men nu ser många amerikaner ut att ha tvärvänt i frågan.

Även bland republikaner syns ett tydligt trendbrott, enligt en ny undersökning.

Vänder en fyraårig trend

En ny undersökning från Gallup visar en stor minskning i andelen republikaner som vill att invandringen till USA ska minska, rapporterar Newsweek.

Det rör sig om en stor förändring – från 88 procent 2024 till 49 procent i juni 2025.

Samtidigt ökar också andelen republikaner som anser att invandringen medför positiva effekter för USA.

Enligt opinionsinstitutet rör det sig om ett betydande trendbrott.

– Dessa förändringar vänder en fyraårig trend av ökande oro kring invandring som började 2021 och återspeglar förändringar bland alla större partigrupper, kommenterar Gallups Lydia Saad, enligt tidningen.

Heta känslor 2024

Förändringen syns inte bara bland republikaner, utan även bland amerikaner i stort. 2024 vill 55 procent av amerikanerna att invandringen skulle minska. Nu har den siffran sjunkit till 30 procent.

Den stora förändringen kan bero på att 2024 var ett valår som rörde upp starka känslor och åsikter om bland annat invandring, och det fanns en stor frustration avseende Joe Bidens sätt att hantera frågan.

Redan under 2024 hade invandringen dock börjat minska, vilket den har fortsatt att göra under Trumps tid i Vita huset.

Bland republikaner är stödet för Donald Trumps politik fortfarande starkt, även i invandringsfrågan, vilket också bekräftas i Gallups undersökning.

Oron har minskat

Ändå visar undersökningen alltså att många republikaner har blivit mindre skeptiska till invandring den senaste tiden. Det kan bero på att den allmänna oron över frågan har minskat.

– Ökningen av illegala gränsövergångar under Biden-administrationen utlöste ökad allmän oro över invandring och ökat krav på strängare tillämpning. Trump-administrationens snabba och synliga reaktion verkar ha avvärjt den oron, särskilt bland republikaner, säger Gallups Lydia Saad, enligt tidningen.

– Som ett resultat har amerikanernas attityder till invandring i stort sett återgått till hur de var före den senaste ökningen vid gränsen, tillägger hon.

Foto: Dyana Wing So

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Trump stoppas – får inte hålla prestigefyllt tal

2025 07 11

Donald Trump kan stoppas från att hålla ett prestigefyllt tal.

President Trump kommer att göra ett statsbesök i Storbritannien i september.

När Frankrikes president Emmanuel Macron besökte de brittiska öarna tidigare i veckan, bjöds han in till att hålla tal inför det brittiska parlamentet.

Men Donald Trump kan stoppas från att tala till parlamentet vid sitt besök, enligt brittiska medieuppgifter.

Kan stoppas från att tala

Ingen formell begäran har lämnats in om att Donald Trump ska tala inför Storbritanniens parlament, rapporterar Sky News.

Mycket tyder på att presidenten inte kommer att få det privilegiet, enligt kanalen.

Många i Storbritannien, däribland parlamentsledamöter, vill inte att Trump ska få tala.

Och det kan finnas ett sätt att undvika det utan att det uppstår diplomatiska pinsamheter, enligt kanalen.

Parlamentet har nämligen uppehåll under delar av september, vilket kan anges som skäl till att Trump inte får tala, trots att exempelvis Macron har fått göra det.

”Glad att se Macron – inte Trump”

En av dem som inte vill se Trump i parlamentet är Labours parlamentsledamot Kate Osborne, som redan i april skrev till talmannen och vädjade om att Trump inte skulle inbjudas till att tala.

– Jag var glad att se Macron här men känner väldigt annorlunda inför Trump, säger hon, enligt kanalen.

– Trump har gjort några mycket obekväma och oroande kommentarer om den brittiska regeringen, demokratin, Mellanöstern, särskilt kring jämställdhet och, naturligtvis, Ukraina, menar Kate Osborne.

– Så jag tror att det finns många anledningar till varför vi, när vi tittar på ett statsbesök, bör titta på varför de ges det privilegiet. För det är naturligtvis ett privilegium för någon att komma och tala till båda kamrarna, anser parlamentsledamoten.

”Ingår inte automatiskt”

Från talmannens kansli har det kommit ett svar där det understryks att man inte automatiskt blir inbjuden att tala inför parlamentet vid ett statsbesök.

– Formella tal till båda parlamentskammarna ingår inte automatiskt i resplanen för ett sådant statsbesök. Huruvida en utländsk statschef talar till parlamentet, under ett statsbesök eller på annat sätt, är en del av planeringsbesluten, heter det i meddelandet.

Det är dock fortfarande oklart huruvida Trump kommer att få tala eller inte. Vid sitt tidigare statsbesök i Storbritannien 2019 talade han inte till parlamentet.

Det är fortfarande inte bestämt när i september Donald Trumps statsbesök kommer att äga rum.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen