Protestbrev mot Richard Jomshof (SD) – talmannen kopplas in

2024 02 28

Det stormar kring justitieutskottets ordförande Richard Jomshof (SD).

Efter en hätsk debatt  i riksdagen mellan Daniel Riazat (V) och Margareta Cederfelt (M) gick SD-toppen till attack på sociala medie-plattformen X.

Jomshof delade en artikel från 2015 där det framkom att Daniel Riazat ville byta bostad, eftersom SD-politikern Mattias Karlsson var hans granne i riksdagslägenheten.

– Daniel Riazat ville alltså "flytta från" Mattias Karlsson. Själv tycker jag att han borde "flytta från" Sverige, skrev Richard Jomshof.

Ett uttalande som fick Nooshi Dadgostar (V) att gå i taket.

Det som Daniel Riazat blir utsatt för är fruktansvärt. Justitieutskottets ordförande har skapat ett främlingsfientligt drev mot en folkvald riksdagsledamot. Det är oacceptabelt, framhöll V-ledaren på X.

Protestbrev till talmannen

Nu har stormen kring SD-toppen tagit en ny vändning.

Vänsterpartiet har gått från ord till handling och lämnat in ett protestbrev till riksdagens talman och samtliga gruppledare, rapporterar Aftonbladet.

I brevet kräver V att ”någon med auktoritet sätter ner foten och sakligt förklarar läget”.

Vidare kallar Vänsterpartiet händelseförloppet för ett ”hänsynslöst drev” mot Daniel Riazat.

– Kulmen nåddes när justitieutskottets ordförande Richard Jomshof på twitter skrev att Daniel Riazat borde lämna landet. Ett tydligt budskap om att han inte rätteligen borde vara vare sig riksdagsledamot eller ens i Sverige. Richard Jomshof lyfter här också uttryckligen in det att Daniel Riazat, som levt i Sverige sedan han var nio år gammal, har en bakgrund i annat land, står det i brevet.

Jomshof: ”Förringar och relativiserar terrororganisationer”

Richard Jomshof har svarat på kritiken i ett inlägg på X.

Han skriver att Daniel Riazat betedde sig illa i debatten mot Margareta Cederfelt och hänvisar till att Riazat ”aggressivt” bad henne att ”sätta sig ned”.

Vidare anklagar Jomshof V-ledamoten för att inte ta kvinnor i hand och ”förringa och relativisera terrororganisationer”. Riazat har tillsammans med andra V-politiker synts på bilder med flaggor från den terrorstämplade kurdiska organisationen PKK i bakgrunden.

Vänsterpartiet har svarat på kritiken mot Daniel Riazat uteblivna handskakningar.

– Det är bara hittepå. Det finns flera personer i riksdagen som inte skakar hand med varandra efter en debatt. Det är Daniel inte ensam om, säger gruppledaren Gonzalez Westling till Aftonbladet.

Vidare hänvisar Westling till att det handskakningar efter debatter ”inte ingår i riksdagens uppförandekod”.

Foto: Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Nytt fullskaligt krig nära: ”Kommer bli förödande”

2024 06 19

Ett nytt krig i Mellanöstern är på väg att bryta ut.

Det meddelar Israels utrikesminister Israel Katz.

Enligt ministern har planer på en israelisk militär offensiv i Libanon godkänts. Offensiven kommer innebära ett ”fullskaligt krig” mellan Israel och den Iran-stödda milisen Hizbollah, uppger utrikesministern. 

Libanesiska Hizbollah är terrorstämplade av USA. EU har terrorstämplat Hizbollahs militära gren.

Under kriget mellan Hamas och Israel har Hizbollah avfyrat mängder av raketer mot norra Israel. I tisdags hotade terrorgruppen att slå till mot Israels tredje största stad Haifa, vilket fått den israeliska regeringen att se rött.

Utrikesminister Israel Katz varnar för att en israelisk offensiv ”kommer bli förödande”.

– I ett fullskaligt krig kommer Hizbollah att utplånas och Libanon kommer drabbas hårt, säger han.

USA agerar

USA ser allvarligt på det upptrappade läget mellan Israel och Hizbollah.

Stormakten har skickat den erfarne medlaren Amos Hochstein till området för att medla mellan parterna. Målet är att undvika ett nytt storskaligt krig i regionen.

– Vi har sett en upptrappning under de senaste veckorna. President Biden vill undvika en ytterligare upptrappning och ett större krig, säger Hochstein enligt Yle och tillägger:

– Det är i allas intresse att lösa det här snabbt och på diplomatisk väg, och det kan uppnås och det är brådskande.

Fakta Hizbollah

- Islamistisk shiamuslimsk rörelse i Libanon, nära lierad med Iran

- Terrorstämplad av USA (dess väpnade gren också av EU)

- Hizbollah har ett stort inflytande i Libanon, både politiskt och militärt

- Terrorgruppens uttalade mål är att utplåna Israel

- Det är oklart hur stor Hizbollahs väpnade gren är. Det är dock klarlagt att terrororganisationen innehar en gedigen vapenarsenal, bland annat över 100 000 raketer

Foto: F. Andrejevic

Text: Redaktionen


Nytt körkort lanseras i Sverige – första gången någonsin

2024 06 18

Förra veckan meddelade Digg – myndigheten för digital förvaltning – att en statlig e-legitimation ska införas i Sverige.

Den införs 2026 och kommer att vara ett fysiskt plastkort.

– Du lägger kortet mot telefonen, så läses den av trådlöst. Så det innebär att det blir enklare att hjälpa till exempel sin gamla mamma, berättade Lotta Hämäläinen, ansvarig på Digg, för SR Ekot.

Nu kommer ytterligare ett id-besked till svenska folket.

Ett förslag om en digital identitetsplånbok ska beredas i Regeringskansliet.

Det meddelar civilminister Erik Slottner (KD) på måndagen.

– Exempelvis kommer körkort, pass och utbildningsbevis kunna användas på ett säkert sätt i en digital plånbok.

– I stället för att ha körkortet i en plånbok i bakfickan så kommer det vara möjligt att ha det i mobilen. Regeringen välkomnar utredningens slutbetänkande och de förslag som lämnas, säger ministern.

Första gången någonsin

Regeringens besked innebär att det för första gången någonsin kommer bli möjligt att ladda ner sitt körkort digitalt. Därmed följer Sverige övriga nordiska länder. I Finland, Danmark, Norge och Island har det sedan några år tillbaka varit möjligt att ladda ner sitt körkort i mobilen och lämna det fysiska kortet hemma.  

Det är oklart när det digitala körkortet införs i Sverige, men regeringen uppger att förslaget om en digital identitetsplånbok är i "slutbetänkandet". 

Flera funktioner

Beskedet om ett digitalt körkort är en del av EU-kommissionens förslag till ändring av den så kallade eIDAS-förordningen. Förslaget innebär bland annat att varje medlemsstat ska utfärda en europeisk digital identitetsplånbok.

Den digitala identitetsplånboken ska kunna användas i flera fall, till exempel för att:

- använda offentliga tjänster för att t.ex. få personbevis och läkarintyg eller anmäla adressändringar

- öppna bankkonto

- göra sin inkomstdeklaration

- söka till universitet och högskolor i hemlandet eller i ett annat EU-land

- spara läkemedelsrecept som kan användas i ett annat EU-land

- styrka sin ålder

- hyra en bil med hjälp av ett digitalt körkort

- checka in på ett hotell.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen