Protestbrev mot Richard Jomshof (SD) – talmannen kopplas in

2024 02 28

Det stormar kring justitieutskottets ordförande Richard Jomshof (SD).

Efter en hätsk debatt i riksdagen mellan Daniel Riazat (V) och Margareta Cederfelt (M) gick SD-toppen till attack på sociala medie-plattformen X.

Jomshof delade en artikel från 2015 där det framkom att Daniel Riazat ville byta bostad, eftersom SD-politikern Mattias Karlsson var hans granne i riksdagslägenheten.

– Daniel Riazat ville alltså "flytta från" Mattias Karlsson. Själv tycker jag att han borde "flytta från" Sverige, skrev Richard Jomshof.

Ett uttalande som fick Nooshi Dadgostar (V) att gå i taket.

– Det som Daniel Riazat blir utsatt för är fruktansvärt. Justitieutskottets ordförande har skapat ett främlingsfientligt drev mot en folkvald riksdagsledamot. Det är oacceptabelt, framhöll V-ledaren på X.

Protestbrev till talmannen

Nu har stormen kring SD-toppen tagit en ny vändning.

Vänsterpartiet har gått från ord till handling och lämnat in ett protestbrev till riksdagens talman och samtliga gruppledare, rapporterar Aftonbladet.

I brevet kräver V att ”någon med auktoritet sätter ner foten och sakligt förklarar läget”.

Vidare kallar Vänsterpartiet händelseförloppet för ett ”hänsynslöst drev” mot Daniel Riazat.

– Kulmen nåddes när justitieutskottets ordförande Richard Jomshof på twitter skrev att Daniel Riazat borde lämna landet. Ett tydligt budskap om att han inte rätteligen borde vara vare sig riksdagsledamot eller ens i Sverige. Richard Jomshof lyfter här också uttryckligen in det att Daniel Riazat, som levt i Sverige sedan han var nio år gammal, har en bakgrund i annat land, står det i brevet.

Jomshof: ”Förringar och relativiserar terrororganisationer”

Richard Jomshof har svarat på kritiken i ett inlägg på X.

Han skriver att Daniel Riazat betedde sig illa i debatten mot Margareta Cederfelt och hänvisar till att Riazat ”aggressivt” bad henne att ”sätta sig ned”.

Vidare anklagar Jomshof V-ledamoten för att inte ta kvinnor i hand och ”förringa och relativisera terrororganisationer”. Riazat har tillsammans med andra V-politiker synts på bilder med flaggor från den terrorstämplade kurdiska organisationen PKK i bakgrunden.

Vänsterpartiet har svarat på kritiken mot Daniel Riazat uteblivna handskakningar.

– Det är bara hittepå. Det finns flera personer i riksdagen som inte skakar hand med varandra efter en debatt. Det är Daniel inte ensam om, säger gruppledaren Gonzalez Westling till Aftonbladet.

Vidare hänvisar Westling till att det handskakningar efter debatter ”inte ingår i riksdagens uppförandekod”.

Foto: Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Larm om svensk hamn – ”Sätt in minröjare”

2025 11 30

Nordens största hamn har allvarliga säkerhetsproblem.

Göteborgs hamn är den största hamnen i Norden.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har antalet säkerhetsincidenter skjutit i höjden.

Nu kommer krav om att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg.

“Inom 48 timmar blir det kris”

Antalet rapporterade incidenter kring Göteborgs hamn har ökat med 40 procent sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes, rapporterar SVT.

Nu kräver Cecilia Magnusson (M), andra vice hamnordförande, att stora militära resurser flyttas till Västkusten.

Ett enda larm om en mina riskerar att lamslå fartygstrafiken, även om larmet skulle vara falskt, understryker hon.

– Närmaste minröjaren ligger i Karlskrona och det tar två dygn att ta sig från Karlskrona till Göteborg. Och inom 48 timmar så blir det kris på hyllor och med drivmedel, säger Cecilia Magnusson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rysk militärtransport slås ut i sabotageoperation

Försvarsmakten säger nej

Säkerhetsincidenter av alla slag har rapporterats de senaste åren. Det handlar om alltifrån drönare till hotfulla telefonsamtal och obehöriga personer i området.

Påstådda representanter för kinesiska staten har till exempel försökt förfalska en inbjudan till hamnen.

Totalt rapporteras mellan 500 och 600 incidenter per år.

Men Försvarsmakten avfärdar Cecilia Magnussons krav på att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg, och menar att det inte vore rationellt.

– De hoten som idag finns mot Göteborgs hamnar är framförallt inte militära hot utan andra typer av hot. Det kan vara avbildning eller spioneri, säger Oscar Peterson, chef för Älvsborgs amfibieregemente, till kanalen.

”Med tanke på vad vi sett i Polen…”

Cecilia Magnusson varnar dock för att det inte alls är osannolikt att en allvarlig incident kan inträffa i Göteborgs hamn.

– Med tanke på vad vi har sett i Polen, hur man testar vår villighet att förhindra angrepp från rysk sida, är det inte någon utopi att man skulle vilja testa här också, har Magnusson tidigare sagt till GP.

Hon vill att Göteborgs stad ska föra samtal med staten om vad som behöver göras för att öka säkerheten i hamnen.

– Ett första steg är att Göteborgs stad pratar med staten och säger att ”det här behöver vi”. Sedan är det de olika myndigheterna. Vad behöver de för att säkra att hamnen hålls öppen, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: "En aggressionshandling" - asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Foto: Gustav Nilsson

Text: Redaktionen

Natosoldat död nära ryska gränsen

2025 11 30

En Natosoldat har förlorat livet.

En Natosoldat från Belgien har dött på lördagen.

Soldaten uppges ha förlorat livet i samband med en Natoinsats i Litauen.

Bekräftas av försvarsminister

Den belgiska soldaten deltog i Natos insats i Litauen och blev svårt skadad på fredagen, rapporterar Politico.

Sent på lördagen meddelades att soldaten hade avlidit.

Tragedin inträffade i samband med en övning som innefattade granatkastning, uppger belgiska tjänstemän, enligt tidningen.

Efter att ha skadats under övningen fördes soldaten till sjukhus, men hans liv gick inte att rädda.

Händelsen bekräftas av Belgiens försvarsminister Theo Francken och försvarschef Frederik Vansina.

– Jag är djupt bedrövad över den tragiska olyckan, skriver Theo Francken i ett inlägg på X, och framför ”tankar och solidaritet” till den avlidnas vänner och kollegor.

Inleder utredning

Den belgiska soldaten har ännu inte identifierats, åtminstone inte formellt, men ingick i artilleribataljonen från Brasschaat i Belgien.

Belgiens federala åklagare har nu inlett en utredning av det tragiska dödsfallet, enligt tidningen. Det belgiska försvarsministeriet har också inlett en egen, intern utredning om olyckan.

Samtidigt framför även Litauens president Gitanas Nausėda sina kondoleanser, och passade på att lovorda Natoinsatsen i landet.

– Deras engagemang och uppoffring kommer aldrig att glömmas, kommenterar den litauiska presidenten.

Svensk insats

Sedan i somras har nästan 200 belgiska soldater varit utstationerade i Litauen, som ligger nära Ryssland och gränsar till den ryska enklaven Kaliningrad.

De belgiska soldaterna ingår i Natos Forward Land Forces, som finns utstationerade i åtta östeuropeiska länder, enligt tidningen.

Även Sverige ingår i Natouppdrag i Baltikum, som är mycket sårbart för rysk aggressivitet.

Svenska soldater har stationerats ut i Lettland, i Sveriges hittills största åtagande sedan Nato-inträdet.

Arkivfoto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen