Protestbrev mot Richard Jomshof (SD) – talmannen kopplas in

2024 02 28

Det stormar kring justitieutskottets ordförande Richard Jomshof (SD).

Efter en hätsk debatt i riksdagen mellan Daniel Riazat (V) och Margareta Cederfelt (M) gick SD-toppen till attack på sociala medie-plattformen X.

Jomshof delade en artikel från 2015 där det framkom att Daniel Riazat ville byta bostad, eftersom SD-politikern Mattias Karlsson var hans granne i riksdagslägenheten.

– Daniel Riazat ville alltså "flytta från" Mattias Karlsson. Själv tycker jag att han borde "flytta från" Sverige, skrev Richard Jomshof.

Ett uttalande som fick Nooshi Dadgostar (V) att gå i taket.

– Det som Daniel Riazat blir utsatt för är fruktansvärt. Justitieutskottets ordförande har skapat ett främlingsfientligt drev mot en folkvald riksdagsledamot. Det är oacceptabelt, framhöll V-ledaren på X.

Protestbrev till talmannen

Nu har stormen kring SD-toppen tagit en ny vändning.

Vänsterpartiet har gått från ord till handling och lämnat in ett protestbrev till riksdagens talman och samtliga gruppledare, rapporterar Aftonbladet.

I brevet kräver V att ”någon med auktoritet sätter ner foten och sakligt förklarar läget”.

Vidare kallar Vänsterpartiet händelseförloppet för ett ”hänsynslöst drev” mot Daniel Riazat.

– Kulmen nåddes när justitieutskottets ordförande Richard Jomshof på twitter skrev att Daniel Riazat borde lämna landet. Ett tydligt budskap om att han inte rätteligen borde vara vare sig riksdagsledamot eller ens i Sverige. Richard Jomshof lyfter här också uttryckligen in det att Daniel Riazat, som levt i Sverige sedan han var nio år gammal, har en bakgrund i annat land, står det i brevet.

Jomshof: ”Förringar och relativiserar terrororganisationer”

Richard Jomshof har svarat på kritiken i ett inlägg på X.

Han skriver att Daniel Riazat betedde sig illa i debatten mot Margareta Cederfelt och hänvisar till att Riazat ”aggressivt” bad henne att ”sätta sig ned”.

Vidare anklagar Jomshof V-ledamoten för att inte ta kvinnor i hand och ”förringa och relativisera terrororganisationer”. Riazat har tillsammans med andra V-politiker synts på bilder med flaggor från den terrorstämplade kurdiska organisationen PKK i bakgrunden.

Vänsterpartiet har svarat på kritiken mot Daniel Riazat uteblivna handskakningar.

– Det är bara hittepå. Det finns flera personer i riksdagen som inte skakar hand med varandra efter en debatt. Det är Daniel inte ensam om, säger gruppledaren Gonzalez Westling till Aftonbladet.

Vidare hänvisar Westling till att det handskakningar efter debatter ”inte ingår i riksdagens uppförandekod”.

Foto: Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen