Det menar Dagens Nyheters Tomas Ramberg.

I en kommenterande text framhåller han att frågan om att byta ut den svenska kronan mot euron ser ut att få allt mer uppmärksamhet.

Dessutom menar han att “det börjar faktiskt lukta euro i Sverige”.

Det skriver han i DN.

“Ja-sidan växer”

De senaste åren har varit mycket skakiga för den svenska kronan.

Ett osäkert omvärldsläge och en svag svensk ekonomi har lett till att kronan har fått det tufft mot de större internationella valutorna.

Ramberg menar att det har fått effekt.

– Ett skäl till att de gamla euroförespråkarna vågar väcka frågan igen är att väljarnas motstånd inte är lika kompakt längre. Motståndarna är fortfarande flest men ja-sidan har växt på sistone.

Bereder mark

Ramberg lyfter även fram ett flera toppolitiker har haft en inställning till ett skifte av valuta som pekar på att man förbereder någonting.

– De försiktigt positiva orden från ledande företrädare kan ses som ett sätt att mjuka upp opinionen och bereda mark för ett nytt ställningstagande under kommande år. 

Liberalerna tydliga

Liberalerna är som bekant det parti som förespråkar ett byte allra mest.

– För 20 år sedan röstade Sverige nej till att införa euron. Det är 20 förlorade år för svenskt välstånd och inflytande i Europa, framhåller partiet via sin webbsida.

– Det är hög tid att vi påbörjar arbetet med att ansluta Sverige till euron. Därför presenterar Johan Pehrson och Liberalerna en färdplan för att införa euron som valuta senast 2028.

Har tappat

Vidare understryker Liberalerna att effekterna av den svenska valutans rörelser innebär negativ utveckling.

– Den svenska kronan har tappat mycket i värde under de senaste åren. Det har bland annat fått till följd att vi importerar inflation, i och med att allt vi köper från utlandet blir dyrare. 

– Priset på såväl livsmedel som viktiga insatsvaror till industrin skjuter i höjden och det är dyrt att åka på semester i utlandet.

En euro handlas idag för 11,38 kronor och en dollar för 10,53 kronor.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Det är tuffa tider för många föräldrar.

De senaste åren har många haft det väldigt svårt att få ekonomin att gå ihop, på grund av bland annat hög inflation och höga elpriser.

En undersökning från Länsförsäkringar visar att var tionde förälder har tagit att barnens sparpengar utan att sätta tillbaka summan.

Många har ansträngd situation

Det är en ökning med sex procentenheter jämfört med förra året.

– Det är en betydande ökning och trenden avspeglar att många barnfamiljer har haft det svårt att få ekonomin att gå ihop, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i ett uttalande.

Agerandet är vanligast bland ensamstående föräldrar (18 procent) och inom hushåll med låg inkomst (28 procent), som drabbas extra hårt i kärva tider.

– Många har fortsatt en ansträngd ekonomisk situation med höga räntor och stora utgifter för mat och andra inköp. Det är fullt förståeligt att mer pengar går till de vardagliga utgifterna och mindre till barnens sparande, säger Stefan Westerberg.

Han uppmanar dock föräldrar att sätta tillbaka pengarna när man har möjlighet till det. Han tycker också att man ska försöka återuppta barnens sparande så fort som möjligt när den ekonomiska situationen tillåter det.  

Kan vara olagligt

Det är viktigt att tänka sig för och att alltid tänka på barnets bästa när man hanterar barnets sparpengar.

Att ta ut pengar från barnens sparkonto kan nämligen vara olagligt om det inte används till något som är nödvändigt för barnet, enligt Privata Affärer.

– Det går alltså inte att köpa golfklubbor till pappa för barnens pengar, säger Lendos sparekonom Sharon Levie till tidningen.

Föräldrar har förmyndarskap över barnet och kan fatta beslut om vad pengarna ska gå till, men pengarna får inte användas till föräldrarnas egna behov eftersom de tillhör barnet. Det gäller även om föräldrarna själva har satt in sparpengar på barnets konto.

Foto: Kelli McClintock

Text: Redaktionen