Det menar Dagens Nyheters Tomas Ramberg.

I en kommenterande text framhåller han att frågan om att byta ut den svenska kronan mot euron ser ut att få allt mer uppmärksamhet.

Dessutom menar han att “det börjar faktiskt lukta euro i Sverige”.

Det skriver han i DN.

“Ja-sidan växer”

De senaste åren har varit mycket skakiga för den svenska kronan.

Ett osäkert omvärldsläge och en svag svensk ekonomi har lett till att kronan har fått det tufft mot de större internationella valutorna.

Ramberg menar att det har fått effekt.

– Ett skäl till att de gamla euroförespråkarna vågar väcka frågan igen är att väljarnas motstånd inte är lika kompakt längre. Motståndarna är fortfarande flest men ja-sidan har växt på sistone.

Bereder mark

Ramberg lyfter även fram ett flera toppolitiker har haft en inställning till ett skifte av valuta som pekar på att man förbereder någonting.

– De försiktigt positiva orden från ledande företrädare kan ses som ett sätt att mjuka upp opinionen och bereda mark för ett nytt ställningstagande under kommande år. 

Liberalerna tydliga

Liberalerna är som bekant det parti som förespråkar ett byte allra mest.

– För 20 år sedan röstade Sverige nej till att införa euron. Det är 20 förlorade år för svenskt välstånd och inflytande i Europa, framhåller partiet via sin webbsida.

– Det är hög tid att vi påbörjar arbetet med att ansluta Sverige till euron. Därför presenterar Johan Pehrson och Liberalerna en färdplan för att införa euron som valuta senast 2028.

Har tappat

Vidare understryker Liberalerna att effekterna av den svenska valutans rörelser innebär negativ utveckling.

– Den svenska kronan har tappat mycket i värde under de senaste åren. Det har bland annat fått till följd att vi importerar inflation, i och med att allt vi köper från utlandet blir dyrare. 

– Priset på såväl livsmedel som viktiga insatsvaror till industrin skjuter i höjden och det är dyrt att åka på semester i utlandet.

En euro handlas idag för 11,38 kronor och en dollar för 10,53 kronor.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen