PROGNOS: Sista gången Åkesson (SD) inte valde Biden framför Putin

2022 02 18

Med rätt så stor sannolikhet var det igår sista gången SD-ledaren vägrade välja mellan Biden och Macron å ena sidan och Rysslands diktator Putin å andra sidan.

Kritiken efter Jimmie Åkessons (SD) intervju i SVT:s 30 minuter med skickliga programledaren Anders Holmberg kommer från såväl höger som vänster.

Moderaterna upprörda

SD:s egen viktigaste allierade, Moderaterna med statsministerkandidat Ulf Kristersson i spetsen, kallar det för obegripligt. Och S-ledaren tillika statsministern Magdalena Anderson betecknar det som oerhört allvarligt.

Centerledaren Annie Lööf gick ut redan igår och totalsågade Jimmie Åkessons (SD) ovilja att välja mellan Biden/Macron och Putin.

Jag ställer frågan till dig

Så här lät en del av intervjun i sammandrag.

– Med tanke på hur läget ser ut, hur skulle du göra idag – Putin eller Biden, frågar SVT:s programledare Anders Holmberg.

– Ja du, jag skulle inte vilja ha någon av dem som premiärminister eller statsminister i Sverige i alla fall, svarar SD-ledaren.

– Vilken är kontexten, frågar sen Jimmie Åkesson (SD).

– Vilken politisk ledare föredrar du av dem här två, säger programledaren.

– Ja det beror ju på kontexten, svarar återigen Jimmie Åkesson.

– Kontexten är att vi sitter här. Och jag ställer frågan till dig, svarar Anders Holmberg.

Svarade – på en fråga som inte ställts

Till slut gav Jimmie Åkesson svar – men på en annan fråga som inte hade ställts.

– Självklart väljer jag USA:s samhällssystem framför det ryska, säger han i SVT-intervjun.

Hur resonerar han?

Återigen avstod Jimmie Åkesson (SD) från att välja mellan en demokratiskt vald regeringschef å ena sidan och en grym diktator å andra sidan, nämligen Putin.

Varför? Hur resonerar Jimmie Åkesson? Och vilken analys kan göras av detta?

ANALYS

Argument 1 – Kontexten

Jimmie Åkesson framhöll om och om igen i intervjun att han behövde veta kontexten för att kunna svara.

Han förklarade varför han tidigare valt Ungerns hårt kritiserade ledare Orban – som på grund av en rad antidemokratiska beslut lett Ungern till en katastrofal sistaplacering i EU:s demokratilista enligt Freedom House – framför Merkel. SD-ledaren sa att kontexten i det fallet var Ungerns och Tysklands hantering av flyktingpolitiken.

Argument 2 – Båda alternativen ger skäll

Ett annat argument Jimmie Åkesson tog upp var att han skulle få skäll oavsett vilket av alternativen han valde.

– Skulle jag välja Macron så är det klart att väldigt många skulle reagera och säga ”titta vad han gör inrikespolitiskt, stödjer du verkligen honom” och väljer jag den andra så ”stödjer du verkligen honom, titta vad han gör med Krim och så vidare”.

Argument 3 – Överanalyserar saken

SD-ledaren menar att media och de andra partierna drar för stora växlar på frågeställningen.

– Jag menar att man överanalyserar de här sakerna. Det kan inte råda någon som helst tvekan om vilken sida vi står på, betonade Jimmie Åkesson i SVT-intervjun och menade att SD står på den demokratiska sidan.

Negativt för SD

En väldigt stor majoritet av svenska folket torde se ytterst negativt på Putin vilket talar för att SD förlorar i opinionen på sina svar.

Putin fängslar oppositionella, trakasserar HBTQ-personer, går till anfallskrig mot andra länder och befaras stå på randen till att anfalla Ukraina med 44 miljoner invånare vilket enligt bedömare kan leda till ett blodbad med 85 000 dödsoffer och en flyktingvåg på 3-5 miljoner personer.

Men Jimmie Åkesson ville som sagt inte välja. Hur ser bakgrunden ut om man tittar på de tre tidigare delargumenten.

Svar 1 – Kontexten

Om SD-ledaren inte vill svara för att han anser att frågan inte satts i tillräckligt sammanhang – kontext – så kan han ju enkelt själv sätta sitt eget svar i kontext. Till exempel så här:

– Jag väljer självklart den demokratiskt valda USA-presidenten Joe Biden framför den ryska diktatorn Vladimir Putin – men det innebär inte att jag står bakom alla delar i Bidens inrikespolitik.

Det skulle alla TV-tittare lätt förstå. Ja det säger ju sig självt.

Svar 2 – Båda alternativen ger skäll

99,9 procent av alla normala personer torde inse att om han väljer Biden eller Macron istället för Putin så innebär det förstås inte att han därmed ställer sig bakom Bidens och Macrons migrationspolitik eller EU-politik eller andra delar som SD kan vara emot.

Även SD:s egna väljare torde göra den bedömningen.

De som börjar skälla för att någon på en enkel och generell fråga väljer Biden framför Putin utgör med stor säkerhet en extremt liten andel av Sveriges befolkning.

De utgör säkert en större andel på Twitter, men Twitter speglar definitivt inte verkligheten.

Svar 3 – Överanalysen

Slutsatsen blir att det snarare är SD själva som överanalyserar – ty att välja Biden och Macron framför en grym diktator som befaras kunna starta det värsta kriget i Europa sedan 1945 resulterar inte i skäll från normala personer.

Den typ av personer som skäller på SD för ett sådant svar är inte väljare som är på väg att glida över till något av de andra sju partierna, minst sagt.

Väldigt otaktiskt

För SD är det av stor vikt att hålla samman med M och KD inför valet. En av de i särklass viktigaste punkterna är att inte avvika kraftigt gällande utrikes- och säkerhetspolitiken. För då ryggar M och KD lätt tillbaka.

Mot den bakgrunden ter sig oviljan att välja mellan Biden/Macron och Putin mycket otaktisk.

Slutanalys

Min bedömning är att allt detta nu ter sig självklart för SD – att inte välja mellan en demokratiskt vald ledare och en grym diktator resulterar bara i irriterade väljare, irriterade samarbetspartier och negativa medierubriker.

Sen är det alltid bra att emellanåt markera mot media och inte svara på vilka frågor som helst. Där har SD lyckats mången gång – men detta är inte en sådan gång.

Särskilt inte när man redan innan har fått omfattande kritik just kopplat till den ryska diktaturen.

Hade M-ledaren eller S-ledaren i detta läge när den ryska diktaturen befaras vara dagar ifrån att gå till anfallskrig mot Ukraina, givit samma icke-svar hade kraven på avgång sannolikt kommit direkt och det visar hur häpnadsväckande SD-ledarens svar är.

Det stod inte mellan två diktatorer som Chavez och Putin, utan mellan mittenpolitiker som står klart till höger om Socialdemokraterna å ena sidan och Rysslands diktator å andra sidan.

Det valet är busenkelt för alla andra sju partiledare.

SD svarade på diktaturfrågan

Efter intervjun ifrågasätter en del SD:s inställning till demokrati och diktatur.

Men den frågan svarade Jimmie Åkesson tydligt på.

– Självklart att jag som tillhörig en västerländsk demokrati föredrar Frankrike och franska politiker som Macron framför en diktator eller åtminstone väldigt auktoritär ledare som Vladimir Putin.

Problemet är bara att den delen av svaret fullkomligt drunknar i det icke-svar han gav på frågan om Biden eller Putin.

Sista gången

Min slutanalys är att igår med rätt så stor sannolikhet var sista gången SD-ledaren vägrade välja mellan Biden och Macron å ena sidan och Rysslands diktator Putin å andra sidan.

Nästan gång är min prognos att han väljer Biden/Macron – och att han på egen hand sätter svaret i en tydlig kontext oavsett hur programledaren formulerat frågan.

För att skaka av sig många väljares frågor kring SD:s syn på Putinregimen har SD en del jobb kvar att göra.

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Marcus Oscarsson

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 30

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Regeringen har ändrat sig – pensionärer går i taket: “Ni lovade”

2025 12 30

Hösten 2023 valde regeringen att utreda en ny grundlagsändring i Sverige.

Ändringen avsåg att begränsa söktjänster som Ratsit och Mr Koll.

Utredningens rekommendation blev då att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

Med andra ord: de skulle i praktiken omfattas av GDPR.

Rasar mot vändningen: "Bedrövligt"

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2027. Men i november meddelade regeringen att frågan skjuts fram.

Det har fått Pensionärernas riksorganisation, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna, som totalt samlar 700 000 medlemmar i Sverige, att gå i taket.

Enligt organisationerna markerar beskedet ett skifte då regeringspartierna uppfattades vara överens om en ändring för ett år sedan.

– Regeringen valdes på löftet att stenhårt angripa brottsligheten. Att kriminella enkelt har tillgång till information om personer att stjäla från är en självklar fråga att åtgärda om man vill vara tuff mot brotten. Ändå viker man ned sig och utan vettiga argument. Bedrövligt! säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO.

Öppet brev

De tre organisationerna reagerar nu på beskedet i form av ett öppet brev som idag lämnats till regeringen.

I brevet understryks att de utpekade söktjänsterna gör det enkelt för kriminella att ta reda på vem som bor på en viss adress samt detaljer om personerna i fråga. Det går även att ta reda på folks tillgångar.

– Det är fruktansvärt att tänka på alla de äldre som blivit lurade av kriminella att lämna över sina smycken, pengar och värdesaker. Det är personliga tragedier och fler tillkommer varje dag eftersom de kriminella har fritt fram. Regeringen behöver skyndsamt presentera andra åtgärder för att komma åt det här, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Förklaringen: vill invänta fall i domstolen

I november förklarade regeringen att man vill invänta en rättslig prövning som pågår i EU-domstolen innan ett beslut tas i frågan.

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, framhöll justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di för en månad sedan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

LÄS MER: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Shvets Production

Text: Redaktionen