PROGNOS: Sista gången Åkesson (SD) inte valde Biden framför Putin

2022 02 18

Med rätt så stor sannolikhet var det igår sista gången SD-ledaren vägrade välja mellan Biden och Macron å ena sidan och Rysslands diktator Putin å andra sidan.

Kritiken efter Jimmie Åkessons (SD) intervju i SVT:s 30 minuter med skickliga programledaren Anders Holmberg kommer från såväl höger som vänster.

Moderaterna upprörda

SD:s egen viktigaste allierade, Moderaterna med statsministerkandidat Ulf Kristersson i spetsen, kallar det för obegripligt. Och S-ledaren tillika statsministern Magdalena Anderson betecknar det som oerhört allvarligt.

Centerledaren Annie Lööf gick ut redan igår och totalsågade Jimmie Åkessons (SD) ovilja att välja mellan Biden/Macron och Putin.

Jag ställer frågan till dig

Så här lät en del av intervjun i sammandrag.

– Med tanke på hur läget ser ut, hur skulle du göra idag – Putin eller Biden, frågar SVT:s programledare Anders Holmberg.

– Ja du, jag skulle inte vilja ha någon av dem som premiärminister eller statsminister i Sverige i alla fall, svarar SD-ledaren.

– Vilken är kontexten, frågar sen Jimmie Åkesson (SD).

– Vilken politisk ledare föredrar du av dem här två, säger programledaren.

– Ja det beror ju på kontexten, svarar återigen Jimmie Åkesson.

– Kontexten är att vi sitter här. Och jag ställer frågan till dig, svarar Anders Holmberg.

Svarade – på en fråga som inte ställts

Till slut gav Jimmie Åkesson svar – men på en annan fråga som inte hade ställts.

– Självklart väljer jag USA:s samhällssystem framför det ryska, säger han i SVT-intervjun.

Hur resonerar han?

Återigen avstod Jimmie Åkesson (SD) från att välja mellan en demokratiskt vald regeringschef å ena sidan och en grym diktator å andra sidan, nämligen Putin.

Varför? Hur resonerar Jimmie Åkesson? Och vilken analys kan göras av detta?

ANALYS

Argument 1 – Kontexten

Jimmie Åkesson framhöll om och om igen i intervjun att han behövde veta kontexten för att kunna svara.

Han förklarade varför han tidigare valt Ungerns hårt kritiserade ledare Orban – som på grund av en rad antidemokratiska beslut lett Ungern till en katastrofal sistaplacering i EU:s demokratilista enligt Freedom House – framför Merkel. SD-ledaren sa att kontexten i det fallet var Ungerns och Tysklands hantering av flyktingpolitiken.

Argument 2 – Båda alternativen ger skäll

Ett annat argument Jimmie Åkesson tog upp var att han skulle få skäll oavsett vilket av alternativen han valde.

– Skulle jag välja Macron så är det klart att väldigt många skulle reagera och säga ”titta vad han gör inrikespolitiskt, stödjer du verkligen honom” och väljer jag den andra så ”stödjer du verkligen honom, titta vad han gör med Krim och så vidare”.

Argument 3 – Överanalyserar saken

SD-ledaren menar att media och de andra partierna drar för stora växlar på frågeställningen.

– Jag menar att man överanalyserar de här sakerna. Det kan inte råda någon som helst tvekan om vilken sida vi står på, betonade Jimmie Åkesson i SVT-intervjun och menade att SD står på den demokratiska sidan.

Negativt för SD

En väldigt stor majoritet av svenska folket torde se ytterst negativt på Putin vilket talar för att SD förlorar i opinionen på sina svar.

Putin fängslar oppositionella, trakasserar HBTQ-personer, går till anfallskrig mot andra länder och befaras stå på randen till att anfalla Ukraina med 44 miljoner invånare vilket enligt bedömare kan leda till ett blodbad med 85 000 dödsoffer och en flyktingvåg på 3-5 miljoner personer.

Men Jimmie Åkesson ville som sagt inte välja. Hur ser bakgrunden ut om man tittar på de tre tidigare delargumenten.

Svar 1 – Kontexten

Om SD-ledaren inte vill svara för att han anser att frågan inte satts i tillräckligt sammanhang – kontext – så kan han ju enkelt själv sätta sitt eget svar i kontext. Till exempel så här:

– Jag väljer självklart den demokratiskt valda USA-presidenten Joe Biden framför den ryska diktatorn Vladimir Putin – men det innebär inte att jag står bakom alla delar i Bidens inrikespolitik.

Det skulle alla TV-tittare lätt förstå. Ja det säger ju sig självt.

Svar 2 – Båda alternativen ger skäll

99,9 procent av alla normala personer torde inse att om han väljer Biden eller Macron istället för Putin så innebär det förstås inte att han därmed ställer sig bakom Bidens och Macrons migrationspolitik eller EU-politik eller andra delar som SD kan vara emot.

Även SD:s egna väljare torde göra den bedömningen.

De som börjar skälla för att någon på en enkel och generell fråga väljer Biden framför Putin utgör med stor säkerhet en extremt liten andel av Sveriges befolkning.

De utgör säkert en större andel på Twitter, men Twitter speglar definitivt inte verkligheten.

Svar 3 – Överanalysen

Slutsatsen blir att det snarare är SD själva som överanalyserar – ty att välja Biden och Macron framför en grym diktator som befaras kunna starta det värsta kriget i Europa sedan 1945 resulterar inte i skäll från normala personer.

Den typ av personer som skäller på SD för ett sådant svar är inte väljare som är på väg att glida över till något av de andra sju partierna, minst sagt.

Väldigt otaktiskt

För SD är det av stor vikt att hålla samman med M och KD inför valet. En av de i särklass viktigaste punkterna är att inte avvika kraftigt gällande utrikes- och säkerhetspolitiken. För då ryggar M och KD lätt tillbaka.

Mot den bakgrunden ter sig oviljan att välja mellan Biden/Macron och Putin mycket otaktisk.

Slutanalys

Min bedömning är att allt detta nu ter sig självklart för SD – att inte välja mellan en demokratiskt vald ledare och en grym diktator resulterar bara i irriterade väljare, irriterade samarbetspartier och negativa medierubriker.

Sen är det alltid bra att emellanåt markera mot media och inte svara på vilka frågor som helst. Där har SD lyckats mången gång – men detta är inte en sådan gång.

Särskilt inte när man redan innan har fått omfattande kritik just kopplat till den ryska diktaturen.

Hade M-ledaren eller S-ledaren i detta läge när den ryska diktaturen befaras vara dagar ifrån att gå till anfallskrig mot Ukraina, givit samma icke-svar hade kraven på avgång sannolikt kommit direkt och det visar hur häpnadsväckande SD-ledarens svar är.

Det stod inte mellan två diktatorer som Chavez och Putin, utan mellan mittenpolitiker som står klart till höger om Socialdemokraterna å ena sidan och Rysslands diktator å andra sidan.

Det valet är busenkelt för alla andra sju partiledare.

SD svarade på diktaturfrågan

Efter intervjun ifrågasätter en del SD:s inställning  till demokrati och diktatur.

Men den frågan svarade Jimmie Åkesson tydligt på.

– Självklart att jag som tillhörig en västerländsk demokrati föredrar Frankrike och franska politiker som Macron framför en diktator eller åtminstone väldigt auktoritär ledare som Vladimir Putin.

Problemet är bara att den delen av svaret fullkomligt drunknar i det icke-svar han gav på frågan om Biden eller Putin.

Sista gången

Min slutanalys är att igår med rätt så stor sannolikhet var sista gången SD-ledaren vägrade välja mellan Biden och Macron å ena sidan och Rysslands diktator Putin å andra sidan.

Nästan gång är min prognos att han väljer Biden/Macron – och att han på egen hand sätter svaret i en tydlig kontext oavsett hur programledaren formulerat frågan.

För att skaka av sig många väljares frågor kring SD:s syn på Putinregimen har SD en del jobb kvar att göra.

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Marcus Oscarsson


SD sätter stopp: Får inte komma nära Åkesson

2025 11 19

Vissa personer får inte komma i närheten av Jimmie Åkesson (SD).

Sverigedemokraterna sätter tvärstopp för vissa personer som vill träffa partiledaren.

Det uppger SD:s stabschef Linus Bylund i SVT:s ”Politikbyrån”.

En del journalister får inte komma i närheten av Åkesson, förklarar han.

”Har inte i Jimmies närhet att göra”

SD-profilen berättar att journalister som partiet uppfattar som ”partiska”, hålls borta från Åkesson och nekas möjlighet att träffa partiledaren, rapporterar SVT.

– Det kan jag få som ett meddelande, att den här personen har gjort det här och det här. Vi tycker inte att han har i Jimmies närhet att göra på ett tag därför att han uppenbarligen inte kan vara objektiv, till exempel, säger Linus Bylund till kanalen.

Bylund berättar detta i programmet ”Politikbyrån”, och möts av kritik från den övriga panelen.

Jörgen Huitfeldt, chefredaktör Kvartal, kallar det för att ”dödskallemärka” vissa journalister, medan Aftonbladets Åsa Linderborg frågar om Bylund förstår att journalistkåren undrar om SD är för fri journalistik.

Men Bylund slår ifrån sig kritiken.

LÄS OCKSÅ: Ryanair är för dåliga - flygningar förbjuds

Jämför med Nooshi Dadgostar

Linus Bylund understryker att det bara händer någon gång om året att en journalist hålls borta från Åkesson.

Samtidigt menar han att även andra partier borde resonera som SD.

– Om en journalist på Aftonbladet ger sig på Nooshi (Dadgostar) och bara kastar skit i flera veckor, varför skulle Nooshi då säga att "du får gärna intervjua mig”? Jag kan inte förstå den logiken, säger Linus Bylund till kanalen.

Sverigedemokraterna har ofta haft en ansträngd relation till medier.

Partiet har bland annat uttryckt hård kritik mot public service-kanaler som SVT och SR.

Förlorade på att attackera media

Man gick även till hårt angrepp mot TV4 efter kanalens avslöjanden om SD:s så kallade ”trollfabrik”.

I Sverigedemokraternas valanalys efter EU-valet 2024, där SD för första gången någonsin backade i ett val, drogs dock slutsatsen att partiet inte vann någonting på att attackera medier efter avslöjandet om trollfabriken.

– Tillgängliga data visar att försöken att öka konfliktnivån gentemot TV4 inte gav någon som helst effekt. Huruvida detta avskräckte väljare i någon omfattning är osäkert men sannolikt finns en negativ indirekt effekt genom att enskilda företrädares förtroende drabbades negativt, skrev SD i valanalysen, enligt TV4.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen 


19nov25

JUST NU: 50 procent är borta – Ryssland erkänner stort ras

2025 11 19

Ryssland erkänner en kraftig nedgång i en viktig bransch.

Det handlar om landets vapenexport som har minskat med hela 50 procent.

Beskedet kommer direkt från Rostec, ett statligt konglomerat, som är en av landets största tillverkare av vapen och militär utrustning.

Rostecs vd Sergej Chemezov förnekar att västerländska sanktioner ligger bakom nedgången. Han pekar i stället på en ökad efterfråga från den ryska militären på grund av kriget i Ukraina.

– Minskningen har skett på grund av att vi har varit tvungna att leverera merparten av vår produktion till vår armé, säger Chemezov enligt Reuters.

Amerikansk granskning ger annan bild

Sergej Chemezov bedömer att den ryska vapenindustrin kommer att återhämta sig.

– Vi har utökat vår kapacitet och ökat produktionen, så vi kommer inte bara att kunna möta vår militärs behov utan också leverera till våra partners, hävdar han.

Samtidigt ger västerländska analyser en annan bild.

En granskning från den amerikanska tankesmedjan Jamestown Foundation visar att den ryska vapenexporten minskade med hela 91 procent mellan 2021 och 2024 – långt över de 50 procent som Rostec talar om.

Enligt tankesmedjan förklaras det dramatiska tappet av att ryska vapentillverkare har omdirigerat resurser till Ukraina – men också av hårda sanktioner, stigande inflation och stora finansieringsproblem.

LÄS MER: Ryskt oljeraffinaderi akutstänger

Indien har övergett Ryssland

Det kraftiga raset kopplas också till att Indien vänt bort blicken från den ryska vapenindustrin. Landet har tidigare förlitat sig på ryska leveranser av försvarsmateriel, men efter den ryska invasionen av Ukraina har Indien i stället vänt sig till västerländska leverantörer.

Enligt källor till Bloomberg har landet bland annat skrotat planerna på att utveckla och tillverka helikoptrar och avancerade stridsflygplan med Ryssland. Indien kommer inte heller gå vidare med att hyra en kärnkraftsdriven ubåt från Ryssland för att utbilda indisk besättning.

LÄS OCKSÅ: Rysslands hån – ”Det får oss bara att le”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen