PROGNOS: Sista gången Åkesson (SD) inte valde Biden framför Putin

2022 02 18

Med rätt så stor sannolikhet var det igår sista gången SD-ledaren vägrade välja mellan Biden och Macron å ena sidan och Rysslands diktator Putin å andra sidan.

Kritiken efter Jimmie Åkessons (SD) intervju i SVT:s 30 minuter med skickliga programledaren Anders Holmberg kommer från såväl höger som vänster.

Moderaterna upprörda

SD:s egen viktigaste allierade, Moderaterna med statsministerkandidat Ulf Kristersson i spetsen, kallar det för obegripligt. Och S-ledaren tillika statsministern Magdalena Anderson betecknar det som oerhört allvarligt.

Centerledaren Annie Lööf gick ut redan igår och totalsågade Jimmie Åkessons (SD) ovilja att välja mellan Biden/Macron och Putin.

Jag ställer frågan till dig

Så här lät en del av intervjun i sammandrag.

– Med tanke på hur läget ser ut, hur skulle du göra idag – Putin eller Biden, frågar SVT:s programledare Anders Holmberg.

– Ja du, jag skulle inte vilja ha någon av dem som premiärminister eller statsminister i Sverige i alla fall, svarar SD-ledaren.

– Vilken är kontexten, frågar sen Jimmie Åkesson (SD).

– Vilken politisk ledare föredrar du av dem här två, säger programledaren.

– Ja det beror ju på kontexten, svarar återigen Jimmie Åkesson.

– Kontexten är att vi sitter här. Och jag ställer frågan till dig, svarar Anders Holmberg.

Svarade – på en fråga som inte ställts

Till slut gav Jimmie Åkesson svar – men på en annan fråga som inte hade ställts.

– Självklart väljer jag USA:s samhällssystem framför det ryska, säger han i SVT-intervjun.

Hur resonerar han?

Återigen avstod Jimmie Åkesson (SD) från att välja mellan en demokratiskt vald regeringschef å ena sidan och en grym diktator å andra sidan, nämligen Putin.

Varför? Hur resonerar Jimmie Åkesson? Och vilken analys kan göras av detta?

ANALYS

Argument 1 – Kontexten

Jimmie Åkesson framhöll om och om igen i intervjun att han behövde veta kontexten för att kunna svara.

Han förklarade varför han tidigare valt Ungerns hårt kritiserade ledare Orban – som på grund av en rad antidemokratiska beslut lett Ungern till en katastrofal sistaplacering i EU:s demokratilista enligt Freedom House – framför Merkel. SD-ledaren sa att kontexten i det fallet var Ungerns och Tysklands hantering av flyktingpolitiken.

Argument 2 – Båda alternativen ger skäll

Ett annat argument Jimmie Åkesson tog upp var att han skulle få skäll oavsett vilket av alternativen han valde.

– Skulle jag välja Macron så är det klart att väldigt många skulle reagera och säga ”titta vad han gör inrikespolitiskt, stödjer du verkligen honom” och väljer jag den andra så ”stödjer du verkligen honom, titta vad han gör med Krim och så vidare”.

Argument 3 – Överanalyserar saken

SD-ledaren menar att media och de andra partierna drar för stora växlar på frågeställningen.

– Jag menar att man överanalyserar de här sakerna. Det kan inte råda någon som helst tvekan om vilken sida vi står på, betonade Jimmie Åkesson i SVT-intervjun och menade att SD står på den demokratiska sidan.

Negativt för SD

En väldigt stor majoritet av svenska folket torde se ytterst negativt på Putin vilket talar för att SD förlorar i opinionen på sina svar.

Putin fängslar oppositionella, trakasserar HBTQ-personer, går till anfallskrig mot andra länder och befaras stå på randen till att anfalla Ukraina med 44 miljoner invånare vilket enligt bedömare kan leda till ett blodbad med 85 000 dödsoffer och en flyktingvåg på 3-5 miljoner personer.

Men Jimmie Åkesson ville som sagt inte välja. Hur ser bakgrunden ut om man tittar på de tre tidigare delargumenten.

Svar 1 – Kontexten

Om SD-ledaren inte vill svara för att han anser att frågan inte satts i tillräckligt sammanhang – kontext – så kan han ju enkelt själv sätta sitt eget svar i kontext. Till exempel så här:

– Jag väljer självklart den demokratiskt valda USA-presidenten Joe Biden framför den ryska diktatorn Vladimir Putin – men det innebär inte att jag står bakom alla delar i Bidens inrikespolitik.

Det skulle alla TV-tittare lätt förstå. Ja det säger ju sig självt.

Svar 2 – Båda alternativen ger skäll

99,9 procent av alla normala personer torde inse att om han väljer Biden eller Macron istället för Putin så innebär det förstås inte att han därmed ställer sig bakom Bidens och Macrons migrationspolitik eller EU-politik eller andra delar som SD kan vara emot.

Även SD:s egna väljare torde göra den bedömningen.

De som börjar skälla för att någon på en enkel och generell fråga väljer Biden framför Putin utgör med stor säkerhet en extremt liten andel av Sveriges befolkning.

De utgör säkert en större andel på Twitter, men Twitter speglar definitivt inte verkligheten.

Svar 3 – Överanalysen

Slutsatsen blir att det snarare är SD själva som överanalyserar – ty att välja Biden och Macron framför en grym diktator som befaras kunna starta det värsta kriget i Europa sedan 1945 resulterar inte i skäll från normala personer.

Den typ av personer som skäller på SD för ett sådant svar är inte väljare som är på väg att glida över till något av de andra sju partierna, minst sagt.

Väldigt otaktiskt

För SD är det av stor vikt att hålla samman med M och KD inför valet. En av de i särklass viktigaste punkterna är att inte avvika kraftigt gällande utrikes- och säkerhetspolitiken. För då ryggar M och KD lätt tillbaka.

Mot den bakgrunden ter sig oviljan att välja mellan Biden/Macron och Putin mycket otaktisk.

Slutanalys

Min bedömning är att allt detta nu ter sig självklart för SD – att inte välja mellan en demokratiskt vald ledare och en grym diktator resulterar bara i irriterade väljare, irriterade samarbetspartier och negativa medierubriker.

Sen är det alltid bra att emellanåt markera mot media och inte svara på vilka frågor som helst. Där har SD lyckats mången gång – men detta är inte en sådan gång.

Särskilt inte när man redan innan har fått omfattande kritik just kopplat till den ryska diktaturen.

Hade M-ledaren eller S-ledaren i detta läge när den ryska diktaturen befaras vara dagar ifrån att gå till anfallskrig mot Ukraina, givit samma icke-svar hade kraven på avgång sannolikt kommit direkt och det visar hur häpnadsväckande SD-ledarens svar är.

Det stod inte mellan två diktatorer som Chavez och Putin, utan mellan mittenpolitiker som står klart till höger om Socialdemokraterna å ena sidan och Rysslands diktator å andra sidan.

Det valet är busenkelt för alla andra sju partiledare.

SD svarade på diktaturfrågan

Efter intervjun ifrågasätter en del SD:s inställning  till demokrati och diktatur.

Men den frågan svarade Jimmie Åkesson tydligt på.

– Självklart att jag som tillhörig en västerländsk demokrati föredrar Frankrike och franska politiker som Macron framför en diktator eller åtminstone väldigt auktoritär ledare som Vladimir Putin.

Problemet är bara att den delen av svaret fullkomligt drunknar i det icke-svar han gav på frågan om Biden eller Putin.

Sista gången

Min slutanalys är att igår med rätt så stor sannolikhet var sista gången SD-ledaren vägrade välja mellan Biden och Macron å ena sidan och Rysslands diktator Putin å andra sidan.

Nästan gång är min prognos att han väljer Biden/Macron – och att han på egen hand sätter svaret i en tydlig kontext oavsett hur programledaren formulerat frågan.

För att skaka av sig många väljares frågor kring SD:s syn på Putinregimen har SD en del jobb kvar att göra.

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Marcus Oscarsson

Larm om Ryssland – 25 procent av en hel bransch nära konkurs

2024 12 22

De ekonomiska utmaningarna fortsätter att slå mot Ryssland.

Tidigare har uppgifter kommit om att den ryska flygindustrin är i kris.

Nu ser det ut som att ytterligare en bransch har fått det mycket svårt.

Detta i samband med den höga inflationen och det höga ränteläget som för närvarande råder i Ryssland.

25 procent av branschen

Var fjärde ryskt köpcentrum uppges vara nära konkurs.

Detta uppger branschorganisationen för köpcentrum i Belarus, Ryssland och Kazakstan, rapporterar E24 och Kyiv Independent.

Prognosen kommer samtidigt som Ryssland står inför rekordhöga ränte- och inflationstakter i en pågående ekonomisk kris.

Flera bidragande faktorer

Det finns flera faktorer som bidrar till krisen i branschen.

Bland annat har det att göra med att stora utländska företag lämnade landet efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, stigande driftskostnader och ökad konkurrens från marknadsplatser på nätet.

En betydande ökning av räntorna på kommersiella lån, som drivits på av centralbankens politik, har förvärrat de finansiella svårigheterna.

Ambassader skadade

Samtidigt som den ryska ekonomin står inför utmaningar så fortsätter Vladimir Putin att bomba ukrainsk mark.

Enligt tankesmedjan Institute for the Study of War har flera ambassader skadats i samband med nya ryska attacker.

Iskander och nordkoreanskt

ISW förklarar.

– Ryska ballistiska missiler skadade flera ambassader i centrala Kiev på morgonen den 20 december.

– Det ukrainska flygvapnet rapporterade att ryska styrkor avfyrade fem ballistiska robotar av typen Iskander-M/Nordkoreansk KN-23 mot Kyiv City på morgonen den 20 december och att ukrainska styrkor sköt ned alla fem, men att missilrester skadade infrastruktur i Kyiv City och orsakade civila dödsfall.

Det ukrainska utrikesministeriets talesperson Heorhiy Tykhyi uppgav att den ryska missilattacken skadade flera ambassader i en och samma byggnad, inklusive ambassaderna för Albanien, Argentina, Montenegro, Nordmakedonien, Palestina och Portugal.

Foto: T. Mossholder resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Risk för jättekrasch – ”värre än finanskrisen”

2024 12 21

Hösten 2008 kraschade den amerikanska bostadsmarknaden, vilket ledde till en global finanskris.

När investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs i september 2008 spred sig paniken på världens finansmarknader.

Stockholmsbörsen rasade nästan 60 procent på ett år och kronans värde störtdök med 40 procent. Samtidigt sköt arbetslösheten i höjden och räntan tickade uppåt i en snabb takt.

”Panik på marknaden”

Orsaken till finanskrisen 2008 var en katastrofalt fungerande amerikansk bolånemarknad.

– Folk hade fått lån på felaktiga grunder. Sedan hade de här lånen paketerats om och sålts vidare, har Swedbanks dåvarande chefsekonom Anna Breman förklarat i en intervju med SVT.

– När huspriserna sedan började falla visste man inte vem i det finansiella systemet som satt på riskerna. Då blev det panik på marknaden.

Stort larm: ”Kan bli värre än 2008”

Nu kan det återigen vara dags för panik på marknaden.

Världen riskerar en ny finanskris och den här gången kan det bli ännu värre än förra gången.  

Det framhåller den amerikanska senatens finansutskott i en ny rapport

– Den växande instabiliteten på de amerikanska bostadsförsäkringsmarknaderna kan leda till en bostadskrasch värre än 2008 om inte beslutsfattare agerar snabbt, står det i rapporten. 

Ökad risk 

Den ökade risken för extrema väderhändelser pekas ut om orsaken till den potentiella kraschen. 

Bostäder som drabbas av naturkatastrofer har blivit ett stort problem för försäkringsbolag i USA.

Detta eftersom klimatförändringarna har ökat risken för extrema väderhändelser, vilket tvingar försäkringsbolagen att betala ut mer pengar. 

I dag vägrar många försäkringsbolag att teckna försäkringar i utsatta områden. Alternativt chockhöjer försäkringsbolagen priserna eller begränsar omfattningen av ersättningen.

Finansutskottet varnar för att utvecklingen riskerar att leda till en ny finanskris.

– Om försäkringsbolagen vägrar att täcka fastigheter, som riskerar extrema väderhändelser, kommer inte bolånebolag att låna ut till dem.  Som ett resultat av den ökade svårigheten att få ett bolån kommer fastighetsvärdena sannolikt att sjunka. Det kommer innebära farliga konsekvenser för hela den amerikanska bostadsmarknaden.

Foto: E.J Sutcliffe

Text: Redaktionen