PROGNOS: Sista gången Åkesson (SD) inte valde Biden framför Putin

2022 02 18

Med rätt så stor sannolikhet var det igår sista gången SD-ledaren vägrade välja mellan Biden och Macron å ena sidan och Rysslands diktator Putin å andra sidan.

Kritiken efter Jimmie Åkessons (SD) intervju i SVT:s 30 minuter med skickliga programledaren Anders Holmberg kommer från såväl höger som vänster.

Moderaterna upprörda

SD:s egen viktigaste allierade, Moderaterna med statsministerkandidat Ulf Kristersson i spetsen, kallar det för obegripligt. Och S-ledaren tillika statsministern Magdalena Anderson betecknar det som oerhört allvarligt.

Centerledaren Annie Lööf gick ut redan igår och totalsågade Jimmie Åkessons (SD) ovilja att välja mellan Biden/Macron och Putin.

Jag ställer frågan till dig

Så här lät en del av intervjun i sammandrag.

– Med tanke på hur läget ser ut, hur skulle du göra idag – Putin eller Biden, frågar SVT:s programledare Anders Holmberg.

– Ja du, jag skulle inte vilja ha någon av dem som premiärminister eller statsminister i Sverige i alla fall, svarar SD-ledaren.

– Vilken är kontexten, frågar sen Jimmie Åkesson (SD).

– Vilken politisk ledare föredrar du av dem här två, säger programledaren.

– Ja det beror ju på kontexten, svarar återigen Jimmie Åkesson.

– Kontexten är att vi sitter här. Och jag ställer frågan till dig, svarar Anders Holmberg.

Svarade – på en fråga som inte ställts

Till slut gav Jimmie Åkesson svar – men på en annan fråga som inte hade ställts.

– Självklart väljer jag USA:s samhällssystem framför det ryska, säger han i SVT-intervjun.

Hur resonerar han?

Återigen avstod Jimmie Åkesson (SD) från att välja mellan en demokratiskt vald regeringschef å ena sidan och en grym diktator å andra sidan, nämligen Putin.

Varför? Hur resonerar Jimmie Åkesson? Och vilken analys kan göras av detta?

ANALYS

Argument 1 – Kontexten

Jimmie Åkesson framhöll om och om igen i intervjun att han behövde veta kontexten för att kunna svara.

Han förklarade varför han tidigare valt Ungerns hårt kritiserade ledare Orban – som på grund av en rad antidemokratiska beslut lett Ungern till en katastrofal sistaplacering i EU:s demokratilista enligt Freedom House – framför Merkel. SD-ledaren sa att kontexten i det fallet var Ungerns och Tysklands hantering av flyktingpolitiken.

Argument 2 – Båda alternativen ger skäll

Ett annat argument Jimmie Åkesson tog upp var att han skulle få skäll oavsett vilket av alternativen han valde.

– Skulle jag välja Macron så är det klart att väldigt många skulle reagera och säga ”titta vad han gör inrikespolitiskt, stödjer du verkligen honom” och väljer jag den andra så ”stödjer du verkligen honom, titta vad han gör med Krim och så vidare”.

Argument 3 – Överanalyserar saken

SD-ledaren menar att media och de andra partierna drar för stora växlar på frågeställningen.

– Jag menar att man överanalyserar de här sakerna. Det kan inte råda någon som helst tvekan om vilken sida vi står på, betonade Jimmie Åkesson i SVT-intervjun och menade att SD står på den demokratiska sidan.

Negativt för SD

En väldigt stor majoritet av svenska folket torde se ytterst negativt på Putin vilket talar för att SD förlorar i opinionen på sina svar.

Putin fängslar oppositionella, trakasserar HBTQ-personer, går till anfallskrig mot andra länder och befaras stå på randen till att anfalla Ukraina med 44 miljoner invånare vilket enligt bedömare kan leda till ett blodbad med 85 000 dödsoffer och en flyktingvåg på 3-5 miljoner personer.

Men Jimmie Åkesson ville som sagt inte välja. Hur ser bakgrunden ut om man tittar på de tre tidigare delargumenten.

Svar 1 – Kontexten

Om SD-ledaren inte vill svara för att han anser att frågan inte satts i tillräckligt sammanhang – kontext – så kan han ju enkelt själv sätta sitt eget svar i kontext. Till exempel så här:

– Jag väljer självklart den demokratiskt valda USA-presidenten Joe Biden framför den ryska diktatorn Vladimir Putin – men det innebär inte att jag står bakom alla delar i Bidens inrikespolitik.

Det skulle alla TV-tittare lätt förstå. Ja det säger ju sig självt.

Svar 2 – Båda alternativen ger skäll

99,9 procent av alla normala personer torde inse att om han väljer Biden eller Macron istället för Putin så innebär det förstås inte att han därmed ställer sig bakom Bidens och Macrons migrationspolitik eller EU-politik eller andra delar som SD kan vara emot.

Även SD:s egna väljare torde göra den bedömningen.

De som börjar skälla för att någon på en enkel och generell fråga väljer Biden framför Putin utgör med stor säkerhet en extremt liten andel av Sveriges befolkning.

De utgör säkert en större andel på Twitter, men Twitter speglar definitivt inte verkligheten.

Svar 3 – Överanalysen

Slutsatsen blir att det snarare är SD själva som överanalyserar – ty att välja Biden och Macron framför en grym diktator som befaras kunna starta det värsta kriget i Europa sedan 1945 resulterar inte i skäll från normala personer.

Den typ av personer som skäller på SD för ett sådant svar är inte väljare som är på väg att glida över till något av de andra sju partierna, minst sagt.

Väldigt otaktiskt

För SD är det av stor vikt att hålla samman med M och KD inför valet. En av de i särklass viktigaste punkterna är att inte avvika kraftigt gällande utrikes- och säkerhetspolitiken. För då ryggar M och KD lätt tillbaka.

Mot den bakgrunden ter sig oviljan att välja mellan Biden/Macron och Putin mycket otaktisk.

Slutanalys

Min bedömning är att allt detta nu ter sig självklart för SD – att inte välja mellan en demokratiskt vald ledare och en grym diktator resulterar bara i irriterade väljare, irriterade samarbetspartier och negativa medierubriker.

Sen är det alltid bra att emellanåt markera mot media och inte svara på vilka frågor som helst. Där har SD lyckats mången gång – men detta är inte en sådan gång.

Särskilt inte när man redan innan har fått omfattande kritik just kopplat till den ryska diktaturen.

Hade M-ledaren eller S-ledaren i detta läge när den ryska diktaturen befaras vara dagar ifrån att gå till anfallskrig mot Ukraina, givit samma icke-svar hade kraven på avgång sannolikt kommit direkt och det visar hur häpnadsväckande SD-ledarens svar är.

Det stod inte mellan två diktatorer som Chavez och Putin, utan mellan mittenpolitiker som står klart till höger om Socialdemokraterna å ena sidan och Rysslands diktator å andra sidan.

Det valet är busenkelt för alla andra sju partiledare.

SD svarade på diktaturfrågan

Efter intervjun ifrågasätter en del SD:s inställning  till demokrati och diktatur.

Men den frågan svarade Jimmie Åkesson tydligt på.

– Självklart att jag som tillhörig en västerländsk demokrati föredrar Frankrike och franska politiker som Macron framför en diktator eller åtminstone väldigt auktoritär ledare som Vladimir Putin.

Problemet är bara att den delen av svaret fullkomligt drunknar i det icke-svar han gav på frågan om Biden eller Putin.

Sista gången

Min slutanalys är att igår med rätt så stor sannolikhet var sista gången SD-ledaren vägrade välja mellan Biden och Macron å ena sidan och Rysslands diktator Putin å andra sidan.

Nästan gång är min prognos att han väljer Biden/Macron – och att han på egen hand sätter svaret i en tydlig kontext oavsett hur programledaren formulerat frågan.

För att skaka av sig många väljares frågor kring SD:s syn på Putinregimen har SD en del jobb kvar att göra.

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Marcus Oscarsson


30 april 2026

Panik i jätteland – hela flygbranschen kan kollapsa

2026 04 30

Flygbranschen i ett av världens största länder står “på randen" till kollaps.

Priset på flygbränsle har chockhöjts.

Nu är en total nedstängning nära förestående i Indien, varnar flygbolagens branschorganisation FIA.

I ett brev till ministeriet för civil luftfart vädjas det om akut hjälp innan det är för sent.

– Flygbranschen i Indien är under extrem press och står på randen att lägga ned eller stoppa sin verksamhet. Flygsektorns svåra tillstånd har förvärrats av det västasiatiska kriget och den orimliga ökningen av priset pÅ turbinbränsle, framhåller FIA enligt Hindustan Times.

"Helt olönsamt"

Priset har höjts med 73 rupier per liter, motsvarande cirka 10 kronor per liter.

En ökning som gjort internationella flygningar “helt ogenomförbara”, menar FIA.

– Bränslepriset för internationell verksamhet höjdes med 73 rupier per liter, vilket praktiskt taget gjorde internationell verksamhet tillsammans med inhemsk verksamhet helt olönsam och resulterade i betydande förluster för flygsektorn i april 2026.

Valutan på lägsta nivå

Vanligtvis uppgår bränslekostnaderna till 30-40 procent av flygbolagens utgifter. Kriget i Iran och det efterföljande oljekrisen har förändrat det radikalt.

Idag utgör kostnaderna snarare 55-60 procent, enligt FIA.

– Lägg också till att rupien har försvagats ytterligare till sin lägsta nivå, vilket adderar ytterligare belastning på flygbolagen när det gäller prissättningen på turbinbränsle.

LÄS MER: Valuta kollapsar – lägsta nivån någonsin

Flera bolag på ruinens brant

För att ta sig ur krisen vill branschen se att regeringen tar till flera akuta åtgärder. Bland annat att skjuta fram punktskatten på flygbränsle och sänka momsen i stora delstater som New Delhi och Tamil Nadu. 

Sedan oljekrisen tilltog befinner sig flera större flygbolag på ruinens brant. Det amerikanska bolaget Spirit Airlines är exempelvis på väg i konkurs. USA:s president Donald Trump kan emellertid rädda flygbolaget med en affär som bedöms vara värd motsvarande nästan 5,4 miljarder kronor, rapporterar Daily Express.

Ryanair, Lufthansa och KLM tillhör också några av jättarna som ställt in flera avgångar till sommaren.

LÄS MER: Oroväckande för svenska bilister – sticker iväg rejält

Foto: D. Eledut

Text: Redaktionen


14 april 2026

Bensinen kan bytas ut – 40 kronor litern

2026 04 30

Sedan kriget i Iran bröt ut har priset på olja, och sedermera priserna vid pump, skjutit i höjden.

Det har återaktualiserat debatten om fossila bränslens framtid.

EU har redan haft uppe frågan om att förbjuda försäljning av nya bilar med förbränningsmotorer, det vill säga bensin- och dieselbilar, men backade i december förra året.

Flera biltillverkare har dock ändå börjat planera för ett sådant scenario.

Bland annat förbereds ett nytt bränsle, det så kallade e-bränslet, som ska kunna ersätta bensin och diesel vid mackarna i framtiden.

Men det kan bli hög prislapp.

Att framställa en liter e-bränsle 2030 bedöms kosta över 40 kronor litern, rapporterar Vi Bilägare.

75 kronor vid pump

Prognosen kommer från en studie som gjorts av ingenjörsbolaget Ionect. Uppdragsgivaren var tankesmedjan Transport & Environment, som enligt Vi Bilägare har en kritisk hållning till e-bränsle.

Priset vid pump skulle emellertid bli ännu högre.

Hela 75 kronor litern, förutsatt att bränslet framställs av restprodukter från det e-bränsle som används i flygbranschen.

– Med sådana priser skulle e-bränsle bli oöverkomligt för de flesta förare, särskilt när elbilar erbjuder ett mycket billigare alternativ, framhåller Transport & Environment.

LÄS OCKSÅ: Oroväckande för svenska bilister – sticker iväg rejält

"Egentligen korkat att tillverka"

E-bränsle, eller elektrobränsle, har varit på tapeten förr. Det framställs genom att kombinera koldioxid från luften eller industriella processer med vätgas som producerats med förnybar el via elektrolys, förklarar teknikkonsultföretaget Cowi.

Fördelen anses vara att det, med rätt utveckling, kan bli en viktig del av den gröna omställningen.

Men det är alltså dyrt att framställa.

Och inte speciellt smart, enligt Maria Grahn, forskare på energisystem och elektrobränslen vid Chalmers tekniska högskola.

– Det är egentligen korkat att tillverka elektrobränslen, sade hon till SVT i höstas.

Enligt Maria Grahn motiverar sin dom med att det är ett slöseri med energi att producera ytterligare bränsle av förnybar energi, men också med att koldioxid extraheras ur rökgaser och senare släpps ut i atmosfären igen.

LÄS MER: Valuta kollapsar – lägsta nivån någonsin

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen