PROGNOS: Så blir vädret till valborg och första maj

2024 04 27

Det finns hopp om sol och värme till valborgsmässoafton och första maj.

Det beskedet kommer från SMHI.

Aprilvädret har inte varit särskilt roligt i år – vårvärmen har uteblivit på många håll där det i stället har varit småkallt och ruskigt.

Men nu blir det snart bättre.

Och inför nästa veckas högtider, valborg och första maj, finns det gott hopp om värme och sol på många håll i landet.

Värme redan imorgon

Redan imorgon, söndag, finns det hopp om varmare väder. Även om det kan växla en del – klassiskt aprilväder, alltså.

– Under söndagen rör sig en varmfront upp över södra Sverige och på dagen ligger fronten med regn över Svealand, i nordvästra Svealand och när fronten rör sig upp över södra Norrland under kvällen övergår nederbörden delvis i snö, rapporterar SMHI:s meteorolog, Moa Hallberg.

– Söder om fronten väntas riktig försommarvärme med 15, möjligtvis 20 grader och lite sol här och var, tillägger hon.

Hoppfullt inför valborg och första maj

På måndagen kan det bli ostadigt i norr och ganska svalt i söder.

Men därefter finns det hopp om bättre väder.

På tisdag är det valborgsmässoafton, och på onsdag första maj.

Då vill många vara ute och njuta av vackert vårväder – vilket de också kan få göra.

Uppåt 20 grader på vissa håll

På många håll kan det bli både soligt och varmt, även om det i vissa delar av landet också kan bli en del nederbörd.

– Under tisdag och onsdag förstärks ett högtryck över landet och ger soligt väder på många håll, men också någon skur kan förekomma här och var och i norr möjligen någon snöby, förklarar Moa Hallberg.

Temperaturerna kan bli relativt höga, särskilt om man jämför med hur det har varit de senaste dagarna och veckorna.

På vissa håll kan det bli uppåt 20 grader.

– Dagstemperatur i söder omkring 15 grader, på en del platser säkert 20 grader, men det kan också vara lite friska vindbyar i ostvinden. I norr är värmen lite försiktigare och vi väntar oss från 5-10 grader i norra Norrland till 10-15 grader i södra Norrland, uppger SMHI:s meteorolog.

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”.

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen

Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar.

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet.

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen