Professorer: Vi har inte alltid haft rätt om covid-19

2022 02 10

Det har funnits många diskussioner om covid-19 och nu berättar experter om vad de hade fel om viruset.

Restriktionerna släpptes, kanske för sista gången, i onsdags och under pandemins gång har det funnits diskussioner och uttalanden kring viruset och dess immunitet och spridning. Men nu medger tre professorer att dessa uttalanden inte alltid har blivit rätt.

Inledningsvis tankar om en influensaepidemi

Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, trodde till en början att infektionen skulle verka som en influensaepidemi.

– Men det har visat sig att just covid-19 sprids väldigt mycket i kluster, alltså i grupp, och det gör att det är svårare att få en så kallad flockimmunitet. För att det kommer alltid att finnas områden, kluster, som infektionen inte når från början, säger han till SVT.

Långvarig immunitet

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, trodde att en ihållande immunitet skulle skapas bland befolkningen. Men han förklarar till SVT att han fick tänka om när de första mutationerna dök upp. För i samband med mutationerna insåg experterna att immuniteten inte skulle hålla.

Gäller även vaccinationerna

Björn Olsen förklarar att detta även gällde vaccinationerna. Experterna insåg att immuniteten från doserna inte skulle avlägsna smittan, utan endast skapa ett skydd mot svår sjukdom och död.

Uppdelning mellan smittorna

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet, säger till SVT att många gjorde en stark uppdelning mellan droppsmitta och luftburen smitta i början av pandemin.

- Vissa virus är enormt smittsamma, till exempel mässlingsvirus som kan färdas i luften långa sträckor. Medan andra kan göra det lite grann. Det tror jag att man har lärt sig under den här pandemin, säger han.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen


5 augusti 2026

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen


07 aug 26

Stort regnoväder på väg

2026 08 07

Svalare väder med lägre temperaturer väntas under de kommande dagarna.

Under lördagen och söndagen beräknas temperaturer på omkring runt 20 grader i mellersta och södra Sverige.

I norr blir det svalare med 12–18 grader, uppger SMHI.

Stort regnoväder på väg 

Den som hoppas på sommarvärme efter helgen lär bli besviken.

Under måndagen drar ett omfattande regnområde in över nästan hela landet.

Lågtrycket från Norska havet drar med sig stora nederbördsmängder.

– I samband med det väntas regn i stora delar av landet och troligen även ganska blåsigt, framhåller SMHI.

Myndigheten flaggar dock för att det finns vissa oklara omständigheter.

– Prognosen för lågtryckets bana och djup är fortfarande lite osäker och därmed är det också lite osäkert hur mycket regn det blir, exakt vilka delar av landet som får del av regnet samt hur blåsigt det blir.

ANDRA LÄSER: Stor ökning för bostäder – högsta sedan pandemin

Varning utfärdad  

Under fredagen har SMHI utfärdat en gul varning för kraftigt regn i Norrbottens län.

Enligt myndigheten kan det falla uppemot 100 millimeter regn på vissa håll.

– Ett lågtryck med tillhörande regn och skurar stannar upp i området och ger långvarigt och tidvis kraftigt regn med risk för lokalt stora totala regnmängder, varnar SMHI.

Invånare i Norrbotten uppmanas att tänka på följande när ovädret drar in:        

- Översvämningar kan uppstå i exempelvis källare och dagvattensystem. Se över om du kan täta din källare, eller flytta på föremål som riskerar att skadas av vatten.

- Rensa hängrännor, dagvattenbrunnar och andra vattenvägar så att vattnet kan rinna bort obehindrat.

- Vägar och viadukter kan översvämmas, undvik att köra genom vattensamlingarna.

- Restider kan bli längre då det kan vara dålig sikt och risk för vattenplaning. Avsätt längre tid för din resa och anpassa hastigheten.

LÄS OCKSÅ: Tyskt jättefartyg attackerat

Foto: Joey Huang

Text: Redaktionen