Professorer: Vi har inte alltid haft rätt om covid-19

2022 02 10

Det har funnits många diskussioner om covid-19 och nu berättar experter om vad de hade fel om viruset.

Restriktionerna släpptes, kanske för sista gången, i onsdags och under pandemins gång har det funnits diskussioner och uttalanden kring viruset och dess immunitet och spridning. Men nu medger tre professorer att dessa uttalanden inte alltid har blivit rätt.

Inledningsvis tankar om en influensaepidemi

Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, trodde till en början att infektionen skulle verka som en influensaepidemi.

– Men det har visat sig att just covid-19 sprids väldigt mycket i kluster, alltså i grupp, och det gör att det är svårare att få en så kallad flockimmunitet. För att det kommer alltid att finnas områden, kluster, som infektionen inte når från början, säger han till SVT.

Långvarig immunitet

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, trodde att en ihållande immunitet skulle skapas bland befolkningen. Men han förklarar till SVT att han fick tänka om när de första mutationerna dök upp. För i samband med mutationerna insåg experterna att immuniteten inte skulle hålla.

Gäller även vaccinationerna

Björn Olsen förklarar att detta även gällde vaccinationerna. Experterna insåg att immuniteten från doserna inte skulle avlägsna smittan, utan endast skapa ett skydd mot svår sjukdom och död.

Uppdelning mellan smittorna

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet, säger till SVT att många gjorde en stark uppdelning mellan droppsmitta och luftburen smitta i början av pandemin.

- Vissa virus är enormt smittsamma, till exempel mässlingsvirus som kan färdas i luften långa sträckor. Medan andra kan göra det lite grann. Det tror jag att man har lärt sig under den här pandemin, säger han.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 03

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han.

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus.

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare.

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen.

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

30-gradig värme sveper in över Sverige

2026 08 03

Ett nytt varmluftsområde är på väg in över landet.

I förra veckan fick delar av Sverige känna på riktigt höga temperaturer. Men under helgen har värmen sjunkit tillbaka något.

Inledningen av veckan fortsätter i samma fotspår men sedan ser ett nytt område med riktigt varm luft ut att vara på väg söderifrån.

Samtidigt får delar av landet kraftigt regn och inslag av åska.

– Tisdagen bjuder på väder likt måndagen men från kvällen rör sig ett omfattande regnområde in över Värmland som under onsdagen berör landets mellersta delar med inslag av åska. I landskapen kring Vänern kan det röra sig om stora regnmängder på kort tid, uppger SMHI.

– Samtidigt sveper varmare luft in över de södra delarna som i sydost kan ge närmare 30 grader.

Drar vidare

Efter några dagar med riktigt varma temperaturer i södra Sverige väntas värmen dra vidare i slutet av veckan.

När det gäller regnet är riktningen mer osäker.

– Den allra varmaste luften i sydost ser ut att dra vidare bort österut redan under fredagen, framhåller väderinstitutet.

– Regnet dröjer delvis kvar i söder men i nuläget är det osäkert om regnets tyngdpunkt tar sig vidare upp över landets norra delar eller om det utan omväg tar sikte på Finland.

Läs också: Mer pengar till svenska lantbrukare

Stora risker

SMHI varnar för att risken för skogsbrand är stor just nu. Varningen gäller i princip hela Götaland och Svealand.

Allmänheten uppmanas därför att kontrollera om eldningsförbud råder i det område där man bor och att vara mycket försiktig vid eldning eller arbete med stora maskiner utomhus.

Vattenbrist

Samtidigt råder risk för vattenbrist i stora delar i södra Sverige, då grundvattennivåerna är låga.

SMHI uppmanar till sparsamhet.

- Du som använder kommunalt vatten bör vara uppmärksam på att kommunen kan utfärda restriktioner och uppmana till vattenbesparande åtgärder.

- Du som har enskilt vatten från egen eller delad brunn bör vara sparsam med vattenförbrukningen eftersom låga grundvattennivåer kan minska uttagskapaciteten och försämra vattenkvaliteten.

- Låga vattennivåer kan ha negativ påverkan på växt- och djurliv inom jordbruket och i naturen.

Andra läser: Svenskarna binder sina bolån

Foto: D. Schludi

Text: Redaktionen