Professorer: Vi har inte alltid haft rätt om covid-19

2022 02 10

Det har funnits många diskussioner om covid-19 och nu berättar experter om vad de hade fel om viruset.

Restriktionerna släpptes, kanske för sista gången, i onsdags och under pandemins gång har det funnits diskussioner och uttalanden kring viruset och dess immunitet och spridning. Men nu medger tre professorer att dessa uttalanden inte alltid har blivit rätt.

Inledningsvis tankar om en influensaepidemi

Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, trodde till en början att infektionen skulle verka som en influensaepidemi.

– Men det har visat sig att just covid-19 sprids väldigt mycket i kluster, alltså i grupp, och det gör att det är svårare att få en så kallad flockimmunitet. För att det kommer alltid att finnas områden, kluster, som infektionen inte når från början, säger han till SVT.

Långvarig immunitet

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, trodde att en ihållande immunitet skulle skapas bland befolkningen. Men han förklarar till SVT att han fick tänka om när de första mutationerna dök upp. För i samband med mutationerna insåg experterna att immuniteten inte skulle hålla.

Gäller även vaccinationerna

Björn Olsen förklarar att detta även gällde vaccinationerna. Experterna insåg att immuniteten från doserna inte skulle avlägsna smittan, utan endast skapa ett skydd mot svår sjukdom och död.

Uppdelning mellan smittorna

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet, säger till SVT att många gjorde en stark uppdelning mellan droppsmitta och luftburen smitta i början av pandemin.

- Vissa virus är enormt smittsamma, till exempel mässlingsvirus som kan färdas i luften långa sträckor. Medan andra kan göra det lite grann. Det tror jag att man har lärt sig under den här pandemin, säger han.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Plötslig kollaps – säger nej till Trump

2026 08 22

En av USA:s största handelspartners har fått nog.

Amerikanska och kanadensiska representanter har under en lång tid försökt förhandla fram ett nytt handelsavtal.

För bara tre dagar sedan menade Donald Trump att en överenskommelse i princip var klar.

– Jag har pausat tullarna på 50 procent mot Kanada, som var planerade att träda i kraft i morgon bitti, under en tredagarsperiod. Detta baseras på att Kanada och USA, med förbehåll för att dokumenten slutgiltigt färdigställs, har en överenskommelse, skrev han på Truth Social.

Men nu har förhandlingarna plötsligt kollapsat.

Plötslig kollaps

Förhandlingarna pågick sent in på natten, men nu ger Kanadas premiärminister Mark Carney besked om att han tvingas säga nej till Donald Trump.

Efter veckor av samtal meddelar Carney att även om viktiga framsteg har gjorts, "har de framstegen inte varit tillräckliga för att uppnå våra mål för kanadensarna”, uppger NBC.

– Som ett resultat av detta har jag i kväll beslutat att avbryta handelsförhandlingarna med USA och instruerat Kanadas förhandlare att återvända till Ottawa, säger han.

Tullar på gång

Nu kommer 50-procentiga tullar att införas mot kanadensiska varor.

Men Kanada väntas slå tillbaka.

Mark Carney säger att “Kanada kommer att bemöta dessa tullar dollar för dollar för att skydda våra arbetare och företag”.

Läs mer: Besked från USA – ekonomin kommer krossas

Skyller på varandra

USA och Kanada lägger skulden för kollapsen på varandra.

Så här låter det från USA:s handelsrepresentant Jamieson Greer:

– Trots USA:s erbjudande till Kanada om att få den bästa behandlingen av alla större exportörer till vår marknad, har nya krav och tillbakarullningar av andra åtaganden från Kanadas sida rubbat den noggranna balans som uppnåddes under de senaste dagarna, säger han enligt CNN.

“Sådde tvivel”

Från Kanadas håll låter det annorlunda.

Premiärminister Carney menar att sista minuten-ändringar i USA:s villkor "var orättvisa, oekonomiska och sådde tvivel om tillförlitligheten hos en överenskommelse”.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


21 augusti 2026

Körkortet ryker direkt – många missar vanlig trafikregel

2026 08 22

Var tredje svensk bilist gör samma misstag i trafiken.

Det visar en undersökning som polisen genomfört på E6:an utanför Helsingborg. Av 100 förare höll 34 alldeles för kort avstånd till bilen framför.

Ett stort problem.

Omkring 14 procent av alla personskador i trafiken orsakas av att ett annat fordon kör på ett annat fordon bakifrån, rapporterar SvD med hänvisning till Tranportstyrelsen.

I Stockholmstrafiken inträffar så kallade upphinnandeolyckor varje dag, uppger polisinspektör Christer Olofsson.

–  Stressen i samhället ökar och stressen i trafiken följer det ganska tydligt. Man tänker att ”trafiken framför borde förstå att jag har mer bråttom än du”, säger han till tidningen.

Reglerna

Avståndet till framförvarande fordon ska vara minst lika många meter som det antal kilometer i timmen du kör – exempelvis 50 meter om du kör i 50 kilometer i timmen.

Polisen och Nationella trafiksäkerhetsförbundet (NTF) hänvisar till tresekundersregeln som ett bra mått att förhålla sig till.

– För att du skall veta att du håller tillräckligt avstånd till fordonet framför, kan du använda följande tumregel: När fordonet framför passerar en viss punkt, t ex ett vägmärke eller ett träd, börjar du sakta räkna ”ettusen-ett, ettusen-två, ettusen-tre”, skriver NTF på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Rekordnotering för elbilar

Då ryker körkortet

Trots att de flesta känner till tresekundersregeln glöms den bort på vägarna. Polisens nya radar och kameror upptäcker dagligen bilister som bryter mot regeln.

Att ligga för nära framförvarande fordon kan straffa sig.

Är tidsavståndet kortare än en sekund riskerar föraren böter på 2 000 kronor.

Om avståndet är ännu kortare ryker körkortet direkt.

–  Är det under 0,5 sekunder i tidsavstånd så brukar det bli en återkallelse, säger Transportstyrelsens körkortsutredare Carina Engman till tidningen.

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: A. Lazic resp Transportstyrelsen

Text: Redaktionen