PROFESSOR: Tre faktorer gör att risken för en ny pandemi ökat rejält

2022 01 30

Coronapandemin avtar förhoppningsvis snart men risken för en ny pandemi har ökat kraftigt.

Det framhåller nu överläkare och professor Magnus Gisslén till Sveriges Radio.

Har pågått i två år

Coronapandemin slog till med sitt första fall i staden Wuhan i Kina i december 2019 och den 31 januari 2020 bekräftades det första fallet i Sverige då en kvinna i Jönköping smittats efter en resa till Kina.

Långt över 10 miljoner

I dag har närmare 16 000 dödsfall med coronaviruset drabbat Sverige och världen över har 5,7 miljoner dödsfall registrerats med ett mörkertal som gör att det kan handla om långt över 10 miljoner enligt Institute for Health Metrics and Evaluation vid University of Washington School of Medicine.

Ökade förhoppningar

I och med att omikronvarianten nu sprids som en löpeld världen över har förhoppningarna ökat betydligt om att pandemin ska vara nära sin topp och därefter vara på väg att ebba ut till en mer säsongsbaserad farsot som man kan vaccinera sig mot regelbundet.

Ökad risk för ny pandemi

Men risken för att Sverige och världen återigen drabbas av en pandemin är betydande och har dessutom ökat konstaterar överläkare och professor Magnus Gisslén vid Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg.

Pandemiförutsättningarna mycket godare

– Väldigt troligt att det inte dröjer så jättelänge innan vi får en ny pandemi av något slag. Förutsättningarna för virus att sprida sig vid pandemier är ju mycket, mycket godare nu än vad det varit någon gång tidigare i historien, säger överläkare Gisslén till Sveriges Radio.

Tre olika faktorer

Han räknar upp tre olika faktorer som tyvärr talar för att en ny pandemi riskerar att inte vara så långt bort i framtiden.

Faktor 1 – Resor

– Vi har så mycket kontakter med i princip alla, säger Magnus Gisslén.

Förr i tiden gick man, därefter åkte med häst och vagn eller långsamma fartyg men i dag reser folk både privat och i jobbet med flygplan runt om i världen. Det tar bara någon dag att nå andra sidan jordklotet.

Faktor 2 – Befolkningsökning

– Vi blir bara fler människor på jorden, betonar Gisslén, för radion.

Jordens befolkning har ökat snabbt de senaste åren klargör Our World in Data baserat i England.

◾År 1800 totalt 1,0 miljarder

◾År 1850 totalt 1,3 miljarder

◾År 1900 totalt 1,7 miljarder

◾År 1950 totalt 2,5 miljarder

◾År 2000 totalt 6,1 miljarder

◾År 2021 totalt 7,9 miljarder

Faktor 3 – Djuren trängs undan

– Vi tränger ut djur och natur från deras naturliga habitat, förklarar Gisslén.

När människan pressar djuren och naturen så kan det gå snett.

– Vi exponeras på ett annat sätt från olika typer av virus och andra smittämnen som normalt cirkulerar i naturen men som människan inte kommit i kontakt med, säger professor Magnus Gisslén till SR.

Livsstilen ligger bakom

– Vårt sätt att leva nu har ökat risken påtagligt, förklarar han.

Foto: E. Hooper

Text: Redaktionen


Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen