PROFESSOR: Tre faktorer gör att risken för en ny pandemi ökat rejält

2022 01 30

Coronapandemin avtar förhoppningsvis snart men risken för en ny pandemi har ökat kraftigt.

Det framhåller nu överläkare och professor Magnus Gisslén till Sveriges Radio.

Har pågått i två år

Coronapandemin slog till med sitt första fall i staden Wuhan i Kina i december 2019 och den 31 januari 2020 bekräftades det första fallet i Sverige då en kvinna i Jönköping smittats efter en resa till Kina.

Långt över 10 miljoner

I dag har närmare 16 000 dödsfall med coronaviruset drabbat Sverige och världen över har 5,7 miljoner dödsfall registrerats med ett mörkertal som gör att det kan handla om långt över 10 miljoner enligt Institute for Health Metrics and Evaluation vid University of Washington School of Medicine.

Ökade förhoppningar

I och med att omikronvarianten nu sprids som en löpeld världen över har förhoppningarna ökat betydligt om att pandemin ska vara nära sin topp och därefter vara på väg att ebba ut till en mer säsongsbaserad farsot som man kan vaccinera sig mot regelbundet.

Ökad risk för ny pandemi

Men risken för att Sverige och världen återigen drabbas av en pandemin är betydande och har dessutom ökat konstaterar överläkare och professor Magnus Gisslén vid Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg.

Pandemiförutsättningarna mycket godare

– Väldigt troligt att det inte dröjer så jättelänge innan vi får en ny pandemi av något slag. Förutsättningarna för virus att sprida sig vid pandemier är ju mycket, mycket godare nu än vad det varit någon gång tidigare i historien, säger överläkare Gisslén till Sveriges Radio.

Tre olika faktorer

Han räknar upp tre olika faktorer som tyvärr talar för att en ny pandemi riskerar att inte vara så långt bort i framtiden.

Faktor 1 – Resor

– Vi har så mycket kontakter med i princip alla, säger Magnus Gisslén.

Förr i tiden gick man, därefter åkte med häst och vagn eller långsamma fartyg men i dag reser folk både privat och i jobbet med flygplan runt om i världen. Det tar bara någon dag att nå andra sidan jordklotet.

Faktor 2 – Befolkningsökning

– Vi blir bara fler människor på jorden, betonar Gisslén, för radion.

Jordens befolkning har ökat snabbt de senaste åren klargör Our World in Data baserat i England.

◾År 1800 totalt 1,0 miljarder

◾År 1850 totalt 1,3 miljarder

◾År 1900 totalt 1,7 miljarder

◾År 1950 totalt 2,5 miljarder

◾År 2000 totalt 6,1 miljarder

◾År 2021 totalt 7,9 miljarder

Faktor 3 – Djuren trängs undan

– Vi tränger ut djur och natur från deras naturliga habitat, förklarar Gisslén.

När människan pressar djuren och naturen så kan det gå snett.

– Vi exponeras på ett annat sätt från olika typer av virus och andra smittämnen som normalt cirkulerar i naturen men som människan inte kommit i kontakt med, säger professor Magnus Gisslén till SR.

Livsstilen ligger bakom

– Vårt sätt att leva nu har ökat risken påtagligt, förklarar han.

Foto: E. Hooper

Text: Redaktionen


29 okt 26

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

  • Östersund: 19 oktober
  • Umeå: 27 oktober
  • Luleå: 29 oktober
  • Sundsvall: 5 november
  • Borås: 15 november
  • Göteborg: 30 november
  • Lund: 10 december
  • Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen


28 okt 2026

UPPGIFTER: Kan släppa kravet – öppnar för C

2026 10 29

Elisabeth Thand Ringqvist (C) misslyckades med att samla en majoritet för en mittenregering.

Nu kommer talmannen Andreas Norlén att behöva hitta en ny väg för att leda processen fram mot en ny regering för Sverige.

Då öppnas dörren plötsligt för Ulf Kristersson (M), uppger TV4 Nyheterna.

Att Thand Ringqvists lösning inte gick i mål banar väg för nya förhandlingar mot att göra M-ledaren till statsminister, säger källor till tv-kanalen. Nu uppges nya samtal vänta mellan C och högersidan.

– Chanserna för att det lossnar är betydligt bättre nu, säger en regeringskälla som TV4 talat med.

SD kan slopa kravet: "Inom räckhåll"

Centerpartiet har hela tiden framhållit att det inte är aktuellt att sitta i en regering som är beroende av Sverigedemokraterna. SD i sin tur kräver en plats i regeringen för att rösta ja till en statsministerkandidat. Flera SD-toppar har dock öppnat för att släppa på det kravet, bland annat partiprofilen Björn Söder. 

– Jag skulle vara väldigt förvånad om man inte har diskuterat det. Jag tycker det viktigaste är att vi inte får en vänsterregering, sade Björn Söder till SvD tidigare i oktober.

Att profilerade namn inom Sverigedemokraterna gläntat på den dörren har skapat en möjlighet, uppger ytterligare en källa i regeringen för TV4.

Numera beskrivs en lösning mellan C och SD som “inom räckhåll”.

– Men då måste C också vara redo att inte kräva en återgång inom bland annat migrations- och energipolitiken, säger uppgiftslämnaren till kanalen. 

Läs mer: S plan sågas – kan slå tillbaka mot svenska folket

Åkesson: "Finns inte på kartan"

Drygt två veckor efter valet sade även Richard Jomshof (SD) att hans parti kan stötta en regering utan att ingå i den. 

– Om alternativet är totalt kaos på vänstersidan. Men vi kommer ju inte göra det gratis, sade han till Kvartal.

Partiledaren Jimmie Åkesson (SD) har dock varit tydligt med att partiets linje inte kommer att brytas.

– Att Richard Jomshof har spekulativa bakgrundssamtal som en journalist på Kvartal sedan missbrukar innebär på intet sätt att vi har ändrat hållning i något hänseende. Som alla vet så är det jag som tecknar firma för partiet i den här frågan, skrev han på X efter Jomshofs utspel och tillade:

– Att trycka annat än rött för en statsminister som avser bilda regering utan sverigedemokratiska ministrar finns inte på kartan och om det av någon outgrundlig anledning skulle ändras så kommer det inte att kommuniceras i bakgrundssamtal mellan Kvartal och Richard Jomshof.

Andra läser: Går i konkurs efter 80 år – bilföretag kastar in handduken

Foto: Centerpartiet

Text: Redaktionen