Professor ger svar på om molnen skyddar mot solstrålar

2024 05 18

Många svenskar är nog ute och njuter av solen idag.

Det soliga vädret lockar både den som vill bli solbränd och den som bara vill njuta av värmen.

Men det finns också stora risker med att utsätta sig för mycket solljus.

Antalet svenskar som får den dödliga diagnosen malignt melanom ökar, rapporterar DN.

Det är dock inte bara på vackra, molnfria sommardagar som man riskerar att utsättas för farlig strålning.

”Inget vidare skydd”

En sak som många nog inte tänker på under sommaren är att även mulna sommardagar medför en risk.

Det kan rent av vara farligare att vara ute vid 13-tiden en mulen dag, än en solig dag några timmar senare, uppger tidningen.

– Strålningen är som värst när solen står som högst och moln har faktiskt ingen vidare skyddande effekt mot den, såvida de inte är riktigt regntunga, men det brukar ju inte vara något problem, säger Bengt Järvholm, som är läkare och professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, till tidningen.

”Korta seanser”

Molnen ger alltså ett ganska dåligt skydd mot solljuset, vilket har med solens vinkel mot marken att göra, enligt professorn.

Man måste därför vara noggrann med att skydda sig mot solen – även när det är mulet.

Professorn understryker också vikten av att inte utsätta sig för sol alltför länge.

Vill man njuta av solen bör man göra det i korta stunder.

– Då ska man göra det i korta seanser och inte steka sig i timtal. Kanske 20 minuter eller lite till kan man säga, sedan ska man uppsöka skugga, menar Bengt Järvholm.

Ökning bland äldre

Hudcancerformen malignt melanom har mer än fördubblats under de senaste två decennierna, uppger Socialstyrelsen på sin hemsida.

Den största ökningen är hos äldre personer.

Bland yngre finns dock tendenser till att cancerformen minskar något.

– Det är osäkert om det är början på en ny långsiktig trend eller om det är ett tillfälligt uppehåll i ökningen. Men det skulle kunna ha ett samband med genomslag för upplysningskampanjer som lett till ändrat beteende, säger statistikern David Pettersson, enligt Socialstyrelsen.

Foto: Chuttersnap

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen