PRISKRIGET: Nya uppgifter om framtida prisökningar

2023 03 29

Efter att Lidl meddelat att de skulle sänka och frysa priserna på över 100 varor valde matjättarna Ica som Coop att agera.

Även Willys, som tillhör den tredje matjätten Axfood, har konstaterat att man sänkt priserna på utvalda varor.

”Priskriget” sätter press på butikerna.

Konsumenter som oroar sig över ytterligare prisökningar kan därmed vara lugna.

Det betonar Karin Brynell, vd på Svensk Dagligvaruhandel.

Hon menar att det vore ohållbart för butikerna att genomföra ytterligare prishöjningar. 

– Just nu kämpar alla för att konkurrera om konsumenternas minskade köpkraft, säger hon till SVT Nyheter.

Ökade producentpriser

Matpriserna har stigit mer för butikerna än för konsumenterna.

Det visar färska siffror från Statistikmyndigheten, SCB.

Livsmedel blev 22,1 procent dyrare i butikerna mellan februari i fjol och februari i år.

För butikerna ökade inköpspriset med 22,3 procent under samma period.

Sedan 2020 har priserna på livsmedel i butik ökat med 25,5 procent.

– Under samma tid har priserna för livsmedel stigit med 36 procent för butiker och grossister, säger Kristoffer Olsson, prisstatistiker på SCB.

”Visar att det inte stämmer”

Karin Brynell anser att SCB:s nya siffror visar att matbutikerna inte smyghöjt priserna i butik.

–  Det har ibland antytts att man har höjt priserna mer än vad som kan motiveras, det här visar att det inte stämmer. Handeln har inte fört över kostnaden på konsumenterna, säger hon till SVT Nyheter.

Om undersökningen

SCB har mätt  ITPI, prisindex för inhemsk tillgång, som visar vad svenska butiker och företag betalar när de köper in produkter från producenterna.

Detta till skillnad mot  KPI, konsumentprisindex, som mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen i Sverige. Priserna som mäts är de som konsumenterna faktiskt betalar.

– Vi vet inte hur de nya siffrorna kommer att slå men generellt brukar KPI följa efter ITPI med någon månads fördröjning, säger Kristoffer Olsson till SVT.

Foto: Axfood

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen