Under de senaste fem åren har kostnaderna ökat med 43,3 procent, enligt den nya Nils Holgerssonrapporten som presenteras i dag, onsdag.

Under 2026 har priserna fortsatt att stiga. Årets ökning uppgår till 6,9 procent – omkring tio gånger så mycket som inflationen.  

46 procent av totalkostnaden

Fjärrvärmen pekas ut som boven i dramat. Enligt rapporten kan hela 46 procent av totalkostnaden kopplas till stigande fjärrvärmepriser.

I år har fjärrvärmepriserna i genomsnitt ökat med 4,6 procent.

– Fjärrvärmen är en mycket viktig del av det svenska energisystemet, men de senaste årens prisutveckling är bekymmersam. På bara tre år har kostnaden ökat med över 30 procent. När kunderna inte kan byta leverantör ställer det särskilt höga krav på transparens och skälig prissättning, säger Björn Berggren, ordförande Nils Holgerssongruppen.

Ökat mest

Samtidigt är det elkostnaderna som ökar mest under 2026. Den sammanlagda kostnaden för elhandel, elnät och elskatt stiger med 12,4 procent, enligt rapporten.

Bakom ökningen ligger framför allt högre elhandelspriser och elnätsavgifter.

Läs också: Norwegian drar i handbromsen – många svenskar kan drabbas 

Stora skillnader

Rapporten visar även på stora geografiska skillnader. Den sammanlagda årskostnaden är lägst i Piteå, där den uppgår till omkring 25 800 kronor per år.

Gnesta är kommunen med högst årskostnad. Där uppgår de årliga kostnaderna till cirka 45 800 kronor per år – 78 procent högre jämfört med Piteå.  

– Det är anmärkningsvärt att vi närmar oss att det nästan kan kosta dubbelt så mycket för ett hushåll beroende på var i landet man bor. De stora skillnaderna visar hur stor betydelse de lokala priserna har för boendekostnaderna, säger Björn Berggren. 

Andra läser: Biljätte kollapsar 

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer 

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.  

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen 

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia 

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den 

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen