A-traktor körde i 140 – stor polisjakt

2022 12 29

En mycket vild fordonsfärd på Västkusten slutade med att fyra personer flydde från fordonet.

Det var dramatiskt när polismyndigheten inledde en polisjakt på en misstänkt A-traktor som framfördes i Bohuslän i natt.

Närmare bestämt i Stenungsund mellan Lysekil och Göteborg .

140 kilometer i timmen

Vid 01.30-tiden under natten till fredagen upptäckte en polispatrull ett fordon på väg 160. När poliserna gjorde en datakontroll såg de att det avsåg en A-traktor och valde då att genomföra en kontroll, rapporterar Stenungsund-Tjörn Tidningen.

Personerna i A-traktorn ville emellertid inte låta sig kontrolleras utan gasade i  väg i en väldig hastighet.

– Vid något tillfälle var de uppe i upp emot 140 kilometer i timmen, säger Hans-Jörgen Ostler vid Polisregion Väst till tidningen.

Körde mot mötande trafik

Inte nog med enorma hastighetsöverträdelser – A-traktorns bilförare körde periodvis även åt fel håll, det vill säga mot mötande trafik.

Poliserna beslutade sig då för att vidta ytterligare metoder för att stoppa personerna i fordonet. Man beslutade att kasta ut en spikmatta på vägbanan.

Men så långt hann man inte komma.

Föraren av A-traktorn tappade kontrollen över fordonet och körde in i ett sopförråd vid Skärhamns skola på Tjörn.

Flydde springandes från A-traktorn

Enligt uppgifter till polisen flydde bilens förare med passagerare från fordonet. Totalt fyra personer ska ha flytt springandes varpå polisen satte in en hundpatrull i jakten på gärningsmännen.

Vare sig poliser eller hundar lyckades dock få fatt på förövarna. Emellertid har man säkrat en rad spår.

– Vi har A-traktorn i beslag. Den har ett registreringsnummer, säger polisens presstalesperson till tidningen.

Registreringsnumret har givit polisen mycket värdefull information i jakten på de flyende.

– Där finns det en ägare registrerad så det finns information att gå på, säger polisen till GP.

Nu misstänks A-traktorns förare för en rad brott.

- Vårdslöshet i trafik

- Smitning från trafikolycka

- Ej stannat på polismans anvisning

Ska inte ens kunna köra i 140

Polisen understryker att A-traktorer då rakt inte ska kunna köra i 140 kilometer i timmen.

– Det är som att jämföra med en trimmad moped. A-traktorer är bilar som byggs om för att gå långsammare, säger Polisen till tidningen.

A-traktorföraren skall ännu vara på fri fot.

Arkivfoto: Nilsson.

Det är ej fordonet på bilden som det handlar om.

Text: Redaktionen

JUST NU: Högkostnadsskydd införs – vid det här elpriset

2025 09 08

Regeringen och Sverigedemokraterna kommer att införa ett högkostnadsskydd på el. 

Högkostnadsskyddet kommer att införas i november 2025 och gälla under hela kommande året.

Det meddelar Tidöavtalspartierna på måndagsmorgonen parallellt med ett besked om sänkt elskatt.

– Vi kommer också införa ett högkostnadsskydd mot höga elpriser för hushållen under perioden från november 2025 och under hela 2026, meddelar bland annat närings- och energiminister Ebba Busch (KD) i Aftonbladet.

Sänker även skatten

Skyddet kommer att gälla om det genomsnittliga priset på el går över 1,5 kronor per kilowattimme inom ett elområde under en månad.

– Motsvarande stöd ska även utformas för hushåll uppvärmda med gas, framhäver Tidöpartierna på tidningens debattsida.

Samtidigt sänker även regeringen elskatten med nästan tio öre per kilowattimme.

Den förändringen ska gälla från årsskiftet.

– Det innebär en sänkning med 20 procent från den normala skattesatsen och innebär en betydande lättnad för hushåll och företag – exempelvis kommer elkostnaden minska med 1 000 kronor per år för ett icke-eluppvärmt hus, skriver Tidöpartierna.

LÄS MER: Var fjärde svensk riskerar ekonomiskt bakslag – redan i höst

"Problematiskt"

Enligt regeringen förekommer fortfarande stora svängningar i elpriset, trots att prislappen generellt minskat den senaste tiden.

– Det här är problematiskt av flera skäl. Dels för att hårt arbetande människor har svårt att förutse sina elkostnader och pressas hårt ekonomiskt av höga elpriser, dels för att det hindrar elintensiva företag och industrier från att etablera sig i södra Sverige, skriver Busch tillsammans med sina Tidöpartikollegor.

LÄS OCKSÅ: Oväntat besked om vindkraft – 9 av 10 boende överens

Foto: Magnus Liljegren, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ny diagnos införs i Sverige – ska räknas som sjukdom

2025 09 08

En ny diagnos ska införas i den svenska hälso- och sjukvården.

Det gäller datorspelsberoende som ska börja klassas som en officiell sjukdom i Sverige, vilket Socialstyrelsen för närvarande har uppe på sitt bord.

Den kommande diagnosen får dock kritik redan innan den ens har införts, bland annat från psykologen Peter Friberg som varnar för att en vanlig fritidsaktivitet därmed kan komma att stigmatiseras.

– Det känns rimligt och fullt adekvat att de ska få hjälp, men är det samma sak som att det behövs en diagnos? Därom tvistar de lärde så att säga, säger Peter Friberg till SR.

FHM ställer krav

Folkhälsomyndigheten har dock satt ned foten i frågan och kräver att datorspelsföretagen ska ta ett större ansvar.

Myndigheten vill nu se att mindre beroendeframkallande spel utvecklas. Bland annat ska det finnas inprogrammerade maxtider och pauser i spelen.

Men att datorspel idag medvetet görs för att skapa ett beroende är inte en bild som Per Strömbäck, vd för branschorganisationen Dataspelsbranschen, delar.

– Jag köper inte riktigt att man skulle kunna designa ett spel så att det leder fram till gaming disorder, säger han till radion.

"Väntat länge"

Just “gaming disorder” är det internationella namnet på den kommande diagnosen. Redan 2018 klassade Världshälsoorganisationen, WHO, dataspelsberoende som en sjukdom.

Spelberoende Riksförbund har tidigare uttryckt sig positiva till att det ska göras likadant i Sverige.

– Vi har väntat länge på den här diagnosen, redan 2006 mötte vi den här målgruppen. Det är en grupp som far illa och som inte har fått den hjälp som de behöver, säger Madeleine Tügel, förbundets ordförande, till SVT.

Pengar spelar roll

Det finns dock även flera positiva effekter av dataspelande och kritiker hävdar att motsvarande diagnos även  borde finnas för sociala medieberoende.

En faktor som spelar in är dock att pengar blivit en allt större del av datorspelandet.

– Vårt uppdrag är spel om pengar och vi ser att den gruppen ungdomar som söker sig till oss har börjat sitt spelande om pengar i datorspelen i tidig ålder. Vi ser också en marknadsföring riktad mot unga personer via exempelvis influencers, säger Madeleine Tügel.

Diagnosen kan införas i Sverige till 2028.

Foto: 1177

Text: Redaktionen