Priset på mediciner kan gå upp med 40 procent

2024 10 20

Medicin ska bli 40 procent dyrare, enligt regeringens förslag.

Många levnadsomkostnader har ökat för vanliga svenskar på senare år.

Nu ser även mediciner ut att bli dyrare.

Högkostnadsskyddet ska förändras så att man kan tvingas betala drygt 40 procent mer för medicinen nästa år, rapporterar SR.

”Känns inte bra”

Idag måste man betala fullt pris upp till 1 425 kronor för medicin. Därefter aktiveras rabatt.

Men nu vill regeringen alltså höja taket till 2000 kronor.

Det är ökning med 40,35 procent.

En del känner att ökningen kommer att svida i plånboken.

– Det känns inte bra. I och med att jag har astmamedicin så, den är ju dyr som den är redan, första gången när man ska plocka ut den. Så det tycker jag inte är något bra alls, säger Inger i Gävle till radiokanalen.

”Blir alldeles förfärad”

Anledningen till att taket höjs uppges vara att statens kostnader för läkemedel har stigit snabbt den senaste tiden.

Men Pensionärernas riksorganisation, PRO, är kritiska till förslaget.

– Jag blir alldeles förfärad. Alltså, 2000 kronor är mycket pengar att höja till, det måste jag säga, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO, till radiokanalen.

Hon menar att många, inte minst pensionärer, kommer att få det väldigt tufft i och med förändringen av högkostnadsskyddet.

– För att jag har hunnit prata med några pensionärer, och de säger: ”Nej, men det kommer inte att gå, vi har ju knapert som det är just nu”. Dock inte alla, en del kommer inte att märka av och kommer att ha råd. Men väldigt många får väldigt besvärligt, säger Åsa Lindestam.

Träda i kraft 1 juli

Förändringen förväntas träda i kraft den 1 juli nästa år, skriver tidningen Senioren.

Efter 2 850 kronor per år täcker högkostnadsskyddet hela kostnaden, enligt tidningen, men den första rabattgränsen väntas alltså höjas till 2000 kronor.

Kostnaderna för läkemedelsförmåner väntas öka med 6,1 miljarder kronor nästa år, vilket är orsaken till att regeringen har lagt fram det här förslaget, enligt tidningen.

Detaljerna kring förslaget uppges dock inte vara klara än, enligt tidningen.

Foto: Roberto Sorin

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen