Prins Carl Philip och Prinsessan Sofia vädjar till alla vuxna

2021 11 01

– Näthatarna står vid barnens säng när de ska somna, och de finns där när de vaknar. Vi måste agera för att stärka barn och ungas trygghet.

Det säger Prinsessan Sofia som tillsammans med Prins Carl Philip i dag besökte Fotografiska Museet i Stockholm för att inviga kampanjen ”Nej till näthat”.

Näthatarna finns med när barnen vaknar

Prinsparet har varit engagerat i kampen mot näthat och näthot under många år och de har en egen stiftelse som står bakom kampanjen.

– Mobiltelefonen finns med våra barn dygnet runt. Näthatarna står vid barnens säng när de ska somna, och de finns där när de vaknar. Vi måste agera för att stärka barn och ungas trygghet, säger Prinsessan Sofia enligt Expressen.

Prinsessan själv drabbad av näthat

– Det är sprunget från personlig erfarenhet, men det här har vuxit sig så stort. Vi har jobbat med den här frågan i fem, sex år och man har ju fått kunskap och tillsikt till sig under de här åren vilken dignitet de här problemen har, säger hon till tidningen.

Vuxna bör vara goda förebilder

Hon gjorde också en slående liknelse kring vad som kan drabba barnen i sociala medier.

– Vem skulle släppa ut sitt barn obevakat i en okänd park där vem som helst kan komma, och vad som helst kan hända, framhåller Prinsessan Sofia till tidningen.

Prins Carl Philip betonar hur viktigt det är att alla vuxna tänker sig för.

– Låt oss alla vara goda förebilder för våra barn, säger han rapporterar Expressen.

Prinsparets webbsida

Prinsparets stiftelse Nej till näthat bildades i samband med Prinsparets bröllop i juni 2015. Stiftelsens vision är att alla barn och unga ska ha möjlighet att vara sig själva och man arbetar för att främja en tryggare nätvardag för barn och unga samt ökad respekt och förståelse för alla med dyslexi.
– Det är så viktigt att vi tillsammans skapar förutsättningar för att barn och unga ska ha en trygg nätvardag. Att bli utsatt för hot och hat är aldrig något man ska behöva leva med, framhåller Prinsessan Sofia på Nej till näthats webbsida.

ANALYS

Prinsparets fantastiska engagemang är otroligt viktigt. Hela Sverige behöver hjälpas åt att motverka den förfärliga stämning som rådet i sociala medier där alltför många bär sig hemskt åt. De unga är ofta oskyddade och det är väldigt viktigt att de vuxna finns nära till hands. Sverige har mycket kvar i kampen mot näthatet och tyvärr står de vuxna själva för en stor del av hatet. Det behöver ökade insatser på nationell nivå mot näthatet.

Foto: Linda Broström Kungliga Hovstaterna

[yop_poll id="854"]

Chockräkning väntar hushållen – inte hänt på 30 år

2025 05 21

Den största höjningen av elnätsavgiften på 30 år är ett faktum.

Under 2025 höjs avgiften i snitt med omkring elva procent sett över hela landet.

På flera håll ökar summan på fakturan betydligt mer än så.

Hela fem elnätsbolag höjer med cirka 30 procent vilket slår mot ett antal kommuner runtom i Sverige, visar en ny rapport från Nils Holgersson-gruppen.

– Det är tydligt att 2025 blir ett nytt rekordår för elnätsavgifterna. Även tidigare lågprisområden genomför nu omfattande höjningar. Det tyder på en bred trend att justera upp avgifterna oavsett lokala förutsättningar. Det är en mycket allvarlig utveckling, säger gruppens ordförande Rikard Silverfur i en kommentar.

Här blir det som högst

Årets höjning är den högsta som noterats sedan Nils Holgersson-gruppen började rapportera om elnätsavgifternas utveckling på årsbasis.

Rekord slogs även 2023, med en snittökning på 9,6 procent. I år är motsvarande siffra 10,6 procent.

Värst är höjningen i Mölndal. Kommunens invånare kan se fram emot en höjning på 35,5 procent.

Ronneby, Helsingborg, Bjuv och Ängelholm är andra kommuner där det höjs med omkring 30 procent.

"Är det rimligt?"

Vad som också framgår i rapporten är att jämtländska kommuner betalar de högsta elnätspriserna under året, med pris på 191 öre per kilowattimme. Det är över 50 procent mer än snittet i hela Sverige.

Nils Holgersson-gruppen uppmärksammar också att de stora elnätsjättarna, exempelvis Vattenfall, Eon och Ellevio, sätter samma pris över stora geografiska områden där alla får betala samma oavsett var man bor.

– Elnätsbolagen behöver svara på frågan om det är rimligt att elnätspriset är detsamma i till exempel Malmö som i Ydre, en av de mest glesbefolkade kommunerna i södra Sverige, utan att kunderna får veta varför, säger Rikard Silverfur.

LÄS MER: Så kan du sänka elräkningen med 40 procent

Nya intäktsramar har införts

Det som möjliggör ökningen är att Energimarknadsinspektionen, EI, höjt intäktsramen för elnätsföretagen fram till och med 2027. 

– Elnätsföretagens intäktsramar ska inte vara större än vad som behövs för att täcka kostnader för en ändamålsenlig och effektiv drift, förklarar myndigheten och tillägger:

– Intäktsramarna ska täcka avskrivningar och ge en sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att få tillgång till kapital för investeringar. Det innebär att intäktsramarna ska göra det möjligt för företagen att investera och utveckla elnäten, men samtidigt ge incitament för att det görs på ett kostnadseffektivt sätt.

"Ingen överraskning"

Rikard Silverfur köper inte den förklaringen fullt ut.

– Det är uppenbart att elnätsföretagen försöker använda det ökade utrymmet till fullo. Det är ingen överraskning – vi har länge varnat för att detta skulle ske. Samtidigt visar utvecklingen tydligt att den nuvarande regleringsmodellen inte är hållbar.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Regeringens föreslagna finansieringsmodell för ny kärnkraft i Sverige får grönt ljus.

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen