Premiärminister skällde ut Putin – ringde upp personligen

2023 12 11

Vladimir Putin fick i söndags ta emot en 50 minuter lång utskällning via telefon.

I andra änden av luren fanns Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, rapporterar The Times of Israel.

Och han var verkligen inte nöjd med den ryska diktatorn – framför allt inte sändebudet han skickat till FN.

Enligt den israeliska ledaren hade Ryssland uttryckt “anti-israeliska ståndpunkter" när man stödde en resolution i säkerhetsrådet om vapenvila i Gaza, som stoppades av ett amerikanskt veto.

– Premiärministern uttryckte sin irritation, framhåller den israeliska regeringen i ett uttalande.

"Farligt samarbete"

Benjamin Netanyahu var inte enbart upprörd över att Ryssland stödde resolutionen.

Ytterligare en sak fanns på den israeliska ledarens agenda i samtalet.

– Det farliga samarbetet mellan Ryssland och Iran, uttrycker premiärministerns kansli i samma uttalande.

På senare tid har just Iran blivit en nyckelallierad för Putin – som bland annat exporterat mängder av drönare som Ryssland använder i Ukraina.

Slår tillbaka

Enligt den israeliska tidningen fokuserade samtalet på den katastrofala humanitära situationen i Gaza.

Kreml håller dock inte med om kritiken från Netanyahu.

– Vladimir Putin bekräftade den principiella ståndpunkten att avvisa och fördöma terrorism i alla dess former, framhåller Putinregimen i ett uttalande enligt Reuters.

– Samtidigt är det oerhört viktigt att motverkande av terrorhot inte leder till så allvarliga konsekvenser för civilbefolkningen.

Träffade Iran

I torsdags träffade Putin den iranska presidenten Ebrahim Raisi.

Han berömde då Irans stöd för Rysslands krigsinsats i Ukraina och förde samtal om kriget mellan Hamas och Israel.

– Det är mycket viktigt för oss att utbyta åsikter om situationen i regionen, särskilt när det gäller situationen i Palestina, sade Putin.

Frostig relation

Den ryska relationen med Israel har blivit frostigare under kriget de senaste veckorna.

Bland annat reagerade Putinregimen kraftigt på ett uttalande från Israels kulturarvsminister som, i ett uttalande som förkastades av regeringen, öppnade för att släppa en atombomb över Gaza.

– Det visar sig att vi hör officiella uttalanden om förekomsten av kärnvapen? Om så är fallet, var är då Internationella atomenergiorganet och internationella kärnkraftsinspektörer? frågade sig Maria Zakahrova, talesperson för det ryska utrikesdepartementet, i november enligt AFP.

Omkring 100 ryssar ska ha lämnat Gaza sedan kriget eskalerade, enligt statlig rysk media.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 03 12

Lågprisjätten Rusta har stora planer för de kommande åren.

I dagsläget har Rusta 220 varuhus i Sverige, Norge, Finland och Tyskland.

På torsdagsmorgonen har lågpriskedjan släppt en stark kvartalsrapport där det framgår att omsättningen ökar med nio procent och en vinstökning med drygt 10 procent.

Samtidigt meddelar Rusta att de planerar att öppna uppemot 80 nya varuhus de kommande tre åren.

80 nya varuhus

Under det gångna kvartalet öppnade kedjan bara ett nytt varuhus, i Vallentuna.

Under kalenderårets första sex månader ökar Rusta takten och ska öppna 13 nya varuhus.

Men för de kommande tre åren är antalet ännu högre.

– Tidigare har vi kommunicerat att antalet öppningar bedöms hamna i den övre delen av intervallet 50–80 nya varuhus de kommande tre åren, framhåller Rusta.

– Det konkretiseras nu till 65–80 nya varuhus under räkenskapsåren 2026/27 till 2028/29, det vill säga under treårsperioden 1 maj 2026 till 30 april 2029.

Siffror från rapporten

Här är några av nyckelsiffrorna från Rustas kvartalsrapport:

- Nettoomsättningen uppgick till 3 796 MSEK (3 483), en ökning med 9,0% (7,3%).

- Bruttovinsten ökade med 10,4% och uppgick till 1 672 MSEK (1 514) och bruttomarginalen uppgick till 44,1% (43,5%).

- Kvartalets resultat uppgick till 330 MSEK (257).

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

“Välfylld pipeline”

Rustas vd Göran Westerberg kommenterar utsikterna för framtiden.

– Vi har en stark balansräkning, en bruttomarginal som ökar och en välfylld pipeline av nya varuhus, säger han.

“Vidare ut på kontinenten”

Westerberg fortsätter.

– Samtidigt finns mycket kvar att göra och potentialen är fortsatt stor för Rusta, menar han.

– Inte minst arbetet med att oavbrutet utveckla vårt sortiment till att ännu bättre svara på kundernas behov till marknadens lägsta priser. Dessutom återstår den viktiga utmaningen med att fortsätta inbrytningen i Tyskland och vidare ut på kontinenten.

Läs mer: USA svänger – grönt ljus till Erdogan

Foto: Rusta

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen