Premiärminister skällde ut Putin – ringde upp personligen

2023 12 11

Vladimir Putin fick i söndags ta emot en 50 minuter lång utskällning via telefon.

I andra änden av luren fanns Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, rapporterar The Times of Israel.

Och han var verkligen inte nöjd med den ryska diktatorn – framför allt inte sändebudet han skickat till FN.

Enligt den israeliska ledaren hade Ryssland uttryckt “anti-israeliska ståndpunkter" när man stödde en resolution i säkerhetsrådet om vapenvila i Gaza, som stoppades av ett amerikanskt veto.

– Premiärministern uttryckte sin irritation, framhåller den israeliska regeringen i ett uttalande.

"Farligt samarbete"

Benjamin Netanyahu var inte enbart upprörd över att Ryssland stödde resolutionen.

Ytterligare en sak fanns på den israeliska ledarens agenda i samtalet.

– Det farliga samarbetet mellan Ryssland och Iran, uttrycker premiärministerns kansli i samma uttalande.

På senare tid har just Iran blivit en nyckelallierad för Putin – som bland annat exporterat mängder av drönare som Ryssland använder i Ukraina.

Slår tillbaka

Enligt den israeliska tidningen fokuserade samtalet på den katastrofala humanitära situationen i Gaza.

Kreml håller dock inte med om kritiken från Netanyahu.

– Vladimir Putin bekräftade den principiella ståndpunkten att avvisa och fördöma terrorism i alla dess former, framhåller Putinregimen i ett uttalande enligt Reuters.

– Samtidigt är det oerhört viktigt att motverkande av terrorhot inte leder till så allvarliga konsekvenser för civilbefolkningen.

Träffade Iran

I torsdags träffade Putin den iranska presidenten Ebrahim Raisi.

Han berömde då Irans stöd för Rysslands krigsinsats i Ukraina och förde samtal om kriget mellan Hamas och Israel.

– Det är mycket viktigt för oss att utbyta åsikter om situationen i regionen, särskilt när det gäller situationen i Palestina, sade Putin.

Frostig relation

Den ryska relationen med Israel har blivit frostigare under kriget de senaste veckorna.

Bland annat reagerade Putinregimen kraftigt på ett uttalande från Israels kulturarvsminister som, i ett uttalande som förkastades av regeringen, öppnade för att släppa en atombomb över Gaza.

– Det visar sig att vi hör officiella uttalanden om förekomsten av kärnvapen? Om så är fallet, var är då Internationella atomenergiorganet och internationella kärnkraftsinspektörer? frågade sig Maria Zakahrova, talesperson för det ryska utrikesdepartementet, i november enligt AFP.

Omkring 100 ryssar ska ha lämnat Gaza sedan kriget eskalerade, enligt statlig rysk media.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen