Premiärminister i EU i tal till nationen – Ryssland utgör inget hot

2023 02 19

I ett tal till nationen sågar nu en av EU:s regeringschefer Västs insatser för att beväpna Ukraina.

Ungerns ledare Viktor Orban höll tal på lördagskvällen och talet utgjorde en kalldusch för såväl Västeuropa som Ukraina.

Däremot var det positiva besked till Rysslands diktator Vladimir Putin.

Väljer Putin istället för Ukraina

På punkt efter punkt tog Orban ställning för Putins linje istället för Ukrainas.

Bland annat riktar han kritik mot EU:s och USA:s ekonomiska sanktioner mot den ryska regimen.

– Vi kommer att behålla våra ekonomiska relationer med Ryssland, framhöll Orban i talet enligt Deutsche Welle.

– Och det har vi även föreslagit för våra allierade, säger Orban.

Ungerns premiärminister menar att relationerna med Ryssland främjar Ungerns nationella intresse.

Ser inte Ryssland som ett hot

I stark kontrast med övriga Europa framhävde Orban även att Ryssland inte utgör något hot.

– Ungerns regering anser inte att antydan om att Ryssland är ett hot mot Ungerns eller Europas säkerhet är realistiskt, sade Orban i talet.

Han höll ett 60 minuter långt tal med titeln ”Fred och Säkerhet”.

Vill inte sända vapen till Ukraina

Tyska statstelevisionens internationella kanal, Deutsche Welle, följer Ungerns utrikespolitik noga och efter Orbans tal till nationen på lördagskvällen framhåller kanalen att Orban anser att det är fel att skicka vapen till Ukraina.

– Under sitt tal anklagade Orban EU för att förlänga Rysslands krig i Ukraina, rapporterar DW.

– Istället för att förhandla fram fred anser han att EU förvärrar situationen genom sanktionerna mot Ryssland och genom att förse Ukraina med vapen, uppger TV-kanalen.

Orban betonade att Ungerns regering tycker att EU borde ha valt en helt annan väg.

– När Ryssland gick till attack så isolerade inte Väst konflikten utan förhöjde den istället till pan-europeisk nivå, sade Orban i talet.

Sämre än Ecuador

Under Orbans alltmer auktoritära styre har Ungern rasat i demokrati-indexet.

Landet har sjunkit så lågt i anrika Freedom Houses index att det som enda EU-land inte längre klassas som ett fritt land enligt den internationella frihetsskalan.

Ungern får bara 69 poäng av 100 och hamnar till exempel efter Peru och Ecuador som har 72 och 71 poäng.

EU har stoppat flera miljarder euro i stöd till Ungern på grund av Regeringen Orbans icke-demokratiska agerande.

Foto: C. Wiedgier resp. Russia President Office

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning

2026 10 14

Högersidan går starkt framåt.

Väljarstödet för Tidöpartierna har ökat kraftigt jämfört med valresultatet.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

M, KD, L och SD samlar 52,2 procent i undersökningen. Det är en ökning med hela 3,4 procentenheter jämfört med valresultatet.

Samtidigt backar den rödgröna sidan.

S, MP, V och C får 46,3 procent i mätningen, vilket är en minskning med 3,3 procentenheter jämfört med valet.

Därmed är avståndet mellan Tidöpartierna och de rödgröna 5,9 procentenheter.

Största skillnaderna

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet står för det största tappen på den rödgröna sidan.

Väljarstödet för S minskar med 2,1 procentenheter jämfört med valresultatet – från 28,0 till 25,9 procent. V tappar 1,2 procentenheter och får 7,2 procent i mätningen.

Moderaterna står samtidigt för den största ökningen av samtliga partier. M får 23,9 procent i mätning, vilket är en uppgång på 4,0 procentenheter jämfört med valresultatet.

– Det är en extrem ökning på kort tid och sannolikt en direkt fortsättning på den uppgång som inleddes sent i valrörelsen, efter Kristerssons starka insatser i slutdebatterna i kombination med att Åkesson underpresterade och att Andersson gjorde en svag insats, framhåller Novus ordförande Torbjörn Sjöström i ett uttalande.

– Nu skiljer det bara 2 procentenheter mellan M och S. Det är den minsta skillnaden mellan partierna sedan augusti 2016, alltså för tio år sedan, då Stefan Löfven ledde S och Anna Kinberg Batra ledde M, tillägger han.

Utdragen regeringsprocess

Tappet för den rödgröna sidan kommer samtidigt som regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Centerpartiets och Vänsterpartiets håller fast vid sina röda linjer, vilket fått samtalen att stagnera på den rödgröna sidan.

I tisdags medgav Magdalena Andersson (S) att hon i nuläget saknar förutsättningar att bilda en regering.

S-ledaren väntas därför inte få tillräckligt stöd i torsdagens statsministeromröstning.

– Vid mitt möte med Magdalena Andersson meddelade hon att hon för närvarande inte ser det som meningsfullt att fortsätta sondera. Jag har därefter lagt fram Magdalena Andersson för riksdagen som mitt förslag till statsminister för en socialdemokratisk enpartiregering, säger talman Andreas Norlén i ett uttalande.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 14 oktober jämfört med valresultatet.

Vänsterpartiet 7,2 -1,2

Socialdemokraterna 25,9 -2,1

Miljöpartiet 6,5 +0,4

Centerpartiet 6,7 -0,3

Liberalerna 3,9 -1,4

Moderaterna 23,9 +4,0

Kristdemokraterna 6,4 +0,2

Sverigedemokraterna 18,0 +0,5

S+V+MP+C 46,3 -3,3

M+KD+SD+L 52,2 +3,4

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Glädjebesked för Ukraina – har sagt ja

2026 10 14

Europa har sagt ja till Ukraina.

Ukraina har tagit ett nytt steg närmare EU-medlemskap.

Detta efter att två nya reformområden öppnats i anslutningsprocessen, vilket innebär att fyra av sex områden nu är igång, rapporterar Kyiv Independent.

Två nya områden

Ukraina och Moldavien har tagit sig vidare i processen mot EU-medlemskap.

Detta när två nya så kallade förhandlingskluster öppnades av EU vid en ceremoni i Luxemburg.

Kluster två och tre handlar om den inre marknaden respektive konkurrenskraft. De är de två största områdena sett till antalet politiska sakfrågor som ska behandlas.

Beskedet innebär att fyra av EU sex förhandlingskluster nu har öppnats för Ukraina.

– Vi välkomnar det fortsatta momentumet i Ukrainas kandidatur. Nu är majoriteten av klustren öppna, efter en längre period utan framsteg, säger Irlands Europaminister Thomas Byrne, som leder diskussionerna om utvidgningen.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Ska genomföra reformer

EU:s utvidgningskommissionär Marta Kos framhåller att framstegen kan få konkreta följder för Ukrainas befolkning.

– Bakom dessa tekniska benämningar kommer det att finnas verkliga fördelar för ukrainare, säger hon.

Bland de möjliga fördelarna nämner Kos ökat stöd till företag, bättre arbetsvillkor, starkare konsumentskydd samt fler investeringar och arbetstillfällen.

Ukrainas biträdande premiärminister med ansvar för europeisk integration, Vsevolod Chentsov, säger att landet är fast beslutet att genomföra de reformer som krävs.

Ungersk lag banade väg

Framstegen kommer dagen efter att Ukrainas parlament, Verchovna Rada, antagit en lag som stärker rättigheterna för landets ungerskspråkiga minoritet.

Frågan har varit viktig för Ungern, som tidigare krävt att minoritetens rättigheter stärks innan landet tillåter ytterligare framsteg i Ukrainas EU-process.

Ukraina och Moldavien öppnade det första förhandlingsklustret, som handlar om rättsstatens principer, i juni. I juli öppnades ytterligare ett kluster om yttre förbindelser.

De återstående klustren kan bli mer komplicerade. De omfattar bland annat jordbruk och transport, sektorer där Ukraina har en konkurrensfördel och där vissa EU-länder befarar att den egna industrin kan hamna i ett sämre läge.

Frankrike och Polen upprepade dock under dagen sitt stöd för att öppna samtliga sex kluster.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: World Economic Forum / Manuel Lopez resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen