POSTUTDELNING: Föreslår flera stora förändringar

2023 01 30

Det är två förslag som presenteras för svenska folket i dag.

Postutredningen föreslår att brev ska delas ut inom tre dagar istället för två, som är regeln i dag.

– Det skulle betyda att det tar längre tid för brev att komma fram, något som görs för att spara pengar, rapporterar P4 Dalarna.

Förslaget motiveras även med att antalet postade brev har minskat i en stadig takt de senaste åren.

Postutredningen tillsattes av den förra S-regeringen.

Nytt förslag från regeringen

Utöver förändrade postutdelningstider kan det bli en skyldighet för privatpersoner och företag att ta emot digital post och en skyldighet för myndigheter, kommuner samt regioner att skicka digital post.

Det framhåller regeringen i ett pressmeddelande.

Postfinansieringsutredningen har fått i uppgift att utreda frågorna.

– Det är angeläget att offentlig verksamhet följer med i den digitala utvecklingen och arbetar för att digitala försändelser är säkra. En ökad användning av digital post har dessutom stor besparingspotential, och det är därför viktigt att öka användningen, säger civilminister Erik Slottner (KD).

Han tillägger:

– Det här tilläggsdirektivet är viktigt för att undersöka hur digital post ska se ut i framtiden, samt vilka personer som bör undantas från ett krav på digital brevlåda.

Utredningen ska redovisa sina förslag senast den 14 juni 2024.

Regeringens förslag

Regeringen vill att följande ska utredas:

- Förutsättningarna för att införa en skyldighet för statliga myndigheter, kommuner och regioner att skicka säkra elektroniska försändelser till digitala brevlådor

- Förutsättningarna för att införa en skyldighet för privatpersoner, enskilda näringsidkare och juridiska personer att ansluta sig till en digital brevlåda för att kunna ta emot säkra elektroniska försändelser från myndigheter

- Ett undantag för privatpersoner som inte har förutsättningar att använda en digital brevlåda kan utformas

- Om det finns behov av ett motsvarande undantag för vissa enskilda näringsidkare och juridiska personer, och hur detta i sådana fall bör utformas

Källa: Regeringen 

Foto: Postnord

Text: Redaktionen

Kommer vara gratis efter årsskiftet – storsatsning från regeringen

2026 08 05

I våras beslutade regeringen att göra en satsning för att erbjuda fler svenskar möjligheten att få barn genom provrörsbefruktning, även kallat IVF.

– Regeringen och Sverigedemokraterna satsar nu på vården för ofrivilligt barnlösa, framhöll sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD), finansminister Elisabeth Svantesson (M) och jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i samband med beslutet.

– I den kommande vårändringsbudgeten avsätts 327 miljoner kronor för att möjliggöra tre extra IVF-försök. Det är en viktig åtgärd för att öka möjligheterna för många att få barn, i synnerhet då forskning visar att chanserna till en lyckad graviditet ökar med fler IVF-försök.

Bara 2026

De extra pengarna avsattes för 2026.

Men flera läkare och patienter har ifrågasatt satsningen, då det är svårt att hinna göra tre försök innan årsskiftet, rapporterar SR.

Som svar går nu sjukvårdsministern ut med besked inför framtiden. Satsningen på de tre extra kostnadsfria IVF-försöken kommer fortsätta också under 2027, vilket gör att möjligheten kommer finnas kvar.

– Den här satsningen ligger permanent och ska fortsätta framåt och tanken är ju att det här ska ge fler par möjligheten att förverkliga drömmen om barn, säger Elisabet Lann, till radion.

LÄS MER: Svenskt rymdbolag i konkurs

Kan tas bort

Regeringens besked är tydligt. Men om en ny regeringen tillträder efter valet kan det bli en ändring.

– Ska man plocka bort det här måste man aktivt besluta att avbryta och det kan ju en regering alltid göra, men från den här regeringens sida så ligger beslutet fast, säger Elisabet Lann.

Många drabbas

Omkring vart sjätte par i Sverige drabbas av ofrivillig barnlöshet, enligt regeringen.

Det kan föra med sig både medicinska och psykosociala svårigheter.

– För de enskilda personerna blir kostnaderna höga, en genomsnittlig behandling kostar enligt det nationella kvalitetsregistret upp emot 50 000 kronor. Längtan efter barn kan till sist bli en fråga om storleken på plånboken, framhåller regeringen.

LÄS MER: Konkurserna ökar i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen