POSTUTDELNING: Föreslår flera stora förändringar

2023 01 30

Det är två förslag som presenteras för svenska folket i dag.

Postutredningen föreslår att brev ska delas ut inom tre dagar istället för två, som är regeln i dag.

– Det skulle betyda att det tar längre tid för brev att komma fram, något som görs för att spara pengar, rapporterar P4 Dalarna.

Förslaget motiveras även med att antalet postade brev har minskat i en stadig takt de senaste åren.

Postutredningen tillsattes av den förra S-regeringen.

Nytt förslag från regeringen

Utöver förändrade postutdelningstider kan det bli en skyldighet för privatpersoner och företag att ta emot digital post och en skyldighet för myndigheter, kommuner samt regioner att skicka digital post.

Det framhåller regeringen i ett pressmeddelande.

Postfinansieringsutredningen har fått i uppgift att utreda frågorna.

– Det är angeläget att offentlig verksamhet följer med i den digitala utvecklingen och arbetar för att digitala försändelser är säkra. En ökad användning av digital post har dessutom stor besparingspotential, och det är därför viktigt att öka användningen, säger civilminister Erik Slottner (KD).

Han tillägger:

– Det här tilläggsdirektivet är viktigt för att undersöka hur digital post ska se ut i framtiden, samt vilka personer som bör undantas från ett krav på digital brevlåda.

Utredningen ska redovisa sina förslag senast den 14 juni 2024.

Regeringens förslag

Regeringen vill att följande ska utredas:

- Förutsättningarna för att införa en skyldighet för statliga myndigheter, kommuner och regioner att skicka säkra elektroniska försändelser till digitala brevlådor

- Förutsättningarna för att införa en skyldighet för privatpersoner, enskilda näringsidkare och juridiska personer att ansluta sig till en digital brevlåda för att kunna ta emot säkra elektroniska försändelser från myndigheter

- Ett undantag för privatpersoner som inte har förutsättningar att använda en digital brevlåda kan utformas

- Om det finns behov av ett motsvarande undantag för vissa enskilda näringsidkare och juridiska personer, och hur detta i sådana fall bör utformas

Källa: Regeringen 

Foto: Postnord

Text: Redaktionen

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: “Sämsta” bilmärket enligt svenska folket

2026 08 07

Att välja bil är inte det lättaste.

Flera olika faktorer spelar in, så som kostnad, storlek, funktion och komfort.

Att kunna lita på sin bil är högt värderat av många. En driftsäker bil med bra kvalitet står på mångas önskelista.

Nu har svenska folket sagt sitt kring hur olika bilmärken presterar när det gäller just det.

Bäst i undersökningen

Bilmärken från Japan och Tyskland hamnar i topp i Vi Bilägarens färska undersökning AutoIndex.

Svenska Toyotaförare är mest nöjda med bilens driftsäkerhet och kvalitet och märket tar förstaplatsen.

– Jag har inte haft ett enda fel hittills. Det är den bästa bilen jag har ägt, säger Sven-Åke Johansson, som äger en Toyota RAV4, till tidningen.

Subaru intar andraplatsen och följs av BMW, Honda och Mercedes. Volvo kommer på sjätte plats på listan.

Sämsta märket

I botten på listan landar det kinesiska bilmärket MG. Näst sist placerar sig rumänska Dacia, som idag har franska ägare.

Varningar för bland annat motorfel och assistanssystem förekommer bland klagomålen, vilket gör att betyget blir betydligt lägre än för många av konkurrenterna.

LÄS OCKSÅ: Ikoniskt cykelmärke i konkurs – efter 104 år

Annat märke enligt Kvdbil

I slutet av 2025 genomförde Kvdbil en liknande undersökning, som bland annat visade att 81 procent av svenska bilägare generellt är nöjda med sin bil.

Men några märken stack ut. Exempelvis Citroen där bara 54 procent av ägarna var nöjda.

Strax över Citroen fanns märken som Opel med 63 procent nöjda ägare och Dacia med 65 procent, rapporterade Teknikens värld.

Mest nöjda 2025

Audi-ägarna var de som var mest nöjda med sina bilar förra året. Siffran landade på hela 93 procent.

– Det är bara att gratulera Audi. Årets resultat visar att förtroendet är starkare än någonsin, sade Daniel Odsberg, försäljningschef på Kvdbil, i vintras.

Mercedes, Subaru och Hyundai fick också höga betyg i undersökningen från förra året.

LÄS MER: Beskedet: Ukraina bygger eget supervapen

Foto: Erik Witsoe

Text: Redaktionen