Postnords vd vänder sig till allmänheten – “Inte försvarbart”

2024 02 03

Postnord vill sänka kraven på postutdelningen och framhåller att i vissa fall kan det behövas så mycket som fem dagars leveranstid.

Majoriteten av breven ska komma fram inom tre dagar, men man tar även höjd för att det ibland kan ta längre tid än så.

Nu förklarar vd Annemarie Gárdshol för allmänheten hur det kommer sig.

Det rapporterar Sveriges Radio.

“Inte försvarbart”

Annemarie Gárdshol pekar på minskningen av volymer som den främsta anledningen till förslaget om sänkta krav.

– Vi har idag en strukturell minskning av brevvolymer som ligger på runt 12-13 procent om året, och då blir det inte samhällsekonomiskt försvarbart att upprätthålla den infrastruktur som krävs, säger hon till SR.

Högst två dagar

I dagsläget måste nästintill alla brev levereras inom högst två dagar.

Postnord menar dock att det blir allt svårare att leva upp till kravet, och vill istället att 85 procent ska levereras inom tre dagar.

– Jag tror aldrig att vi har upplevt samma typ av väder och vägförhållanden här under december och det är framförallt det som har varit vår utmaning, säger vd:n Annemarie Gárdshol om att Postnord missar de nuvarande leveransmålen.

Höjde även portot

I samband med de fallande brevvolymerna har man även behövt höja portot.

– Den första januari 2024 höjs portot för ett brev upp till 50 gram med tre kronor, från 15 till 18 kronor. Höjningen görs för att kompensera för det intäktsbortfall som uppstår när brevvolymerna kraftigt minskar samtidigt som inflationen fortsatt är hög, meddelar Postnord.

Färre brev

I takt med digitaliseringen skickas allt färre fysiska brev.

– När allt färre brev skickas blir varje brev dyrare att hantera eftersom en stor andel av produktionskostnaderna är fasta. PostNord räknar med att brevvolymerna kommer att fortsätta att minska. Under 2023 minskade volymen frimärkta brev inrikes med 20 procent jämfört med året innan.

Foto: K. Samuelsson Postnord

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 23

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen