Postnords vd vänder sig till allmänheten – “Inte försvarbart”

2024 02 03

Postnord förklarar nu varför man kan behöva fem dagar för att leverera post.

Postnord vill sänka kraven på postutdelningen och framhåller att i vissa fall kan det behövas så mycket som fem dagars leveranstid.

Majoriteten av breven ska komma fram inom tre dagar, men man tar även höjd för att det ibland kan ta längre tid än så.

Nu förklarar vd Annemarie Gárdshol för allmänheten hur det kommer sig.

Det rapporterar Sveriges Radio.

“Inte försvarbart”

Annemarie Gárdshol pekar på minskningen av volymer som den främsta anledningen till förslaget om sänkta krav.

– Vi har idag en strukturell minskning av brevvolymer som ligger på runt 12-13 procent om året, och då blir det inte samhällsekonomiskt försvarbart att upprätthålla den infrastruktur som krävs, säger hon till SR.

Högst två dagar

I dagsläget måste nästintill alla brev levereras inom högst två dagar.

Postnord menar dock att det blir allt svårare att leva upp till kravet, och vill istället att 85 procent ska levereras inom tre dagar.

– Jag tror aldrig att vi har upplevt samma typ av väder och vägförhållanden här under december och det är framförallt det som har varit vår utmaning, säger vd:n Annemarie Gárdshol om att Postnord missar de nuvarande leveransmålen.

Höjde även portot

I samband med de fallande brevvolymerna har man även behövt höja portot.

– Den första januari 2024 höjs portot för ett brev upp till 50 gram med tre kronor, från 15 till 18 kronor. Höjningen görs för att kompensera för det intäktsbortfall som uppstår när brevvolymerna kraftigt minskar samtidigt som inflationen fortsatt är hög, meddelar Postnord.

Färre brev

I takt med digitaliseringen skickas allt färre fysiska brev.

– När allt färre brev skickas blir varje brev dyrare att hantera eftersom en stor andel av produktionskostnaderna är fasta. PostNord räknar med att brevvolymerna kommer att fortsätta att minska. Under 2023 minskade volymen frimärkta brev inrikes med 20 procent jämfört med året innan.

Foto: K. Samuelsson Postnord

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen.

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen