Postnords vd vänder sig till allmänheten – “Inte försvarbart”

2024 02 03

Postnord förklarar nu varför man kan behöva fem dagar för att leverera post.

Postnord vill sänka kraven på postutdelningen och framhåller att i vissa fall kan det behövas så mycket som fem dagars leveranstid.

Majoriteten av breven ska komma fram inom tre dagar, men man tar även höjd för att det ibland kan ta längre tid än så.

Nu förklarar vd Annemarie Gárdshol för allmänheten hur det kommer sig.

Det rapporterar Sveriges Radio.

“Inte försvarbart”

Annemarie Gárdshol pekar på minskningen av volymer som den främsta anledningen till förslaget om sänkta krav.

– Vi har idag en strukturell minskning av brevvolymer som ligger på runt 12-13 procent om året, och då blir det inte samhällsekonomiskt försvarbart att upprätthålla den infrastruktur som krävs, säger hon till SR.

Högst två dagar

I dagsläget måste nästintill alla brev levereras inom högst två dagar.

Postnord menar dock att det blir allt svårare att leva upp till kravet, och vill istället att 85 procent ska levereras inom tre dagar.

– Jag tror aldrig att vi har upplevt samma typ av väder och vägförhållanden här under december och det är framförallt det som har varit vår utmaning, säger vd:n Annemarie Gárdshol om att Postnord missar de nuvarande leveransmålen.

Höjde även portot

I samband med de fallande brevvolymerna har man även behövt höja portot.

– Den första januari 2024 höjs portot för ett brev upp till 50 gram med tre kronor, från 15 till 18 kronor. Höjningen görs för att kompensera för det intäktsbortfall som uppstår när brevvolymerna kraftigt minskar samtidigt som inflationen fortsatt är hög, meddelar Postnord.

Färre brev

I takt med digitaliseringen skickas allt färre fysiska brev.

– När allt färre brev skickas blir varje brev dyrare att hantera eftersom en stor andel av produktionskostnaderna är fasta. PostNord räknar med att brevvolymerna kommer att fortsätta att minska. Under 2023 minskade volymen frimärkta brev inrikes med 20 procent jämfört med året innan.

Foto: K. Samuelsson Postnord

Text: Redaktionen

En kedja har inte höjt – 100 kronor billigare per tank

2026 04 07

Hos en av bensinkedjorna går det att köpa billigare diesel.

Kriget i Mellanöstern har som bekant inneburit kraftigt stigande oljepriser – och dyrare priser vid pump runt om i världen.

Så även i Sverige – där flera av de stora bensinkedjorna under de senaste dagarna har höjt sina priser, precis lagom till påsk.

Men en kedja har inte höjt inför högtidsdagarna – och där går det att spara så mycket som 100 kronor per tank.

Har inte höjt

Så här ser de senaste dieselpriserna ut hos de ledande bensinkedjorna:

Preem: 25,74 kronor per liter

Circle K: 25,74 kronor per liter

OKQ8: 23,89 kronor per liter

Den som tankar 60 liter hos OKQ8 sparar därmed 111 kronor – och den som tankar 50 liter sparar 93 kronor.

Bensinkedjorna uppger numera bara företagspriser – men listpriser för privatpersoner följer enligt Di sannolikt samma mönster.

Den senaste gången OKQ8 höjde priserna var den första april – medan exempelvis Preem och Circle K har höjt efter dess.

Senaste nytt

Samtidigt fortsätter kriget i Mellanöstern att rasa.

Israels försvarsminister Israel Katz har gått ut med ett uttalande om att de har slagit till mot en petrokemisk anläggning i Iran.

Samtidigt meddelar han att IDF har instruerats att fortsätta attackera iransk infrastruktur "med full kraft", rapporterar BBC.

Läs mer: Vita huset rasar mot rykte om Trump

“85 procent”

Så här låter det från försvarsministern på måndagen:

– IDF har nu genomfört ett kraftigt angrepp mot Irans största petrokemiska anläggning i Asaluyeh, säger han.

– Nu har de två anläggningar som tillsammans står för cirka 85 procent av Irans petrokemiska export tagits ur drift och är inte längre funktionsdugliga.

Inga tecken på avtal

Under gårdagen sade USA:s president Donald Trump att ett avtal kan komma att nås med Iran under måndagen.

Det finns dock i nuläget inga tecken på att någon överenskommelse ska vara nära förestående.

Läs mer: Pengarna kan dröja – många har missat viktig detalj i deklarationen

Foto: Circle K

Text: Redkationen

Jättebesked för svenska kronan

2026 04 08

Kronan kan vara på väg att stärkas rejält.

Under 2025 stärktes kronan rejält. På senare tid har ”kronrallyt” dock tappat fart.

Men det är långt ifrån över, menar Bank of America – som förutspår att den svenska valutan kommer att stärkas ytterligare.

Tror på stark krona

Kronan kommer att stärkas mot euron och dollarn till slutet av 2026.

Den bedömningen gör Bank of America, rapporterar EFN.

Enligt bankens bedömning kommer kronan fortsätta stärkas under hela det återstående året.

Prognosen gör gällande att en euro kommer att kosta 10,5 kronor i slutet av 2026.

Dollarn kommer att kosta 8,40 kronor i slutet av året, enligt banken.

– Svenska kronan har varit den bäst presterande valutan bland G10-länderna i år, men vi tror inte att dess uppgång är över. Vi räknar med gynnsamma utvecklingar både i och utanför hemmaplan, skriver banken, enligt kanalen.

Starkare än euroområdet

Banken spår också att Sverige kommer att ha en starkare tillväxt än länderna i euroområdet.

Bland annat kommer EU:s stora försvarssatsningar att gynna svensk ekonomi.

– På hemmaplan förväntar vi oss en starkare tillväxt i Sverige jämfört med euroområdet, givet Sveriges svagare utgångsläge, högre räntekänslighet och en mer konsumtionsinriktade finanspolitik, skriver banken, enligt kanalen.

Bank of America tror också att svenska Riksbanken kommer att vara mer ”hökaktig” än ECB och prioritera att hålla inflationen låg.

Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent i sitt senaste räntebesked.

Samtidigt framhöll man tydligt att penningpolitiken kommer att anpassas om inflations- och konjunkturutsikterna kräver det.

LÄS OCKSÅ: Pensionärer lockas med rabatt - banken varnar

Två scenarier för räntan

I uttalandet i samband med räntebeskedet uppgav Riksbanken att det å ena sidan finns ett scenario där man kan tvingas höja räntan, till följd av effekterna av kriget i Mellanöstern.

– Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, skrev Riksbanken i sitt uttalande.

Men det finns också ett scenario där man kan behöva sänka räntan.

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet, enligt Riksbanken.

LÄS OCKSÅ: Sveriges bästa sparkonton utsedda - flera har sänkt

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen