Postnord: “Vi kan behöva avsäga oss uppdraget”

2024 03 29

Om inte regeringen agerar kan Postnord tvingas sluta dela ut post.

Kraftig kritik har riktats mot bolaget som bland annat har handlat om förseningar och felaktig hantering av posten.

Samtidigt pekar Postnord på att regeringen bör ge företaget upp till fem dagar att dela ut brev.

De menar att om regeringen inte agerar kan de tvingas avsäga sig uppdraget.

Det rapporterar Dagens Nyheter.

“Kan behövas”

Under de senaste två åren har Postnord brutit mot det lagstadgade målet om att minst 95 procent av breven ska komma fram inom två dagar.

Nu kräver man svar från regeringen om att lätta på kravställningen.

– Om inget händer kan vi behöva avsäga oss samhällsuppdraget, säger Postnords vd Annemarie Gardshol till DN.

Inte hållbart

Vad gäller brevhanteringen så tror Gardshol att Postnord kommer att göra miljardförluster inom kort.

Det är en situation som vd:n menar inte är hållbar i längden.

– Vi måste få en ändring av servicekraven. Annars är jag orolig för den svenska postservicen.

Minskade volymer

En av de största utmaningarna för Postnord är de fallande brevvolymerna.

Utvecklingen har lett till att man mot slutet av förra året höjde portot.

– Den första januari 2024 höjs portot för ett brev upp till 50 gram med tre kronor, från 15 till 18 kronor. Höjningen görs för att kompensera för det intäktsbortfall som uppstår när brevvolymerna kraftigt minskar samtidigt som inflationen fortsatt är hög, framhöll företaget då.

Fortsätter minska

Enligt nuvarande prognoser är uppfattningen att volymerna lär fortsätta minska.

– När allt färre brev skickas blir varje brev dyrare att hantera eftersom en stor andel av produktionskostnaderna är fasta. PostNord räknar med att brevvolymerna kommer att fortsätta att minska. Under 2023 minskade volymen frimärkta brev inrikes med 20 procent jämfört med året innan, meddelar Postnord via sin webbsida.

Stöd från regeringens sida och signaler om att lätta på kraven är någonting som måste ske inom en nära framtid, annars kan det bli mycket tufft, menar företaget.

Foto: Postnord

Text: Redaktionen


25 sep 26

USA säger ja – jubel i Ukraina

2026 09 25

Ukraina har länge vädjat om att USA:s president Donald Trump ska ge landet tillstånd att tillverka robotar till luftvärnsystemet Patriot.

Ett sådant beslut har beskrivits som avgörande för Ukrainas framtida försvarsförmåga mot luftattacker.

Nu uppger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att Trump gett klartecken.

– Vid vårt senaste möte underströk president Trump att han nu har fattat ett slutgiltigt beslut. Ukraina kommer att få licenser för att tillverka Patriotrobotar, säger Zelelenskyj enligt AP.

Efter gårdagens glädjebesked

Beskedet kommer kort efter att Ukraina fått grönt ljus för en ny leverans av Patriotrobotar.

Under torsdagen bekräftade Zelenskyj att Ukraina snart kommer att få de eftertraktade robotarna. Han uppgav inte vilket land som kommer att leverera dem.

– Det är ett viktigt beslut, ett mycket viktigt sådant. Vi har uppnått ett mål, sade Zelenskyj enligt ukrainska medier.

Samtal med Trump

De efterlängtade beskeden når Ukraina efter att Zelenskyj och Trump träffats i samband med öppnandet av FN:s generalförsamling i New York.

De två ledarna uppges ha diskuterat Ukrainas akuta behov av fler Patriotrobotar inför vintern.

President Zelenskyj har tidigare framhållit att Ukraina behöver fem procent av de Patriotrobotar som USA har i lager för att ”ta sig igenom vintern”.

Läs mer: 65 procent av hushållen gör likadant – kan bli dyrt 

FAKTA: Luftvärnssystemet Patriot

- Patriot, eller Luftvärnssystem 103 som är den svenska benämningen, innehåller världens mest avancerade luftvärnsrobotar.

- Det består av radarstationer som söker efter och följer fientliga plan och robotar, stridsledningscentraler, fordon och lavetter samt robotar.

- Det är utrustat med en datalänk som gör att flygplan, fartyg och markfordon kan dela på taktiska bilder och kartor med väldigt liten fördröjning.

- Man kan också skicka textmeddelanden, bildinformation och tala över två olika röstkanaler.

Källa: Försvarsmakten

Läs också: PENSIONSBESKED: Flera tusenlappar mer i månaden

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


24 sep 26

UPPGIFTER: Tung smäll för alla som kör dieselbil

2026 09 25

Dieselpriset har stigit kraftigt runt om i Europa till följd av kriget mellan USA och Iran.

Störningar av trafiken genom Hormuzsundet har bidragit till att priserna ökat markant vid pump.

Nu blir det ännu dyrare.

Det uppger energiekonomen Claes Hemberg i en krönika hos Transportnytt.

Han hänvisar dels till situationen i Mellanöstern, dels till omfattande nedstängningar av raffinaderier i Europa efter prognoser om en kraftigt minskad efterfrågan på diesel.

”Även i Sverige”

Hemberg konstaterar att Europa inte längre är självförsörjande på diesel, utan är beroende av leveranser från ”konfliktdrabbade producenter och mellanhänder”.

På grund av blockeringarna i Hormuzsundet och Röda havet transporteras dieseln nu med tankfartyg runt den afrikanska kontinenten.  

– Det innebär att enorma mängder diesel hela tiden befinner sig till sjöss, vilket gör leveranskedjan extremt sårbar för minsta lilla störning. Med andra ord kan vi räkna med fortsatt dyra och ännu dyrare dieselpriser även i Sverige under hela 2027, skriver Hemberg.

Sverige befinner sig visserligen i ett bättre läge än många andra europeiska länder, eftersom norsk olja används till svensk bensin och diesel.

Trots det bedömer Hemberg att dieselpriset kommer att stiga kraftigt i Sverige.

– Våra priser åker ändå med upp i en ny europeisk olje- och dieselfrossa.

Läs mer: Bokningarna rusar – Ryanair sätter in ny direktlinje

Tillfälliga sänkningar försvinner

Bränslepriserna i Sverige beräknas stiga redan nästa vecka.  

Torsdagen den 1 oktober löper den första av regeringens tillfälliga skattesänkningar på bensin och diesel ut. Det innebär att skatten höjs med motsvarande cirka en krona litern för bensin och 40 öre per liter för diesel.

Två månader senare, den 1 december, löper den andra tillfälliga skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med cirka tre kronor per liter.

Läs också: 10 500 måste anställas – 40 000 kronor i snittlön 

Foto: Circle K

Text: Redaktionen