Postnord: “Vi kan behöva avsäga oss uppdraget”

2024 03 29

Kraftig kritik har riktats mot bolaget som bland annat har handlat om förseningar och felaktig hantering av posten.

Samtidigt pekar Postnord på att regeringen bör ge företaget upp till fem dagar att dela ut brev.

De menar att om regeringen inte agerar kan de tvingas avsäga sig uppdraget.

Det rapporterar Dagens Nyheter.

“Kan behövas”

Under de senaste två åren har Postnord brutit mot det lagstadgade målet om att minst 95 procent av breven ska komma fram inom två dagar.

Nu kräver man svar från regeringen om att lätta på kravställningen.

– Om inget händer kan vi behöva avsäga oss samhällsuppdraget, säger Postnords vd Annemarie Gardshol till DN.

Inte hållbart

Vad gäller brevhanteringen så tror Gardshol att Postnord kommer att göra miljardförluster inom kort.

Det är en situation som vd:n menar inte är hållbar i längden.

– Vi måste få en ändring av servicekraven. Annars är jag orolig för den svenska postservicen.

Minskade volymer

En av de största utmaningarna för Postnord är de fallande brevvolymerna.

Utvecklingen har lett till att man mot slutet av förra året höjde portot.

– Den första januari 2024 höjs portot för ett brev upp till 50 gram med tre kronor, från 15 till 18 kronor. Höjningen görs för att kompensera för det intäktsbortfall som uppstår när brevvolymerna kraftigt minskar samtidigt som inflationen fortsatt är hög, framhöll företaget då.

Fortsätter minska

Enligt nuvarande prognoser är uppfattningen att volymerna lär fortsätta minska.

– När allt färre brev skickas blir varje brev dyrare att hantera eftersom en stor andel av produktionskostnaderna är fasta. PostNord räknar med att brevvolymerna kommer att fortsätta att minska. Under 2023 minskade volymen frimärkta brev inrikes med 20 procent jämfört med året innan, meddelar Postnord via sin webbsida.

Stöd från regeringens sida och signaler om att lätta på kraven är någonting som måste ske inom en nära framtid, annars kan det bli mycket tufft, menar företaget.

Foto: Postnord

Text: Redaktionen

JUST NU: Oväntat krav – privatisera svenskt landskap

2025 08 17

Försök att reformera samepolitiken har misslyckats i flera år, och därför krävs nu drastiska åtgärder.

Det menar Adam Danieli från tankesmedjan Timbro i en debattartikel i DN.

Timbro föreslår nu att marken i Sápmi ska privatiseras – vilket skulle bli den största privatiseringen någonsin i Sverige, enligt debattören.

Kräver stor privatisering

Timbro och Adam Danieli menar att en misslyckad samepolitik har lett till åratal av problem och konflikter.

En av orsakerna bakom problemen är statens ägande av mark, menaren Timbro och Danieli.

Tankesmedjan Timbro kräver i sin rapport ”Befria Sápmi” stora liberala reformer för samernas bosättningsområde.

Bland annat kräver man alltså att marken i Sápmi ska privatiseras. Staten är formellt ägare till stora delar av fjällvärlden, skriver debattören.

– Den förvaltar omkring sex miljoner hektar mark – ett område större än hela Småland, Halland och Skåne tillsammans – belastad med vaga och eviga nyttjanderätter för samebyarna, skriver Adam Danieli i debattartikeln.

Detta leder till att förutsättningar i Sápmi är betydligt sämre än i övriga Sverige, menar han.

– Medan privata markägare i övriga Sverige fritt kunnat utveckla sin mark inom ett rättssäkert system, sitter Sápmi fast i ett kluvet ägande som inte kan förändras, anser Timbros debattör.

”Största någonsin”

Nu kräver Timbro en stor förändring. Debattören menar att statens ägande inte fyller någon funktion, utan lägger en ”död hand” över Norrlands inland.

– Marken bör överföras till samebyarna och inordnas i det fastighetsrättsliga systemet, så att den kan användas, överlåtas och utvecklas som annan mark i Sverige. Det skulle bli den största privatiseringen någonsin i Sverige – en historisk överföring av makt från staten till lokalsamhället, skriver Timbros Adam Danieli i debattartikeln.

Timbro kräver också en rad andra åtgärder, bland annat att man ska ”ge samebyarna äganderätt och näringsfrihet” samt ”avveckla Sametinget och renskötselmonopolet”.

Kommitté nedlagd

I vintras beslutade regeringen att den så kallade Renmarkskommittén skulle läggas ned, vilket sågs som ännu ett bevis för samepolitikens misslyckande.

– Det är tydligt att ett omtag behövs här, sade landsbygdsminister Peter Kullgren, enligt SVT.

Kommitténs ordförande Eric M. Runesson var dock besviken över beslutet, rapporterade kanalen.

Han tolkade nedläggningen som att politikerna var överraskade över det faktum att samebyarnas rätt är så omfattande.

– Det kanske inte leder till klang och jubelrop om man är ute efter att staten ska ha rådigheten över jakt och fiske, sade Runesson till kanalen.

Foto: Skogsfrun Wikimedia

Text: Redaktionen