Postnord vägrar dela ut brev – “då levereras det inte”

2024 04 16

Felbyggda postlådor gör att Postnord vägrar dela ut post.

När fastighetsägare eller byggentreprenörer inte gjort sitt jobb ordentligt kan inte heller Postnord göra sitt.

Problemet har nyligen ställts på sin spets i bland annat Blekinge där ett nybyggt bostadskomplex mitt i Karlskrona har slagit upp dörrarna – men där ingen av hyresgästerna har fått någon post på flera veckor.

Istället måste de boende köra bil tio minuter för att hämta ut sina leveranser, rapporterar Blekinge Läns Tidning.

Inte enligt standard

Konflikten utspelar sig i området Pantarholmen där hyresgästerna klagat högljutt på att posten inte kommer fram.

Och anledning är fastställd: postboxarna har byggts för små och sitter för lågt enligt Postnords krav.

När omständigheterna är sådana vägrar Postnord helt enkelt att leverera brev och paket.

Enligt vd:n för Karlskronahem, bostadsbolaget det gäller, är det byggnadsentreprenören som bär skulden.

– Entreprenören har inte gjort jobbet enligt standard, och posten levererar inte då, han till BLT.

Sex kilometer till posten

Så länge inte byggentreprenören löser problemet kommer Postnord att fortsätta att hoppa över brevlådorna i det nybyggda komplexet.

– De var på frågan idag och diskuterade det tillsammans med posten. Jag vet inte när men det är förhoppningsvis klart snart, säger Karlskronahems vd.

Fram tills frågan är löst måste Karlskronaborna i det aktuella huset istället ta sig sex kilometer för att hämta sin post.

Här är Postnords regler

Postnord understryker att det måste vara lätt att nå postlådan om breven ska kunna levereras.

– Postutdelningen ska kunna göras fritt från hinder, framhåller bolaget på sin hemsida.

– Om brevbäraren inte kommer åt din postlåda kommer posten inte att delas ut. Den lagras då på brevbärarkontoret och brevbäraren gör ett nytt försök nästkommande utdelningstur.

När det gäller flerfamiljshus har Postnord tydliga riktlinjer på vad det är som gäller för brevinkast och postlådor. Förutom specifika krav på belysning finns följande regler för måtten på lådorna:

- bredd 23 cm

- höjd 3 cm

- höjd från golvet 60–125 cm

- brevinkastet får inte ha en tröghet som överstiger 8 N (Newton)

Villor och radhus

När det gäller postlådor vid villor eller radhus finns andra regler.

– Postlådan ska sitta med öppningen 90–110 cm över marken och vänd mot vägen, till exempel på en stolpe eller på utsidan av ett staket eller en häck.

Foto: Postnord

Text: Redaktionen


MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen


Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen