Postnord aviserar betydande förändring – kan införas i hela Sverige

2024 02 26

Postnord planerar att förändra sin verksamhet.

Det uppger företaget i dag, måndag.

Från och med den 4 mars kommer Postnord att inleda en pilotverksamhet i och omkring två svenska städer – Hässleholm och Sundsvall.

Förändringarna som kommer att testas rör tömning av gula brevlådor och frekvensen för utkörning av paket utanför tätort i områden med låga paketvolymer, uppger Postnord.

Flera gula brevlådor kommer tömmas varannan arbetsdag i stället för varje dag. Tömning kommer att ske i samband med att posten delas ut i området. 

– Ambitionen är att genomföra dessa förändringar i hela Sverige senare under året, framhåller Postnord.

Samtliga brevlådor kommer dock inte påverkas av förändringarna.

– Brevlådor som står hos ombud och som står vid vissa knutpunkter kommer att ha fortsatt daglig tömning, meddelar Postnord.

Information om hur ofta en brevlåda töms kommer att framgå på respektive brevlåda.

Kunder som har frågor om förändringarna hänvisas till Postnords app. Det går även bra att ringa till kundservice.

Här är samtliga orter

Postnord kommer att testa det nya upplägget i följande städer och orter:

- Hässleholm

- Markaryd

- Osby

- Perstorp

- Örkelljunga

- Östra Göinge

- Sundsvall

- Kramfors

- Härnösand

- Timrå

Därför införs förändringarna 

I ett uttalande uppger Postnord att syftet med förändringarna är att minska de sträckor som företagets brevbärare dagligen kör för att tömma brevlådor som används i liten utsträckning och för att leverera paket i områden med små volymer.

Postnord hänvisar till att de brevvolymer som företaget hanterar minskat med cirka 65 procent sedan 2010.

– Postnord har hitintills inte fått kompensation för de kostnader som skyldigheten att tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten medför och intäkterna minskar i snabb takt, framhåller företaget och tillägger:

– För att minska kostnaderna som Postnord har för skyldigheten att tillhandahålla den här tjänsten behöver Postnord rationalisera och minska kostnaderna.

Vidare uppger Postnord att förändringarna, som kan införas i hela landet, även kommer minska miljöbelastningen.

Foto: Postnord

Text: Redaktionen

MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen