Positivt besked från svensk myndighet – “Överraskande”

2023 01 15

Hög inflation och ett pressat ekonomiskt klimat har skapat huvudbry för många svenskar det senaste året.

Inte minst har de höga elräkningarna utmanat såväl företag som hushåll.

Nu meddelar dock Socialstyrelsen att allt färre lever på försörjningsstöd i Sverige, rapporterar SR.

– Jag trodde att det skulle ha ökat, så det är lite överraskande, säger forskaren Tapio Salonen vid Malmö universitet.

Det är anledningen

Sedan inflationen började stiga sommaren 2021 så har antalet personer som får ekonomisk hjälp från kommunerna minskat med ungefär 18 procent.

Siffrorna bygger på preliminär statistik från Socialstyrelsen.

– Minskningen beror nog till stor del på att många som kom till Sverige i mitten av 10-talet nu klarar sig för egen maskin, säger Salonen.

Fortsätter stiga

Inflationstakten i Sverige fortsätter att stiga, någonting som ställer till det för svenska konsumenter.

Tidigare i veckan publicerade Statistiska Centralbyrån statistik för måttet KPIF, där ränteeffekter räknats bort.

Inflationstakten låg på årsbasis i december på 10,2 procent, högre än marknadens förväntningar på 9,8 procent.

I november låg inflationstakten på 9,5 procent på årsbasis.

Högt över målet

Inflationen har under året varit mycket hög i stora delar av världen, och Sverige är inget undantag.

Inflationstakten på 10,2 procent är högt över Riksbankens målsättning.

– Det kan finnas olika orsaker till att priserna stiger, som ökad efterfrågan eller högre produktionskostnader. Riksbanken i Sverige har som uppgift att hålla inflationen stabil, runt 2 procent, uppger SCB.

Därför sker inflation

Det finns flera olika orsaker till att inflationstakten stiger, bland annat handlar det om att efterfrågan på varor och tjänster ökar snabbare än utbudet.

– En annan orsak till inflation är att kostnaderna för att tillverka varor eller erbjuda tjänster ökar. Det kan bero på att lönerna blivit högre. Det kan också bero på att värdet på den svenska kronan sjunkit mot andra valutor, vilket gör det dyrare att importera varor eller delar till det som ska produceras, menar SCB.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Jättebesked för svenska kronan

2026 04 08

Under 2025 stärktes kronan rejält. På senare tid har ”kronrallyt” dock tappat fart.

Men det är långt ifrån över, menar Bank of America – som förutspår att den svenska valutan kommer att stärkas ytterligare.

Tror på stark krona

Kronan kommer att stärkas mot euron och dollarn till slutet av 2026.

Den bedömningen gör Bank of America, rapporterar EFN.

Enligt bankens bedömning kommer kronan fortsätta stärkas under hela det återstående året.

Prognosen gör gällande att en euro kommer att kosta 10,5 kronor i slutet av 2026.

Dollarn kommer att kosta 8,40 kronor i slutet av året, enligt banken.

– Svenska kronan har varit den bäst presterande valutan bland G10-länderna i år, men vi tror inte att dess uppgång är över. Vi räknar med gynnsamma utvecklingar både i och utanför hemmaplan, skriver banken, enligt kanalen.

Starkare än euroområdet

Banken spår också att Sverige kommer att ha en starkare tillväxt än länderna i euroområdet.

Bland annat kommer EU:s stora försvarssatsningar att gynna svensk ekonomi.

– På hemmaplan förväntar vi oss en starkare tillväxt i Sverige jämfört med euroområdet, givet Sveriges svagare utgångsläge, högre räntekänslighet och en mer konsumtionsinriktade finanspolitik, skriver banken, enligt kanalen.

Bank of America tror också att svenska Riksbanken kommer att vara mer ”hökaktig” än ECB och prioritera att hålla inflationen låg.

Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent i sitt senaste räntebesked.

Samtidigt framhöll man tydligt att penningpolitiken kommer att anpassas om inflations- och konjunkturutsikterna kräver det.

LÄS OCKSÅ: Pensionärer lockas med rabatt - banken varnar

Två scenarier för räntan

I uttalandet i samband med räntebeskedet uppgav Riksbanken att det å ena sidan finns ett scenario där man kan tvingas höja räntan, till följd av effekterna av kriget i Mellanöstern.

– Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, skrev Riksbanken i sitt uttalande.

Men det finns också ett scenario där man kan behöva sänka räntan.

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet, enligt Riksbanken.

LÄS OCKSÅ: Sveriges bästa sparkonton utsedda - flera har sänkt

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen