20 juli 2026

Positivt besked från svensk myndighet – “Överraskande”

2023 01 15

Socialstyrelsen kommer med nya uppgifter angående försörjningsstöd.

Hög inflation och ett pressat ekonomiskt klimat har skapat huvudbry för många svenskar det senaste året.

Inte minst har de höga elräkningarna utmanat såväl företag som hushåll.

Nu meddelar dock Socialstyrelsen att allt färre lever på försörjningsstöd i Sverige, rapporterar SR.

– Jag trodde att det skulle ha ökat, så det är lite överraskande, säger forskaren Tapio Salonen vid Malmö universitet.

Det är anledningen

Sedan inflationen började stiga sommaren 2021 så har antalet personer som får ekonomisk hjälp från kommunerna minskat med ungefär 18 procent.

Siffrorna bygger på preliminär statistik från Socialstyrelsen.

– Minskningen beror nog till stor del på att många som kom till Sverige i mitten av 10-talet nu klarar sig för egen maskin, säger Salonen.

Fortsätter stiga

Inflationstakten i Sverige fortsätter att stiga, någonting som ställer till det för svenska konsumenter.

Tidigare i veckan publicerade Statistiska Centralbyrån statistik för måttet KPIF, där ränteeffekter räknats bort.

Inflationstakten låg på årsbasis i december på 10,2 procent, högre än marknadens förväntningar på 9,8 procent.

I november låg inflationstakten på 9,5 procent på årsbasis.

Högt över målet

Inflationen har under året varit mycket hög i stora delar av världen, och Sverige är inget undantag.

Inflationstakten på 10,2 procent är högt över Riksbankens målsättning.

– Det kan finnas olika orsaker till att priserna stiger, som ökad efterfrågan eller högre produktionskostnader. Riksbanken i Sverige har som uppgift att hålla inflationen stabil, runt 2 procent, uppger SCB.

Därför sker inflation

Det finns flera olika orsaker till att inflationstakten stiger, bland annat handlar det om att efterfrågan på varor och tjänster ökar snabbare än utbudet.

– En annan orsak till inflation är att kostnaderna för att tillverka varor eller erbjuda tjänster ökar. Det kan bero på att lönerna blivit högre. Det kan också bero på att värdet på den svenska kronan sjunkit mot andra valutor, vilket gör det dyrare att importera varor eller delar till det som ska produceras, menar SCB.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


19 aug 26

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi 

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text: Redaktionen


19 augusti 2026

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen