Positivt besked från svensk myndighet – “Överraskande”

2023 01 15

Socialstyrelsen kommer med nya uppgifter angående försörjningsstöd.

Hög inflation och ett pressat ekonomiskt klimat har skapat huvudbry för många svenskar det senaste året.

Inte minst har de höga elräkningarna utmanat såväl företag som hushåll.

Nu meddelar dock Socialstyrelsen att allt färre lever på försörjningsstöd i Sverige, rapporterar SR.

– Jag trodde att det skulle ha ökat, så det är lite överraskande, säger forskaren Tapio Salonen vid Malmö universitet.

Det är anledningen

Sedan inflationen började stiga sommaren 2021 så har antalet personer som får ekonomisk hjälp från kommunerna minskat med ungefär 18 procent.

Siffrorna bygger på preliminär statistik från Socialstyrelsen.

– Minskningen beror nog till stor del på att många som kom till Sverige i mitten av 10-talet nu klarar sig för egen maskin, säger Salonen.

Fortsätter stiga

Inflationstakten i Sverige fortsätter att stiga, någonting som ställer till det för svenska konsumenter.

Tidigare i veckan publicerade Statistiska Centralbyrån statistik för måttet KPIF, där ränteeffekter räknats bort.

Inflationstakten låg på årsbasis i december på 10,2 procent, högre än marknadens förväntningar på 9,8 procent.

I november låg inflationstakten på 9,5 procent på årsbasis.

Högt över målet

Inflationen har under året varit mycket hög i stora delar av världen, och Sverige är inget undantag.

Inflationstakten på 10,2 procent är högt över Riksbankens målsättning.

– Det kan finnas olika orsaker till att priserna stiger, som ökad efterfrågan eller högre produktionskostnader. Riksbanken i Sverige har som uppgift att hålla inflationen stabil, runt 2 procent, uppger SCB.

Därför sker inflation

Det finns flera olika orsaker till att inflationstakten stiger, bland annat handlar det om att efterfrågan på varor och tjänster ökar snabbare än utbudet.

– En annan orsak till inflation är att kostnaderna för att tillverka varor eller erbjuda tjänster ökar. Det kan bero på att lönerna blivit högre. Det kan också bero på att värdet på den svenska kronan sjunkit mot andra valutor, vilket gör det dyrare att importera varor eller delar till det som ska produceras, menar SCB.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022.

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026.

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Jätteökning mellan Sverige och USA

2026 06 17

Sveriges export till USA har minskat efter president Trumps kraftiga tullhöjningar.

Förra året minskade exporten med 9,2 procent, rapporterar analysföretaget Dun & Bradstreet.

Samtidigt noteras en kraftig ökning mellan Sverige och USA inom ett annat område.

Den svenska importen från USA ökade med hela 20,3 procent.

Den uppseendeväckande ökningen kopplas också till Donald Trumps handelstullar.

– Vi ser i datan att många bolag agerade proaktivt genom att tidigarelägga sina inköp från USA och bygga upp lager innan tullar och osäkerhet slog igenom, säger Theodora Papadimitropoulou, expert på globala leveranskedjor, Dun & Bradstreet.

Papadimitropoulou bedömer att det rör sig om en tillfällig ökning.

– Efter den initiala uppgången minskade importandelen från USA, vilket tyder på att företag successivt började se sig om efter alternativa leverantörer, säger hon.

Andra marknader

Samtidigt som Sveriges export till USA minskar ökar den till andra länder. Bland annat noteras uppgångar till Danmark (2,3 procent) och Polen (5,2 procent).

Sveriges totala export ökade med 0,8 procent under fjolåret, trots nedgången på den amerikanska marknaden.

– Det här är en tydlig omfördelning av handeln. Exporten till USA minskade, samtidigt som exporten till andra marknader ökade – vilket tyder på att svenska företag i viss utsträckning behöll sina volymer men lyckades styra om sin försäljning, kommenterar Theodora Papadimitropoulou.

– Europa blev ett naturligt alternativ när osäkerheten ökade, men det innebär också att fler företag nu konkurrera på samma marknader, vilket på sikt kan pressa marginalerna.

ANDRA LÄSER: Viktig uppmaning till bilister – gäller nu på torsdag

Ädelmetaller och flygdelar

Under 2025 ökade den svenska exporten av produkter med ett högt ekonomiskt värde – så kallade högvärdiga varor.

Exempelvis ökade exporten av ädelmetaller och flygkomponenter med 49,7 respektive 38,5 procent.

Samtidigt minskade exporten av många cykliska industrivaror som är beroende av det allmänna ekonomiska läget. Nedgångar noteras bland annat för fordon (−10,3 procent) och mineralbränslen (−15,6 procent).

– Svenska företag befann sig i ett dubbelt läge. De var fortsatt beroende av amerikanska insatsvaror, särskilt inom avancerad teknik, samtidigt som de minskade sin försäljning till USA. Det visar hur svårt det är att snabbt ersätta vissa leverantörskedjor, säger Theodora Papadimitropoulou.

– Samtidigt ser vi att bolag justerar både vad de säljer och var de säljer det – mot mer högvärdiga produkter och mer stabila marknader. De företag som lyckas framåt är de som klarar att både minska sin risk och behålla sin flexibilitet.

LÄS OCKSÅ: Nytt krav för körkort – ska testas på elbilar

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen