29 juni 2026

Populärt livsmedel kan förbjudas – säljs på Ica och Willys

2026 06 29

En populär maträtt kan bli svårare att få ta på framöver.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har EU gått fram med ett betydande antal sanktioner.

Syftet har till stor del varit att strypa de ryska inkomsterna som finansierar kriget.

Men ett livsmedel importeras fortsatt i ungefär samma utsträckning som före de ryska attackerna inleddes.

Rysk fisk köps in i stora mängder till EU, rapporterar SvD.

Särskilt vit fisk, som ofta används i fiskburgare, fiskpinnar och andra färdigprodukter som finns att köpa i princip alla svenska matbutiker.

Kan förbjudas

Nu driver EU på för att nästkommande sanktionspaket också ska slå mot det ryska fisket.

– Vi föreslår nya importförbud för ett antal varor värda 60 miljoner euro, säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, i ett uttalande på unionens hemsida.

– Vi föreslår betydande restriktioner på import av vissa fiskprodukter och ett fullständigt förbud mot andra, inklusive torsk. Och vi kommer att samordna handelsrestriktioner för Belarus så de inte kan fungera som en bakdörr för rysk handel.

Går via mellanhänder

Mycket av den vita fisken inom EU har fiskats i ryska vatten. Sedan har den skickats till ett annat land där den har fileats och paketerats, innan den skickas ut till butiker i Europa och övriga världen, rapporterar SvD.

På kartongen kan det stå att exempelvis Kina eller Tyskland är ursprungsland. I Sverige kan det ofta stå att den är fiskad i norra Stilla havet, där Rysslands fiskeindustri är stor, enligt tidningen.

Med det föreslagna förbudet från EU hoppas unionen att ytterligare begränsa den ryska krigsekonomin, men det riskerar också att begränsa tillgången på de klassiska fiskprodukterna.

LÄS MER: Kritiskt läge inför hösten – tung smäll hotar hushållen

Förbjuda krigande ryssar

I det nyligen föreslagna sanktionspaketet är också vissa ryssar inkluderade.

– Jag vill också nämna en viktig punkt. För första gången föreslår vi att förbjuda inträde i EU för alla som tjänstgjort i de ryska väpnade styrkorna sedan krigets början, framhåller Ursula von der Leyen, i uttalandet.

– Samtidigt ger vi obevekligt stöd till vår modiga granne, partner och framtida medlem i Europeiska unionen, Ukraina.

ANDRA LÄSER: Ryssland letar med ljus och lykta – hoppas på Sydamerika

Foto: T. Clark

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen