Populärt kosttillskott återkallas

2024 01 17

– Kan vara skadligt för levern och cancerframkallande.

Det uppger Livsmedelsverket.

Inte första gången

Det är inte första gången som ett kosttillskott återkallas och slutar säljas på den svenska marknaden.

Så sent som i augusti återkallades kosttillskottet Brahmi-pulver.

Örten ansågs enligt Ayurvedisk tradition ha god effektivt på minnet och mot stress. Örten ansågs även öka proteinsyntesen i hjärnan.

Men det visade sig att produktens blyhalt låg på gränsvärdet, varför tillskottet återkallades.

Flera kosttillskott som återkallats

Även ett parti av kosttillskottet Ashwagandha återkallades för en tid sedan.

Det av anledningen att rester av bekämpningsmedlet etylenoxid upptäcktes vid analys, skrev Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.

Även Apoteket har på senare tid återkallat flera kosttillskott.

– Tio kosttillskott av det egna märket, uppgav Apoteket i september.

Anledningen var att råvaran kalciumkarbonat, som ingår i de berörda kosttillskotten, var kontaminerad med etylenoxid.

Nu återkallas det här kosttillskottet

Nu återkallat ännu ett kosttillskott.

Det är företaget Immitec Sverige AB som drar tillbaka produkten 30 Days Plus Waistline från marknaden.

– Anledningen är att analys har visat ett alltför högt innehåll av pyrrolizidinalkaloider, uppger Livsmedelsverket.

Pyrrolizidinalkaloider (PA) är ett växtgift. Pyrrolizidinalkaloide är naturliga gifter som vissa ogräsarter producerar som skydd mot skadedjur.

Allvarliga konsekvenser

Ett högt intag av tillskottet kan vara skadligt.

Till och med framkalla cancer.

– Ett högt intag av pyrrolizidinalkaloider kan vara skadligt för levern och cancerframkallande om det konsumeras över tid.

Så ska du göra

Produkten hars sålts iså väl Sverige som Finland.

Livsmedelverket uppmanar nu konsumenter att lämna tillbaka produkterna där de köptes.

Alternativt att slänga dem.

Arkivfoto: Christina Victoria Craft

Ny diagnos införs i Sverige – ska räknas som sjukdom

2025 09 08

Det gäller datorspelsberoende som ska börja klassas som en officiell sjukdom i Sverige, vilket Socialstyrelsen för närvarande har uppe på sitt bord.

Den kommande diagnosen får dock kritik redan innan den ens har införts, bland annat från psykologen Peter Friberg som varnar för att en vanlig fritidsaktivitet därmed kan komma att stigmatiseras.

– Det känns rimligt och fullt adekvat att de ska få hjälp, men är det samma sak som att det behövs en diagnos? Därom tvistar de lärde så att säga, säger Peter Friberg till SR.

FHM ställer krav

Folkhälsomyndigheten har dock satt ned foten i frågan och kräver att datorspelsföretagen ska ta ett större ansvar.

Myndigheten vill nu se att mindre beroendeframkallande spel utvecklas. Bland annat ska det finnas inprogrammerade maxtider och pauser i spelen.

Men att datorspel idag medvetet görs för att skapa ett beroende är inte en bild som Per Strömbäck, vd för branschorganisationen Dataspelsbranschen, delar.

– Jag köper inte riktigt att man skulle kunna designa ett spel så att det leder fram till gaming disorder, säger han till radion.

"Väntat länge"

Just “gaming disorder” är det internationella namnet på den kommande diagnosen. Redan 2018 klassade Världshälsoorganisationen, WHO, dataspelsberoende som en sjukdom.

Spelberoende Riksförbund har tidigare uttryckt sig positiva till att det ska göras likadant i Sverige.

– Vi har väntat länge på den här diagnosen, redan 2006 mötte vi den här målgruppen. Det är en grupp som far illa och som inte har fått den hjälp som de behöver, säger Madeleine Tügel, förbundets ordförande, till SVT.

Pengar spelar roll

Det finns dock även flera positiva effekter av dataspelande och kritiker hävdar att motsvarande diagnos även  borde finnas för sociala medieberoende.

En faktor som spelar in är dock att pengar blivit en allt större del av datorspelandet.

– Vårt uppdrag är spel om pengar och vi ser att den gruppen ungdomar som söker sig till oss har börjat sitt spelande om pengar i datorspelen i tidig ålder. Vi ser också en marknadsföring riktad mot unga personer via exempelvis influencers, säger Madeleine Tügel.

Diagnosen kan införas i Sverige till 2028.

Foto: 1177

Text: Redaktionen