Populär trend slår rekord – kraftig ökning hos svenska kvinnor

2025 02 07

Varannan ung kvinna i Sverige köper begagnade varor, enligt en färsk undersökning.

Second hand-marknaden i Sverige går fortsatt starkt.

Enligt färska siffror från Svensk Handel köper varannan ung kvinna i åldern 18-29 år produkter i andra hand.

Samtidigt handlar knappt var fjärde man i samma åldersgrupp sina kläder begagnat. En väntad men tydlig skillnad, enligt Maria Mikkonen, chefsekonom på Svensk Handel.

– Skillnaden mellan könen är väldigt tydlig, men med det sagt så ser vi att intresset är stort hos såväl unga kvinnor som män, säger Mikkonen.

Tydlig förändring

Att så många unga svenskar handlar varor i andrahand är ett riktigt styrkebesked för landets handel i stort, samt ett kvitto på att hållbart arbete ger en tydlig konkurrensfördel, menar hon.

– Det är givetvis glädjande att den yngre delen av befolkningen anammar second hand, och dessa siffror bör handelns företag ta i beaktning, fortsätter Mikkonen.

Läs mer: Lyxbutik tvingas stänga – rear ut kläder

Second hand har etablerat sig som en viktig del av handeln på senare år. Det går också att se en tydlig förändring i svenska konsumenters inköpsmönster.

– Ökad tillgänglighet och prisfördelar, kombinerat med ett fokus på hållbarhet är den huvudsakliga anledningen till den starka utvecklingen, säger Mikkonen.

Ska omsätta 50 (!) miljarder

Enbart försäljningen av second hand-mode i Sverige omsätter redan nästan fem miljarder kronor.

Svensk handel bedömer också att hela den svenska second hand-marknaden år 2034 kommer att omsätta 50 miljarder kronor, sett till en förväntad tillväxt på elva procent per år.

Det är en betydligt starkare tillväxttakt än övrig handel i landet. Flera faktorer påverkar dock om prognosen blir besannad.

– För att branschen ska fortsätta växa krävs det åtgärder som ger incitament till en ökad second hand-försäljning. En av dem är en sänkt moms på second hand, avslutar Maria Mikkonen.

Läs vidare: Klädjätte i konkurs – har flera butiker i Sverige

Foto: J. Dylag

Text: Redaktionen

JUST NU: Turkiet har fått nog – ska prata med Ryssland

2025 11 30

Turkiet har fått nog av oroligheterna på Svarta havet.

Den senaste tiden har inneburit mycket oroligheter på Svart havet.

Förutom Turkiet så gränsar både Ukraina och Ryssland till havet, vilket medför att kriget utspelar sig direkt i Turkiets närhet.

Nu markerar den turkiska regeringen mot den senaste tidens attacker och menar att situationen behöver kylas ner, enligt ett uttalande från det turkiska utrikesministeriet.

Reagerar efter attack på tankfartyg

Den senaste tiden har flera omfattande attacker ägt rum på och vid Svarta havet.

I veckan drabbades två stora tankfartyg som var på väg till Ryssland av attacker utanför Turkiets kust.

Efter explosioner och bränder ombord på jättefartygen gick Turkiets räddningstjänst ut och genomförde räddningsarbete.

Nu har den turkiska regeringen fått nog och ryter ifrån.

”Allvarliga risker”

Turkiet fördömer nu attackerna mot fartygen, som enligt uppgifter var en del av den ryska skuggflottan.

Explosionerna orsakades, enligt uppgifter, av ukrainska drönare.

– Vi ser med oro på de attacker som genomfördes mot de gambiskflaggade kommersiella tankfartygen "Kairos" och "Virat" i Svarta havet, säger det turkiska utrikesministeriets talesperson Öncü Keçeli, i ett uttalande.

– Dessa incidenter, som inträffade inom Turkiets exklusiva ekonomiska zon i Svarta havet, har utgjort allvarliga risker för säkerheten för sjöfart, liv, egendom och miljö i regionen.

LÄS OCKSÅ: ”En aggressionshandling” – asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Har kontakt med Ryssland och Ukraina

Turkiet agerar nu för att motverka att kriget och attackerna på Svarta havet inte eskalerar.

Man kommer därför ta kontakt med de inblandade länderna, Ukraina och Ryssland.

– Vi upprätthåller våra kontakter med relevanta parter för att förhindra spridning och ytterligare eskalering av kriget över Svarta havet, samt för att undvika negativa påverkan på Turkiets ekonomiska intressen och aktiviteter i regionen, säger Öncü Keçeli.

Nya sanktioner

Ukraina inför nu nya sanktioner mot oljejättarna Rosneft och Lukoil.

– Vi fortsätter vårt sanktionsarbete. Idag har vi två nya beslut, uppger Volodymyr Zelenskyj i ett uttalande, rapporterar RBC-Ukraine.

– Ukraina har synkroniserat sina sanktioner med USA och infört restriktioner mot Rosneft och Lukoil.

LÄS OCKSÅ: Nobbar Orban – efter mötet med Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Larm om svensk hamn – ”Sätt in minröjare”

2025 11 30

Nordens största hamn har allvarliga säkerhetsproblem.

Göteborgs hamn är den största hamnen i Norden.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har antalet säkerhetsincidenter skjutit i höjden.

Nu kommer krav om att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg.

“Inom 48 timmar blir det kris”

Antalet rapporterade incidenter kring Göteborgs hamn har ökat med 40 procent sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes, rapporterar SVT.

Nu kräver Cecilia Magnusson (M), andra vice hamnordförande, att stora militära resurser flyttas till Västkusten.

Ett enda larm om en mina riskerar att lamslå fartygstrafiken, även om larmet skulle vara falskt, understryker hon.

– Närmaste minröjaren ligger i Karlskrona och det tar två dygn att ta sig från Karlskrona till Göteborg. Och inom 48 timmar så blir det kris på hyllor och med drivmedel, säger Cecilia Magnusson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rysk militärtransport slås ut i sabotageoperation

Försvarsmakten säger nej

Säkerhetsincidenter av alla slag har rapporterats de senaste åren. Det handlar om alltifrån drönare till hotfulla telefonsamtal och obehöriga personer i området.

Påstådda representanter för kinesiska staten har till exempel försökt förfalska en inbjudan till hamnen.

Totalt rapporteras mellan 500 och 600 incidenter per år.

Men Försvarsmakten avfärdar Cecilia Magnussons krav på att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg, och menar att det inte vore rationellt.

– De hoten som idag finns mot Göteborgs hamnar är framförallt inte militära hot utan andra typer av hot. Det kan vara avbildning eller spioneri, säger Oscar Peterson, chef för Älvsborgs amfibieregemente, till kanalen.

”Med tanke på vad vi sett i Polen…”

Cecilia Magnusson varnar dock för att det inte alls är osannolikt att en allvarlig incident kan inträffa i Göteborgs hamn.

– Med tanke på vad vi har sett i Polen, hur man testar vår villighet att förhindra angrepp från rysk sida, är det inte någon utopi att man skulle vilja testa här också, har Magnusson tidigare sagt till GP.

Hon vill att Göteborgs stad ska föra samtal med staten om vad som behöver göras för att öka säkerheten i hamnen.

– Ett första steg är att Göteborgs stad pratar med staten och säger att ”det här behöver vi”. Sedan är det de olika myndigheterna. Vad behöver de för att säkra att hamnen hålls öppen, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: "En aggressionshandling" - asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Foto: Gustav Nilsson

Text: Redaktionen