Populär svensk tradition slopas

2024 04 16

– Det har helt enkelt blivit för mycket folk, säger ordföranden i föreningen som håller i trådarna.

1940-talet

Det handlar om midsommarfirandet på berömda Brännö i Göteborgs skärgård.

Brännö fick sitt stora genombrott i det svenska folkhemmet tack vare rikskändisen och artisten Lasse Dahlquist på 1940-talet.

Dahlquist skrev 1941 valsen De ä’ dans på Brännö brygga som blev en megahit och än i dag spelas på radion och ingår i allsångshäften och då inte minst vid midsommartider.

Mer än tusen personer

Skärgårdsön Brännö ligger i Styrsö socken och bryggan i den berömda visan fanns kvar fram till 1960-talet då den förvandlades till hundratals små souvenirträbitar.

Brännös uppskattade midsommarfirande lockar folk från när och fjärran.

– Det kan ha varit mer än tusen personer förra året. Vi har två kvinnor som iklädda folkdräkter leder dansen och dessa har avsagt sig sitt uppdrag eftersom ringarna inte längre kan bildas på grund av för mycket folk.

Det säger arrangörerna till Mitt i Göteborg.

Barnbarnen

Turister från hela Sverige kommer i mängder och ortsbefolkningen själva känner sig närmast undanträngda.

– De som har barnbarn tycker inte att det går att dansa med barnen eftersom det är för trångt. Det har blivit för stort.

Det framhåller Brännöföreningens ordförande Yngve Ernst.

Dessutom är det allt svårare att hitta folk som vill agera funktionärer på självaste midsommarafton.

Det är två faktorer som ligger bakom det drastiska beslutet att slopa firandet i  sommar.

Gammel och kär tradition

För den som vill drömma sig tillbaka till midsommarfirandet vid Brännö är man välkommen att sjunga den klassiska låten:

De' ä dans på Brännö brygga. En gammel och kär tradition.

Fullt med publik och trevlig musik!  Ja, vad va en vals utan dragspelets ton?

Och en dans på Brännö brygga.  Är för mången ett stort äventyr.

Där är glädje och fest...

Så lyder den härliga texten.

Foto: D. Posteby

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen