Populär svensk tradition slopas

2024 04 16

– Det har helt enkelt blivit för mycket folk, säger ordföranden i föreningen som håller i trådarna.

1940-talet

Det handlar om midsommarfirandet på berömda Brännö i Göteborgs skärgård.

Brännö fick sitt stora genombrott i det svenska folkhemmet tack vare rikskändisen och artisten Lasse Dahlquist på 1940-talet.

Dahlquist skrev 1941 valsen De ä’ dans på Brännö brygga som blev en megahit och än i dag spelas på radion och ingår i allsångshäften och då inte minst vid midsommartider.

Mer än tusen personer

Skärgårdsön Brännö ligger i Styrsö socken och bryggan i den berömda visan fanns kvar fram till 1960-talet då den förvandlades till hundratals små souvenirträbitar.

Brännös uppskattade midsommarfirande lockar folk från när och fjärran.

– Det kan ha varit mer än tusen personer förra året. Vi har två kvinnor som iklädda folkdräkter leder dansen och dessa har avsagt sig sitt uppdrag eftersom ringarna inte längre kan bildas på grund av för mycket folk.

Det säger arrangörerna till Mitt i Göteborg.

Barnbarnen

Turister från hela Sverige kommer i mängder och ortsbefolkningen själva känner sig närmast undanträngda.

– De som har barnbarn tycker inte att det går att dansa med barnen eftersom det är för trångt. Det har blivit för stort.

Det framhåller Brännöföreningens ordförande Yngve Ernst.

Dessutom är det allt svårare att hitta folk som vill agera funktionärer på självaste midsommarafton.

Det är två faktorer som ligger bakom det drastiska beslutet att slopa firandet i  sommar.

Gammel och kär tradition

För den som vill drömma sig tillbaka till midsommarfirandet vid Brännö är man välkommen att sjunga den klassiska låten:

De' ä dans på Brännö brygga. En gammel och kär tradition.

Fullt med publik och trevlig musik!  Ja, vad va en vals utan dragspelets ton?

Och en dans på Brännö brygga.  Är för mången ett stort äventyr.

Där är glädje och fest...

Så lyder den härliga texten.

Foto: D. Posteby

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked i Sverige – första gången sedan 1859

2026 06 03

Det visar färska siffror från mätstationer runt om i landet.  

Ett 50-tal stationer i Svealand och Norrland med mycket långa mätserier noterade rekordhög vårmedeltemperatur, uppger SMHI.

Årstiden blev bland annat rekordvarm i:

- Uppsala, mätstart 1722

- Stockholm, mätstart 1756

- Härnösand, mätstart 1787

Varmaste sedan 1859

I sin helhet blev våren i Sverige 2026 den varmaste som uppmätts sedan de landsomfattande mätningarna inleddes 1859.

– Värmen märktes tydligast i landets norra delar, där flera gamla rekord slogs med god marginal. På flera platser i Lappland hamnade vårens medeltemperatur dessutom över noll grader för första gången sedan mätningarna startade, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist.

En stark bidragande faktorn till rekordvärmen var den ovanligt milda marsmånaden, som gav våren en mycket varm start.  

– April och maj blev inte lika extrema i hela landet. I södra Sverige låg temperaturerna tidvis närmare det normala, medan norra Sverige fortsatte att ha temperaturer över det normala, uppger Lasse Rydqvist.

Högsta temperaturen

Vårens varmaste dag inträffade den 1 maj i Oskarshamn, då termometern visade 28,6 grader.

Årstidens lägsta temperatur, 23 minusgrader, noterades den 2 mars i Gielas i Lappland.

LÄS OCKSÅ: Dråpslag för många som väljer elbil – stödet kan försvinna 

Extremvärme i Europa

Samtidigt drabbades stora delar av Europa av en extrem värmebölja i maj. Värmerekord har noterats i bland annat, Portugal, Storbritannien och Frankrike.

Extremvärmen kopplas till väderfenomenet El Niño, som är ovanligt starkt i år.

Värmeböljan orsakades av en så kallade värmekupol, där varm luft från Nordafrika har fångats under ett kraftfullt högtrycksområde.

– Det handlar förenklat om ett kraftigt högtryck där varm luft stängs in och pressas nedåt, ungefär som under ett lock, framhåller Klarts Lasse Rydqvist.

ANDRA LÄSER: Svenskar på Mallorca riskerar tusentals kronor i böter

Foto: Y. Bogdanov

Text: Redaktionen