Svensk matproduktion har stolta traditioner, men på en global marknad kan det ibland vara svårt för svenska producenter att klara sig.

Det händer också att konkurrensen försvåras på grund av fusk.

Detta har blivit ett stort problem för biodlare på senare tid.

De har svårt att få sin svenska honung såld, och utländsk fuskhonung är en del av problemet, rapporterar SR.

Bryter mot EU-direktiv

Mycket av den honung som importeras är förfalskad såtillvida att den inte följer EU:s honungsdirektiv.

Nu har svenska biodlare svårt att få lönsamhet i verksamheten på grund av fuskhonungen.

– Problemet är ju att vi som yrkesodlare inte blir av med vår svenskproducerade honung samt att priserna pressas nedåt för det hantverket vi gör, så vi får inte tillbaka de pengarna som vi faktiskt satsar, säger yrkesbiodlaren Joakim Engdahl till radiokanalen.

Svensk honung unik

EU:s honungsdirektiv innebär att det är förbjudet att använda sig av andra livsmedelsingredienser när man producerar honung.

– Vår svenska honung är ju unik. Den är ju producerad av bina till sin helhet, så att säga, vi tar varken bort eller lägger till någonting, utan det ska vara 100 procent honung som bina har producerat utav nektar, säger Joakim Engdahl.

Men många utländska producenter bryter alltså mot direktivet. Därför riktar han en uppmaning till svenska konsumenter.

– Köp framför allt svensk honung. Tänk på den biologiska mångfalden. Utan bin så har vi ingenting att äta i framtiden, säger han till radiokanalen.

Innehåller kinesisk sirap

Nära 50 procent av den honung som säljs i svenska butiker är förfalskad, vilket TV4 tidigare har rapporterat.

Den är ofta i hög utsträckning utblandad med andra ingredienser.

Det är till exempel vanligt att honungen blandas ut med rissirap.

Importerad honung kan ofta bestå av upp till 95 procent sirap från Kina, enligt kanalen.

Ett nytt honungsdirektiv från EU ska dock göra det lättare för konsumenter att se var honungen kommer ifrån.

Foto: D Posteby

Text: Redaktionen

Alla pizzakartonger måste förändras för att möta nya krav.

Det beslutet har nu formellt fattats av EU-kommissionen.

Förbudet gäller en grupp så kallade PFAS-ämnen, ett samlingsnamn för industriellt framställda kemikalier, som bland annat finns i vanliga pizzakartonger.

Ett av ämnena som stoppas kallas för PFHxA, som även hittas i exempelvis kläder och smink.

– Begränsningen kommer att förbjuda försäljning och användning av PFHxA i konsumenttextilier såsom regnjackor, livsmedelsförpackningar såsom pizzakartonger, konsumentblandningar såsom vattentätande sprayer, kosmetika såsom hudvårdsprodukter samt i vissa skumsläckare som för utbildning och testning, utan att kompromissa med säkerheten, bekräftar EU-kommissionen i ett pressmeddelande.

Giftigt för miljö och hälsa

Skälet till att ämnena förbjuds är på grund av risker för miljö och hälsa. Rester från PFHxA tar nämligen extremt lång tid att brytas ned.

Kemikalieinspektionen i Sverige, som är ett av länderna som drivit på förändringen, välkomnar beslutet.

– Det är ett positivt steg framåt även om vi hade velat gå ännu längre, men det är bra att det händer något, säger Bert-Ove Lund, docent, från myndigheten i en kommentar till Sveriges Radio.

"Vår tids mest problematiska"

Förbudet är följden av flera år av påtryckningar, både från politiken och föreningslivet.

– I dag innehåller mängder av livsmedelsförpackningar PFAS, vilket är ett hot mot människors hälsa. Sverige borde driva på EU, och även införa ett nationellt förbud av PFAS kopplat till livsmedel, framhöll exempelvis Karin Lexén från Naturskyddsföreningen i DN 2019.

Regeringen meddelade förra året att man ställde sig bakom EU:s framtagna förslag om att stoppa användning av kemikalierna.

– PFAS är några av vår tids mest problematiska ämnen, och dessa giftiga ämnen sprids tyvärr till människor, djur och övrig natur. Därför tycker jag att det är väldigt positivt att vi nu tar ett steg närmare ett beslut om en EU-harmoniserad begränsning av PFAS, för att skydda människors hälsa och miljön, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i februari 2023.

Tillåts i industrin

Förbudet är dock inte helt omfattande.

Ämnena kommer att vara fortsatt tillåtet inom industrin, till exempel i elbilsbatterier, bränsleceller och halvledare.

Foto: J. Oladujoye

Text: Redaktionen