Populär semesterdestination agerar – nu blir det svårare att turista

2024 09 08

Grekland har fått nog av överturismen.

Under det senaste året har en våg av anti-turism spridits bland många populära turistdestinationer.

Grekland är det senaste i en rad länder som vill göra det svårare för turister att åka dit.

Landets premiärminister har därför presenterat åtgärder för att minska på turismen.

Det rapporterar Bloomberg.

Flera åtgärder

Kryssningsturismen kommer att begränsas med hjälp av en ny avgift som måste betalas.

Samtidigt kommer man att förbjuda korta uthyrningskontrakt i bland annat huvudstaden Aten för att få bukt med turisterna som letar tillfälligt boende.

– Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis tillkännagav åtgärder som syftar till att hantera de negativa effekterna av överturism när besökare fortsätter att anlända i rekordantal i den postpandemiska eran, uppger Bloomberg.

Populära öarna

Mitsotakis lägger stort fokus på de populära öarna Santorini och Mykonos.

– Alla passagerare som anländer till grekiska hamnar kommer att betala en avgift, och avgiften kommer att vara högre på de populära turistöarna Santorini och Mykonos.

– Mitsotakis upprepade sin oro för att delar av Grekland står inför problemet med ”överturism”.

I en intervju med Bloomberg i juni tillkännagav han planer på att begränsa kryssningsfartyg som besöker landets mest populära öar från och med 2025.

Drabbar samhället

Trots att turismen bidrar till ekonomin så drabbar det andra delar av samhället.

Det förklarar Katerina Kikilia, professor i turismförvaltning vid University of West Attica enligt EuroNews.

– Från att ha varit ett vackert område är det nu ett nav för korttidsuthyrning, inga familjer och inga skolbarn, säger hon om en av städerna som har drabbats.

Flera länder

Ombudsmannen framhåller följande i en rapport om hållbar turism:

– I stadsområdena är den sociokulturella påverkan stor, turisterna tränger undan de fastboende och förändrar stadsdelarnas karaktär. Bostadsfrågan har blivit explosiv.

Även i bland annat Italien och Spanien råder liknande situationer.

Foto: G. Cessati

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen