Poliser tvingas betala för dömd gärningsman – “Är bisarrt”

2024 01 07

Fem poliser tvingas nu betala rättegångskostnader efter påskupploppen.

Det har nu gått ett par år sedan stora oroligheter bröt ut i flera olika städer.

Våldsamheter ägde rum i bland annat Norrköping, Örebro och delar av Stockholm.

Många poliser skadades i vad som senare skulle komma att kallas påskupploppen.

Nu tvingas fem poliser betala rättegångskostnader för en dömd gärningsman, rapporterar Dagens Nyheter.

Måste betala

En 45-årig man dömdes till fem års fängelse för grovt sabotage mot blåljusverksamhet av Örebro tingsrätt i samband med våldsamheterna.

Polisen Johan Westberg begärde då tillsammans med fyra andra poliser skadestånd efter att ha skadats i upploppen.

Nu har dock poliserna fått besked om att de måste betala gärningsmannens rättegångskostnader.

– Jag tänker inte betala en krona. Då får de hellre utmäta mig. Det här är så fel, säger Westberg till DN.

“Är bisarrt”

Westberg får medhåll från poliskollegan Aleksandar Jeremic.

– Det är bisarrt att den som ville ha ihjäl oss ska få våra pengar, säger han.

Anledningen till att de måste betala är att Högsta domstolen beslutat att poliser inte kan få skadestånd för kränkning vid grovt sabotage mot blåljusverksamhet.

Detta eftersom det anses handla om ett brott mot staten, inte mot enskilda personer.

Beskedet innebar att poliserna förlorade målet om skadestånd, och måste därmed betala gärningsmannens rättegångskostnader.

Skadad idag

Under söndagen, flera år efter att poliserna skadades i samband med påskupploppen, har en polis skadats på nytt.

Det är i Jönköping som polisen tagit sig till området Österängen med anledning av en situation i en bostad.

– När polis etablerat kontakt med mannen inne i skogen uppstår en tumult situation och en polis skadas. En annan polis har i samband med detta avlossat sitt tjänstevapen och träffat gärningsmannen, meddelar polisen via sin webbsida.

Allvarligt skadad

Polisen har förts till sjukhus med allvarliga skador efter händelsen.

Personen ska ha skadats med en vasst tillhygge.

En förundersökning har inletts med två brottsrubriceringar, dels grovt vapenbrott och dels mordförsök.

Arkivfoto: Polisen Linköping FB resp Riksbanken

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen