Polisen utfärdar varning gällande elstödet

2023 02 21

Polisen ser en bekymmersam risk i anslutning till det kommande elstödet.

I och med att elstödet kommer börja betalas ut till svenska hushåll går polisen ut med en varning.

Det bedöms finnas en stor risk att bedragare utnyttjar situationen för att försöka lura till sig pengar, framhåller polisen i ett pressmeddelande.

– Om man får ett samtal som kräver att man ska agera på något vis för att få elstödet då ska man lägga på, man ska inte logga in med bank-id eller med bankdosa. Elstödet betalas ut via en automatisk process och kräver inte att du agerar på något vis, säger Lotta Mauritzson vid polisens nationella bedrägericentrum.

Bredare målgrupp

Elstödet som betalas ut från Försäkringskassan handlar totalt om 17 miljarder kronor.

Allmänheten uppmanas vara uppmärksamma på vanliga varningssignaler när det gäller bedragare, exempelvis att de kan försöka stressa upp dig och vilja att du ska agera snabbt.

Bedragare kan hävda att de ringer från Försäkringskassan och försöka få dig att logga in med bank-id.

– I vanliga fall är det främst äldre personer som utsätts för telefonbedrägerier, men här finns en risk att en bredare målgrupp kan utsättas eftersom det är fastighetsägare generellt som är målgrupp för elstödet, säger Lotta Mauritzson.

Så många utsätts

Under 2021 anmäldes nästan 196 000 bedrägeribrott, och 5,7 procent av befolkningen uppgav att de utsattes för bedrägeribrott det året, enligt siffror från Brottsförebyggande rådet.

3,5 procent menade även att de blivit utsatta för kort- eller kreditbedrägeri.

Olika former

Det finns flera olika former av bedrägeri, bland annat fakturabedrägeri, kortbedrägeri och investeringsbedrägeri.

– Det finns flera saker du kan göra för att minska risken att utsättas för bedrägerier. Exempelvis ska du inte lämna ut dina inloggningsuppgifter eller lösenord, särskilt inte via internet eller telefon, framhåller polisen.

Vanliga bedrägerier

Polisen menar att om du inte bör svara ifall du blir uppringd från ett utländskt nummer om du inte förväntar dig ett samtal.

Ett annat vanligt bedrägeri är att du får ett meddelande från en aktör som uppger sig vara din bank som vill få dig att lämna känsliga uppgifter.

Foto: T. Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen