POLISEN: Över tusen gängkriminella barn i Sverige

2022 05 24

Enligt polisen är 1 202 gängkriminella personer i Sverige under 18 år.

I slutet av 2021 pekade Polismyndigheten ut 8 233 personer i Sverige som man definierade som nätverkskriminella. Av dessa är 1 202 stycken, det vill säga 15 procent, minderåriga. Det rapporterar Sveriges Radio.

Tonåringar leder gängen

Det anmärkningsvärda i Polisens uppgifter är att ungdomar och barn nu har tagit steget från att inte bara delta i de kriminella gängen – utan till att faktiskt leda dem. 

– Numera är det inte ovanligt att tonåringar styr kriminella gäng och utnyttjar yngre barn till avancerad brottslighet, säger Martin Wallin, polis i Sollentuna som arbetar mot grov brottslighet, till SR.

Uppmärksammad dom

I februari tidigare i år kom en uppmärksammad dom mot två, numera, 19-åriga killar. De dömdes för att tillsammans med en 17-årig tjej ha styrt ett kriminellt gäng i Upplands Väsby. Enligt Martin Wallin är det inte ett unikt fall, utan någonting han känner igen från flera platser. 

– Det är så det ofta ser ut att ungdomar i 17-18-årsåldern har en väldigt hög förmåga i kriminalitet, och där utnyttjar man ett yngre led, säger han.

En region utmärker sig

En region i landet dominerar när det kommer till antalet unga nätverkskriminella, uppger SR. Det är polisregion Mitt, som inkluderar Gävleborg, Uppsala och Västmanlands län.

I dessa tre län är nästan en tredjedel av de utpekade gängkriminella personerna minderåriga. Omkring 70 av dem är under 15 år.

Straffrabatten slopades

Enligt Jale Poljarevius, Polisens underrättelsechef i polisregion Mitt, kan en del av förklaringen finnas i slopandet av straffrabatten för ungdomar mellan 18 – 20 år.

– När lagstiftningen skärps flyttar nivåerna nedåt. Då kommer ett motsvar från motståndarsidan där man i ännu större utsträckningar använder sig av personer under 18 år, säger han till SR.

Förändring i år

Den så kallade straffrabatten innebär att yngre människor kan få en lägre påföljd om de döms för ett brott, jämfört med om de skulle bli dömda om de vore äldre. 

Från och med i år gäller detta inte längre för personer över 18 år om det inte finns särskilda skäl, efter att riksdagen sagt ja till regeringens förslag i höstas.

Ska bryta “kriminell livsstil”

Bland de brott som omfattas av den slopade straffrabatten ingår exempelvis mord, rån, grov misshandel, grov utpressning, grovt narkotikabrott, grovt vapenbrott och våldtäkt, skriver Aftonbladet.

– Vi menar att ett längre fängelsestraff ofta behövs i de här fallen, inte minst för att kunna bryta den här kriminella livsstilen hos dem. Då får vi längre tid att jobba med dem än vad kriminalvården har haft tidigare, kommenterade justitieminister Morgan Johansson (S) förändringen till tidningen när förslaget presenterades.

Foto: Polisen Malmö

Text: Redaktionen

Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen

JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen