POLISEN: Över tusen gängkriminella barn i Sverige

2022 05 24

Enligt polisen är 1 202 gängkriminella personer i Sverige under 18 år.

I slutet av 2021 pekade Polismyndigheten ut 8 233 personer i Sverige som man definierade som nätverkskriminella. Av dessa är 1 202 stycken, det vill säga 15 procent, minderåriga. Det rapporterar Sveriges Radio.

Tonåringar leder gängen

Det anmärkningsvärda i Polisens uppgifter är att ungdomar och barn nu har tagit steget från att inte bara delta i de kriminella gängen – utan till att faktiskt leda dem.

– Numera är det inte ovanligt att tonåringar styr kriminella gäng och utnyttjar yngre barn till avancerad brottslighet, säger Martin Wallin, polis i Sollentuna som arbetar mot grov brottslighet, till SR.

Uppmärksammad dom

I februari tidigare i år kom en uppmärksammad dom mot två, numera, 19-åriga killar. De dömdes för att tillsammans med en 17-årig tjej ha styrt ett kriminellt gäng i Upplands Väsby. Enligt Martin Wallin är det inte ett unikt fall, utan någonting han känner igen från flera platser.

– Det är så det ofta ser ut att ungdomar i 17-18-årsåldern har en väldigt hög förmåga i kriminalitet, och där utnyttjar man ett yngre led, säger han.

En region utmärker sig

En region i landet dominerar när det kommer till antalet unga nätverkskriminella, uppger SR. Det är polisregion Mitt, som inkluderar Gävleborg, Uppsala och Västmanlands län.

I dessa tre län är nästan en tredjedel av de utpekade gängkriminella personerna minderåriga. Omkring 70 av dem är under 15 år.

Straffrabatten slopades

Enligt Jale Poljarevius, Polisens underrättelsechef i polisregion Mitt, kan en del av förklaringen finnas i slopandet av straffrabatten för ungdomar mellan 18 – 20 år.

– När lagstiftningen skärps flyttar nivåerna nedåt. Då kommer ett motsvar från motståndarsidan där man i ännu större utsträckningar använder sig av personer under 18 år, säger han till SR.

Förändring i år

Den så kallade straffrabatten innebär att yngre människor kan få en lägre påföljd om de döms för ett brott, jämfört med om de skulle bli dömda om de vore äldre.

Från och med i år gäller detta inte längre för personer över 18 år om det inte finns särskilda skäl, efter att riksdagen sagt ja till regeringens förslag i höstas.

Ska bryta “kriminell livsstil”

Bland de brott som omfattas av den slopade straffrabatten ingår exempelvis mord, rån, grov misshandel, grov utpressning, grovt narkotikabrott, grovt vapenbrott och våldtäkt, skriver Aftonbladet.

– Vi menar att ett längre fängelsestraff ofta behövs i de här fallen, inte minst för att kunna bryta den här kriminella livsstilen hos dem. Då får vi längre tid att jobba med dem än vad kriminalvården har haft tidigare, kommenterade justitieminister Morgan Johansson (S) förändringen till tidningen när förslaget presenterades.

Foto: Polisen Malmö

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen