Polisen slår larm – har stoppat flera skoldåd

2023 07 09

För drygt ett år sedan, den 21 mars 2022, mördades två lärare på Malmö latinskola.

Under de tolv månader som gått sedan lärarna mördades har polisen stoppat flera nya potentiella attacker mot skolor.

Det uppger Mats Karlsson, chef på polisens underrättelseenhet i syd. 

– Det är min vetskap, inte min uppfattning, säger han till SR Ekot.

Vidare berättar Mats Karlsson att polisen varje vecka får tips om personer som de borde utreda.

– Det handlar om skolor som hör av sig om någon som de tycker agerar på ett sätt som ger en obehagskänsla. Från riktigt allvarliga avsikter till att det inte var helt genomtänkt, säger polischefen till radion.

Avstyrde attack i huvudstaden

I Stockholm, kort efter dådet på  Malmö latinskola, lyckades polisen avstyra ett skoldåd.

En 17-åring hade planerat att göra ”något liknande” som gärningsmannen i Malmö.

Men pojken stoppades.

– En specifik angiven dag skulle han ta sig till skolan, säger åklagare Katarina Engström som framhåller att pojken planerade att begå dåd på skolan.

Hon bestämde sig för att hämta upp pojken till förhör efter att att skolan delat med sig av oroväckande information.

Den 17-åringe eleven uppges ha skickat bilder på gärningsmannen från Malmö latinskola till flera klasskamrater.

Polisen agerade direkt och hämtade pojken på hans skola.

Dömdes

Pojken erkände först, men ångrade sig sedan och drog tillbaka sitt erkännande.

Senare dömdes 17-åringen av Södertörns tingsrätt för förberedelse till mord.

– Tack vare hjälp från skolan kunde det här stoppas, säger Katarina Engström till SR Ekot.

Morden på Malmö latinskolan

Den 21 mars 2022 mördade den 18-årige eleven Fabian Cederholm två kvinnliga lärare på Malmö latinskola.

I september 2022 dömdes han av tingsrätten han till livstids fängelse efter morden och till att betala skadestånd på cirka en miljon kronor till anhöriga.

Det var första gången som en 18-åring döms till livstids fängelse i Sverige.

I december 2022 fastställde hovrätten domen.

–  Han erkände morden, och har berättat att syftet var att begå så fruktansvärt brott att han aldrig mer skulle kunna återgå till en normal plats i samhället, sa hovrättspresidenten Ylva Norling Jönsson i ett uttalande.  

Foto: Polisen Norrmalm FB

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


7 juni 2026

Ryssland förlorar kontrollen – tungt bakslag för Putin

2026 06 07

Ryssland förlorar mark och i Kreml ser man snart ingen utväg.

Rysslands offensiva kampanj i Ukraina blir allt mindre effektiv.

Ukraina återtar mer mark än vad Ryssland erövrar, och för Vladimir Putin blir läget nu allt mer pressat.

Alla beräkningar visar samma sak

I maj månad har Ukraina befriat mer territorium än vad de ryska styrkorna lyckats ta, rapporterar RBC-Ukraine.

En ny rapport från Institutet för krigsstudier, ISW, bekräftar det svåra läget för Ryssland på slagfältet.

Analysen visar att ryska styrkor tog eller trängde in i cirka 40 kvadratkilometer territorium i maj månad, samtidigt som Ukraina återerövrade omkring 280 kvadratkilometer.

Även i april gick det trögt för Ryssland. Cirka 28 kvadratkilometer erövrades, medan man förlorade kontrollen över 116 kvadratkilometer.

Vissa av de ryska framryckningarna är dessutom bara tillfälliga intrång på territorier som fortfarande kontrolleras av Ukraina.

Beräkningarna är komplicerade, och flera olika räknemetoder har därför använts för att kartlägga situationen på fronten.

Men oavsett vilken metod som används så kommer man fram till samma sak: Rysslands offensiv misslyckas.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker - har halverats i värde

Lavrov ställer krav

De stora förlusterna i form av skadade eller dödade soldater är också ett stort problem för Ryssland.

Omkring 35 000 ryska soldater dödas eller skadas svårt varje månad.

Samtidigt vägrar Ryssland att öppna för en förhandlingslösning, såvida den inte löser ”krigets grundorsaker”, som Putinregimen ser det.

Utrikesminister Sergej Lavrov säger bland annat att ”ryssarnas och rysktalande människors rättigheter i Ukraina” måste återställas.

– Det är en nödvändig förutsättning för en långsiktig fredlig lösning, menar Lavrov, enligt tidningen.

Kreml fruktar: Finns ingen utväg

I Kreml växer dock oron över Rysslands allt mer hopplösa situation på slagfältet, samtidigt som vanliga ryssar påverkas allt mer av kriget.

Vissa högt uppsatta tjänstemän i Kreml erkänner nu att kriget har hamnat i ett dödläge, har Bloomberg rapporterat.

Somliga i den ryska ledningen har till och med börjat tvivla på om det finns någon säker utväg för den hårt pressade regimen.

Samtidigt har flera undersökningar visat att det ryska folkets stöd för Putin tycks ha minskat.

LÄS OCKSÅ: LAVROV: USA har backat - gäller inte längre

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen