Polisen slår larm: Här är värsta scenariot för Sverige

2023 09 18

Sverige befinner sig i ett allvarligt läge.

De senaste två veckorna har sju personer skjutits ihjäl.

Våldsdåden sker i en omfattning som saknar motstycke, uppger polisen.

–  De senaste dagarnas utveckling visar vikten att vi ligger på, ökar kraften och inte viker ner. Vi genomför omfattande förändringar av våra arbetsmetoder för att förebygga våldet. Vi griper fler och arbetar förebyggande. Både planerade och pågående våldsdåd har förhindrats, kommenterade rikspolischef Anders Thornberg förra veckan.

Kan bli värre

Situationen har eskalerat.

Men det kan bli värre.

Det varnar polischefen Jale Poljarevus för i en intervju med TV4.

Han berättar att ett värsta scenario för polisen är om ”regelrätta strider” uppstår på gator och torg i Sverige.

Polischefen drar paralleller till Florida på 1980-talet.

– Där gjorde gänggrupperingar upp på gator och torg. Så det finns massvis med nya gränser att nå om man vill göra det.

Värsta våldet: ”Tredje ansiktet”

Poljarevus, som är regional underrättelsechef i polisregion Mitt, berättar att polisen talar om att våldet har ”tre olika ansikten”.

Det första ansiktet är det ”kalla affärsmässiga våldet”. Ett opersonligt våld som ofta handlar om uppgörelser om marknadsandelar.

Det andra ansiktet kallas för ”statusvåldet”. Det innebär att en kriminell aktör begår våldshandlingar i syfte att få en högre status i den kriminella miljön.

Det tredje ansiktet är så kallat ”känslorelaterat våld” och är det absolut farligaste, enligt Poljarevus.

– Det absolut värsta våldsansiktet är det känslodrivna våldet. Det handlar om hämndaktioner, kränkningar och vedergällningar. Det är jättesvårt att förutse för oss och det är väldigt farligt. 

En del av skjutningarna

Enligt polischefen kan en del av den senaste tidens skjutningar kopplas till det ”känslodrivna våldet”.

Men inte alla.

– Jag tror att många av skjutningar går att placera in i någon av kategorierna, säger Jale Poljarevus till TV4.

Foto: Polisen Linköping 

Text: Redaktionen


Willys och Hemköp stoppar populär produkt – gäller resten av 2024

2024 07 26

Axfood har gett besked om att matjätten sätter stopp för vissa livsmedel.

Under den senaste tiden har beståndet av surströmming uppmärksammats i Sverige.

Det råder stora utmaningar för odlare och surströmmingen bedöms i viss mån vara hotad.

Livsmedelsjätten Axfood, som äger Willys och Hemköp, har gett besked om att man sätter stopp för försäljningen av surströmming och annan fisk och skaldjur under resten av året.

Långsiktigt arbete

I WWF:s senaste fiskguide har strömming från Östersjön fått rött ljus. 

Det innebär att arten bedöms som hotad och helt bör undvikas.  

– Även om det inte är det småskaliga fisket som är det stora problemet, är strömmingsbeståndets biomassa lägre och åtgärder behöver vidtas, framhåller Axfood.

– Axfoods butiker kommer därför inte att sälja surströmming under säsongen 2024. Tillsammans med leverantörer ses nu olika hållbara lösningar över för att framöver kunna erbjuda surströmming på ett långsiktigt hållbart sätt framöver. 

“Borde inte tillåtas”

Åsa Domeij, Axfoods hållbarhetschef, har uttalat sig om situationen.

– Det är det industriella och storskaliga trålfisket av sill/strömming för fodertillverkning som inte borde tillåtas eftersom det leder till utfiske och därför förstör möjligheterna för det kustnära och småskaligt garnfiske för konsumtion, till exempel surströmming.

“Blandade känslor”

En annan som har kommenterat saken är Urban Winther som är butikschef för en Willysaffär i Luleå.

– Det är ju verkligen blandade känslor. Jag har respekt för att den har blivit rödlistad och det är ju väldigt ont om strömming. De sista åren har vi inte alls fått tag i de volymer som vi önskar, säger han till Sveriges Radio.

– Det är ju en otrolig brist på det.

Nya räkor

Axfood ersätter även de svenska räkorna i butikerna av liknande skäl.

– Även den svenska räkan har rött ljus i WWF:s fiskguide. I och med att den dessutom förlorat sin miljömärkning från MSC har den tillsvidare ersatts av räkor från Norge i Axfoods butiker.

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen


Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen