Mordet ägde rum mot slutet av juli i Upplands-Bro nordväst om Stockholm.

En man i 30-årsåldern blev där skjuten och avled senare av sina skador.

Polisen utreder händelsen aktivt, och går nu ut med ett filmklipp på den misstänkte mördaren för att få hjälp av allmänheten.

Längst ner i artikeln finns en länk till videon.

Skedde under kvällen

Mordet skedde vid 22-tiden den 30 juli och polisen uppmanar den som kan ha information att bidra med till att ta kontakt.

– Den 30 juli vid klockan 22.00 i området Fjärilsstigen och Finnstastigen i Bro skjuts en man i 30-årsåldern till döds. Nu söker polisen efter vittnen till händelsen, meddelar polisen.

Eventuell felskjutning

Polisen har upprättat en teori om att mannen som blev skjuten och senare avled inte var den tilltänkta måltavlan.

Det ska alltså handla om en misstänkt felskjutning.

– Polisens hypotes är att målsägaren inte var den avsedda måltavlan, fortsätter polisen.

– Övervakningsfilm från området visar den skytt som utfört gärningen.

Vill nå vittnen

Alla som befann sig i området den 30 juli bör höra av sig till polisen.

– Övervakningsfilmen visar också vittnen till händelsen som passerade när skjutningen inträffade. 

– Polisen vill komma i kontakt med vittnen som syns i filmen men även personer som gjort iakttagelser från händelsen. Polisen önskar kontakt med vittnen oavsett om de varit kontakt med polisen innan eller inte.

Se videon här

Det finns flera olika sätt att ta kontakt med polisen och det bedöms vara viktigt i deras fortsatta utredningsprocess att få så mycket information som möjligt om händelsen.

– Om du har gjort iakttagelser eller har uppgifter som rör händelsen, kontakta polisen genom att ringa 114 14, besöka en polisstation eller tipsa polisen via webben, förklarar polisen.

Polisen går emellertid inte ut med några övriga detaljer om den misstänkta skytten utöver filmklippet.

Klicka här för att se den video som polisen har gått ut med.

Foto: Polisen

Text: Redaktionen

Varningen kommer från cybersäkerhetsexperten Marcus Murray, och gäller läskvittofunktionen som är standard i iPhonetelefoner sedan 2011.

Funktionen kan användas som ett verktyg för människor som vill bedra och lura.

– Om man skickar till hundratusen så ser man vilka som faktiskt används, om det är någon som faktiskt läser dem. På det sättet kan man se vilka man borde bearbeta då, för att eventuellt lura dem, säger Marcus Murray, till TV4.

Funktionen

Läskvitton finns i alla iPhonetelefoner som lanserats efter 2011.

Funktionen innebär att den som skickar ett meddelande får en bekräftelse när mottagaren har tagit emot och läst det som skickats.

– Du kan använda läskvittenser så att andra automatiskt får veta när du har sett deras textmeddelanden, uppger iPhonetillverkaren Apple.

– När läskvittenser är på ser avsändare ordet ”Läst” nedanför meddelanden som de har skickat till dig. Om du inte har läst meddelandet ser avsändaren ”Levererat”.

Går att stänga av

Men funktionen går att stänga av, eller ha aktiv för utvalda kontakter, för den som vill det.

– Om du inte vill att andra ska veta att du har öppnat deras meddelanden kan du stänga av läskvittenser, framhåller Apple.

– Du kan slå på läskvittenser i en konversation om du vill att just den mottagaren ska kunna se när du har sett dess inkommande meddelanden även om du har stängt av läskvittenser generellt.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Finns andra sätt

Även om läskvittofunktionen skulle kunna användas av bedragare är det i dagsläget inte så vanligt, och det finns många andra tillvägagångssätt.

Men det är ett problem att många människor som har iPhone inte vet om att funktionen är automatiskt påslagen, och att den aktivt måste stängas av ifall den inte är önskvärd för användaren, anser cybersäkerhetsexperten Marcus Murray.

– Det är det svåra när tillverkarna låter en välja. Det är viktigt att människor generellt sett försöker förstå verktygen de använder, och vad de har för val och hur det kan påverka integriteten, säger han, till TV4.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Yura Fresh

Text: Redaktionen