Polisen släpper film på misstänkt mördare – se videon här

2024 08 28

Polisen går nu ut med ett filmklipp på en misstänkt mördare.

Mordet ägde rum mot slutet av juli i Upplands-Bro nordväst om Stockholm.

En man i 30-årsåldern blev där skjuten och avled senare av sina skador.

Polisen utreder händelsen aktivt, och går nu ut med ett filmklipp på den misstänkte mördaren för att få hjälp av allmänheten.

Längst ner i artikeln finns en länk till videon.

Skedde under kvällen

Mordet skedde vid 22-tiden den 30 juli och polisen uppmanar den som kan ha information att bidra med till att ta kontakt.

– Den 30 juli vid klockan 22.00 i området Fjärilsstigen och Finnstastigen i Bro skjuts en man i 30-årsåldern till döds. Nu söker polisen efter vittnen till händelsen, meddelar polisen.

Eventuell felskjutning

Polisen har upprättat en teori om att mannen som blev skjuten och senare avled inte var den tilltänkta måltavlan.

Det ska alltså handla om en misstänkt felskjutning.

– Polisens hypotes är att målsägaren inte var den avsedda måltavlan, fortsätter polisen.

– Övervakningsfilm från området visar den skytt som utfört gärningen.

Vill nå vittnen

Alla som befann sig i området den 30 juli bör höra av sig till polisen.

– Övervakningsfilmen visar också vittnen till händelsen som passerade när skjutningen inträffade. 

– Polisen vill komma i kontakt med vittnen som syns i filmen men även personer som gjort iakttagelser från händelsen. Polisen önskar kontakt med vittnen oavsett om de varit kontakt med polisen innan eller inte.

Se videon här

Det finns flera olika sätt att ta kontakt med polisen och det bedöms vara viktigt i deras fortsatta utredningsprocess att få så mycket information som möjligt om händelsen.

– Om du har gjort iakttagelser eller har uppgifter som rör händelsen, kontakta polisen genom att ringa 114 14, besöka en polisstation eller tipsa polisen via webben, förklarar polisen.

Polisen går emellertid inte ut med några övriga detaljer om den misstänkta skytten utöver filmklippet.

Klicka här för att se den video som polisen har gått ut med.

Foto: Polisen

Text: Redaktionen

Allt fler tecknar försäkringar som inte gäller

2025 09 08

En försäkringsexpert går nu ut med en varning till svenska konsumenter.

Fler och fler svenskar tecknar försäkringar som ska ge en ekonomisk trygghet.

Det gäller även försäkringar som ska ge ekonomiskt stöd vid arbetslöshet eller sjukskrivning.

Men det är inte ovanligt att det är ett helt onödigt köp.

– Konsumenter vaggas tyvärr in i en falsk trygghet, säger försäkringsspecialist Håkan Carlsson från Konsumenternas Försäkringsbyrå, i ett uttalande.

Försäkringar för trygghet

Försäkringar som ska ge ett ekonomiskt skyddsnät vid arbetslöshet eller sjukskrivning har ökat i antal de senaste åren.

De marknadsförs under olika namn.

Det kan vara trygghetsförsäkring, låneskyddsförsäkring och utgiftsförsäkring.

”Mycket olyckligt”

Konsumenternas försäkringsbyrå flaggar nu för att många konsumenter inte har koll på försäkringsvillkoren, och därför inte alltid omfattas av den försäkring som införskaffats.

– De tror att de ska få ekonomisk hjälp i en besvärlig situation, men i stället har de betalat för något som inte gäller för dem. Det är mycket olyckligt, säger Håkan Carlsson.

– Läs alltid förköpsinformationen noggrant innan du köper en försäkring. Kontakta gärna försäkringsbolaget om något är oklart och beskriv din situation. Det kan spara dig både pengar och besvikelse.

Undvik fallgroparna

Det finns sätt att förebygga, för att inte hamna i en situation där en tecknad försäkring inte gäller när ett behov uppstår.

Konsumenternas Försäkringsbyrå ger följande råd.

- Behöver du verkligen en extra försäkring? Gå igenom vilket skydd du redan har, till exempel från a-kassa och inkomstförsäkring. Är det värt att betala för mer skydd?

- Kontrollera om du uppfyller villkoren. För att försäkringen ska gälla krävs det ofta att du är tillsvidareanställd och fullt arbetsför när du tecknar försäkringen, vilket många missar.

- Läs det finstilta. Vad täcker försäkringen? Det finns ofta undantag. Exempelvis gäller många försäkringar inte vid sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa eller stress.

Text: Redaktionen

Ny diagnos införs i Sverige – ska räknas som sjukdom

2025 09 08

En ny diagnos ska införas i den svenska hälso- och sjukvården.

Det gäller datorspelsberoende som ska börja klassas som en officiell sjukdom i Sverige, vilket Socialstyrelsen för närvarande har uppe på sitt bord.

Den kommande diagnosen får dock kritik redan innan den ens har införts, bland annat från psykologen Peter Friberg som varnar för att en vanlig fritidsaktivitet därmed kan komma att stigmatiseras.

– Det känns rimligt och fullt adekvat att de ska få hjälp, men är det samma sak som att det behövs en diagnos? Därom tvistar de lärde så att säga, säger Peter Friberg till SR.

FHM ställer krav

Folkhälsomyndigheten har dock satt ned foten i frågan och kräver att datorspelsföretagen ska ta ett större ansvar.

Myndigheten vill nu se att mindre beroendeframkallande spel utvecklas. Bland annat ska det finnas inprogrammerade maxtider och pauser i spelen.

Men att datorspel idag medvetet görs för att skapa ett beroende är inte en bild som Per Strömbäck, vd för branschorganisationen Dataspelsbranschen, delar.

– Jag köper inte riktigt att man skulle kunna designa ett spel så att det leder fram till gaming disorder, säger han till radion.

"Väntat länge"

Just “gaming disorder” är det internationella namnet på den kommande diagnosen. Redan 2018 klassade Världshälsoorganisationen, WHO, dataspelsberoende som en sjukdom.

Spelberoende Riksförbund har tidigare uttryckt sig positiva till att det ska göras likadant i Sverige.

– Vi har väntat länge på den här diagnosen, redan 2006 mötte vi den här målgruppen. Det är en grupp som far illa och som inte har fått den hjälp som de behöver, säger Madeleine Tügel, förbundets ordförande, till SVT.

Pengar spelar roll

Det finns dock även flera positiva effekter av dataspelande och kritiker hävdar att motsvarande diagnos även  borde finnas för sociala medieberoende.

En faktor som spelar in är dock att pengar blivit en allt större del av datorspelandet.

– Vårt uppdrag är spel om pengar och vi ser att den gruppen ungdomar som söker sig till oss har börjat sitt spelande om pengar i datorspelen i tidig ålder. Vi ser också en marknadsföring riktad mot unga personer via exempelvis influencers, säger Madeleine Tügel.

Diagnosen kan införas i Sverige till 2028.

Foto: 1177

Text: Redaktionen