POLISEN JUBLAR: Nya regler för 21 myndigheter

2025 04 02

En ny lag har trätt i kraft i Sverige.

Från och med nu blir 21 myndigheter samt kommuner, regioner och skolor skyldiga att lämna uppgifter till polisen som kan behövas i brottsbekämpningen.

Polisen välkomnar beskedet.

Myndigheten hoppas att informationsdelningen kommer leda till att färre barn och unga dras in i kriminalitet.

Uppgifterna till polisen ska lämnas på begäran och eget initiativ. Enligt polisen kan det röra sig om information som bidrar till att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet. Det kan också handla om uppgifter som kan behövas för att utreda eller lagföra brott.

– Man bör tänka brett när det gäller uppgifter som man ska lämna på eget initiativ. Det kan till exempel handla om ett underligt beteende hos en person, eller att någon kanske hanterar pengar på ett sätt som sticker ut. Det kan vara så enkelt som en magkänsla av att någonting inte stämmer, att man konkretiserar den och lämnar uppgiften till exempelvis Polismyndigheten, säger Åsa Torlöf, verksamhetsutvecklare vid polisens nationella operativa avdelning, Noa. 

– Det är inte en anmälan om brott utan mer att man delar med sig av en pusselbit som vi kan addera till annan information, tillägger Torlöf.

Informerat berörda myndigheter

Berörda myndigheter har informerats om hur de ska hantera den nya lagen.

Polisen har tagit fram speciellt anpassade vägledningar om hur den nya formen av uppgifter, som inte utgör en konkret brottsanmälan, kan lämnas till polisen.

Liknande vägledningar har också överlämnats till Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Skolverket.

Polisen betonar att dialog och samverkan mellan skola och polis är centralt för att uppnå lagens syfte.

– Vi hoppas på att få in värdefull information som kan hjälpa oss att i tidigt skede identifiera unga som kan vara på väg in i kriminalitet. Det är ett av våra viktigaste samhällsuppdrag att hjälpas åt med detta. Vi ser framför oss att många kommer uppfatta skyldigheten även som en möjlighet att lämna uppgifter till oss i polisen. Tidigare har förutsättningarna saknats men nu finns de på plats, säger Åsa Torlöf.

Fakta: Lagen om skyldighet att lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter

- Myndigheterna som omfattas av uppgiftsskyldigheten i lag 2025:170 är Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden, Finansinspektionen, Fondtorgsnämnden, Försäkringskassan, Inspektionen för vård och omsorg, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Lantmäteriet, länsstyrelserna, Migrationsverket, Naturvårdsverket, Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Statens skolinspektion, Tillväxtverket, Transportstyrelsen, Utbetalningsmyndigheten, och utlandsmyndigheterna.

- I den nya lagen räknas utöver Polismyndigheten även följande till de brottsbekämpande myndigheterna; Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten. Myndigheterna har samarbetat under förberedelsearbetet med den nya lagstiftningen.

Källa: Polisen

Foto: Polisen

Text: Redaktionen


JUST NU: Stort skifte i USA – jubel för Ukraina

2025 08 16

En stor förändring i USA innebär goda nyheter för Ukraina.

Opinionen bland amerikanska och framför allt republikanska väljare har svängt kraftigt på kort tid – på ett sätt som lär få den ukrainska regeringen att jubla.

Det handlar om en kraftig förändring i synen på kriget i Ukraina.

Nu ökar pressen på att president Donald Trump ska leva upp till förväntningarna – och leverera en lösning.

Kraftig förändring

Stödet för Ukraina har ökat kraftigt bland republikanska väljare, rapporterar Kyiv Post.

Det rör sig om en tydlig förändring jämfört med för bara några månader sedan, enligt en opinionsundersökning från Chicago Council on Global Affairs.

Bland republikaner har stödet för att förse Ukraina med militärt bistånd ökat med hela 21 procentenheter, upp till 51 procent, enligt tidningen.

Allt fler republikanska väljare anser också att Ukraina och Europa bör ha en given plats vid förhandlingsbordet när USA och Ryssland förhandlar om ett fredsavtal.

Dessutom ökar stödet för sanktioner mot Ryssland, enligt tidningen.

Tydlig ökning

Även bland amerikaner i stort ökar andelen som anser att USA ska ge militärt bistånd till Ukraina, enligt undersökningen som genomfördes i slutet av juli.

62 procent av amerikanerna anser att man ska stödja Ukraina, vilket innebär en tydlig ökning. Motsvarande siffra i mars var 52 procent.

Synen på ekonomiskt bistånd har också förändrats.

Bland framför allt republikaner har många tidigare ansett att USA ger för mycket stöd till Ukraina.

Andelen republikaner som anser att man ger för stort ekonomiskt stöd till landet har dock sjunkit från 47 till 30 procent, enligt tidningen.

Resultaten i undersökningen motsäger ett uttalande från USA:s vicepresident JD Vance nyligen.

– Amerikaner är trötta på att fortsätta skicka sina pengar, sina skattepengar till Ukraina, menade JD Vance, enligt tidningen.

Jubel för Ukraina – press på Trump

Men enligt opinionsmätningen ökar alltså stödet för Ukraina bland den amerikanska befolkningen.

Det är glädjande nyheter för Ukraina, som sätter stort hopp till USA – samtidigt som Trump-administrationens ibland mycket hårda retorik mot landet har skapat stor oro.

Siffrorna innebär också en ökad press på president Donald Trump att förhandla fram ett fredsavtal som inte är alltför missgynnsamt för Ukraina.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


Kravet på regeringen – säg nej till barnfamiljer

2025 08 16

Svenskt Näringsliv ställer krav på regeringen.

Många barnfamiljer har väldigt tuffa år bakom sig.

Svensk ekonomi går trögt och inflationen har slagit hårt mot många hushåll.

Trots det kräver Svenskt Näringsliv att regeringen säger nej till en förändring för barnfamiljer.

Kräver att regeringen säger nej

Regeringen bör inte höja barnbidraget i höstbudgeten som läggs fram om en månad. Det anser Svenskt Näringsliv, rapporterar DN.

Trots att många barnfamiljer kämpar med ekonomin, kräver Svenskt Näringsliv att regeringen avstår ifrån att höja barnbidragen och andra bidrag som skulle kunna hjälpa hushållen i tuffa tider.

– Att vi får ökade barnbidrag, ökade bostadsbidrag och sådant. Problemet med den politiken är att då får vi en bidragslinje snarare än en arbetslinje, och då minskar man ju drivkrafterna till arbete, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt till tidningen.

Istället vill Svenskt Näringsliv bland annat se ett jobbskattavdrag och en kraftigt sänkt bolagsskatt.

Kan bli viktig valfråga

Det tuffa ekonomiska läget innebär att hushållens ekonomi kan bli en het valfråga nästa år, och höstbudgeten kommer därför att bli viktig för regeringens chanser att bli återvald.

Just barnbidraget tros kunna bli en viktig valfråga, har SVT tidigare rapporterat.

I Agendas partiledardebatt i maj öppnade både L och KD för höjda barnbidrag, och även M gläntade på dörren för det, enligt kanalen.

SD sade då nej, men det är oklart hur skarpt deras nej egentligen är.

Bland oppositionspartierna har S, MP och V föreslagit höjda barnbidrag, medan C har sagt nej.

”Alla har fått det tuffare”

Men från Svenskt Näringslivs sida vill man alltså inte se några höjda barnbidrag.

Detta alltså trots att många hushåll har drabbats hårt av bland annat inflationen de senaste åren.

– Många av bidragen har också indexerats upp med inflationen under den här perioden. Här är det ju så att alla har fått det tuffare under de här kriserna, säger Sven-Olov Daunfeldt till tidningen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen