Polisen ger råd till äldre – väcker ilska: ”Oerhört fräckt”

2025 01 24

Polisen har gett ett råd till äldre personer, men kritiker menas att rådet är oförskämt och diskriminerande.

Bedrägerier mot äldre har blivit ett allt större problem den senaste tiden.

Ärenden väller in till polisen i ett flertal regioner, och bedrägerierna sker ofta per telefon.

Det har fått polisen att gå ut med en uppmaning till de äldre – som dock väcker starka reaktioner.

”Mitt bästa tips”

I ett inslag i TV4 i söndags uppmanades äldre att skaffa hemligt telefonnummer. Annars kan bedragare hitta ens nummer på olika hemsidor.

– Mitt bästa tips är till äldre eller om du har en bekant som kan bli lurad, det är att skaffa ett nytt hemligt telefonnummer, sade Björn Sidenhjärta, gruppchef för bedrägerisamordningen i polisregion Mitt, till kanalen.

Rådet motiveras av att det skett en kraftig ökning av bedrägerier.

– Den sista tiden har vi legat på 60-70 ärenden per vecka, det är en katastrofal ökning, sade Björn Sidenhjärta.

Men rådet väcker nu stor ilska och får hård kritik.

”Kan inte lägga över skulden”

SPF-seniorernas riksordförande Eva Eriksson säger på fredagen att hon är starkt kritisk till polisens råd.

– Man kan inte lägga över skulden på äldre människor som blir bedragna. Alltså, det är ju så oerhört fräckt tycker jag, jag tycker nästan det är oförskämt, säger hon till SR.

Hon ifrågasätter utgångspunkten att de äldre själva ska ta ett så stort ansvar för att lösa problemet.

”Någon slags ålderism”

Huvudansvaret ligger hos samhället, understryker hon.

– Politiken måste ju ta ansvar för detta. Är det rimligt att man på söktjänster kan gå in och få alla uppgifter man vill, och dessutom så är det ju viktigt också att bankerna tar sitt ansvar, säger Eva Eriksson till radiokanalen.

Hon menar att polisens råd rent av är diskriminerande mot äldre personer.

– Man kan inte ge äldre människor ansvaret att skaffa sig ett dolt telefonnummer. Det är ju någon slags ålderism, säger hon.

Foto: Huy Phan

Text: Redaktionen

JUST NU: Går i konkurs – arbetade med Mercedes och Porsche

2025 08 20

Ännu en tysk underleverantör i bilbranschen går i konkurs.

Tidigare i veckan kom besked om att det tyska företaget Werkzeugbau Laichingen stupar efter 130 år.

Företaget var specialiserat på tillverkning av verktygsmaskiner för bilindustrin.

Nu kommer besked om ännu en konkurs i den tyska bilindustrin – det rör sig den här gången om en underleverantör till bland annat Porsche och Mercedes.

Går i konkurs

Det är Krämer Automotive Systems GmbH som nu tvingas tacka för sig.

Företaget har arbetat med jättar som Jaguar, Porsche, Mercedes, Bentley och Volkswagen.

De har exempelvis utvecklat pekskärmen till nya Mercedes G-klass G350d Professional.

Nu går dock företaget i konkurs efter 50 år, rapporterar tyska Merkur.

Utebliven storbeställning

Konkursförvaltaren Dirk Poff uppger att anledningen till den finansiella krisen för Krämer Automotive Systems GmbH främst beror på en stor beställning som företaget inte har fått. 

Bolaget grundades för ungefär 50 år sedan och har sedan dess arbetat med bland annat digitala lösningar för flera biljättar.

Tufft för tyskarna

Krisen i branschen är tuff för tyskarna.

Bilindustrin står för ungefär en femtedel av landets industriproduktion, och om man räknar med leverantörskedjan genererar den cirka sex procent av BNP, enligt Capital Economics. 

Branschen sysselsätter direkt cirka 780 000 personer – och stöder miljontals andra arbetstillfällen, rapporterar BBC.

“Så många kriser”

Simon Shütz, talesperson för den tyska bilindustriförbundet, har tidigare i år satt ord på krisen.

– Det finns så många kriser, en hel värld av kriser. När en kris är över, kommer en annan, säger han.

Omställningen till eldrivna bilar bidrar till utmaningarna, menar talespersonen.

– Övergången från förbränningsmotor till eldrift är en mycket stor process. Vi investerar miljarder i ombyggnaden av alla fabriker. Och det tar tid, det råder det ingen tvekan om.

Läs mer: Biltema-utmanare expanderar kraftigt – fyra nya varuhus

Foto: I. Kazlouskij

Text: Redaktionen

Priserna på läkemedel kan förändras kraftigt

2025 08 20

Läkemedelspriserna i Europa, inklusive Sverige, riskerar att skjuta i höjden.

Detta eftersom USA:s president Donald Trump planerar att pressa ner amerikanska läkemedelspriser till de ”lägsta nivåerna i världen”.

I slutet av juli beordrade Trump läkemedelsföretag att sänka priserna till nivåer motsvarande de i andra västländer.

– Om de misslyckas kommer jag att använda alla verktyg i min arsenal för att skydda amerikanska familjer från de höga och kränkande läkemedelspriserna, sade Trump när han lanserade kravet.

”Stora effekter i hela EU”

Om Trumps förslag blir verklighet kommer det få stora konsekvenser för Europa.

– Att koppla amerikanska priser till de lägsta priserna i andra höginkomstländer skulle få stora effekter i hela EU, säger Helmut Brand, professor i europeisk folkhälsa vid Maastrichts universitet, till Politico.

Han påpekar att USA är världens största läkemedelsmarknad och att kraftigt sänkta priser kommer att slå stenhårt mot läkemedelsbranschens intäkter.  

Enligt Brand kan flera företag komma att höja priserna i Europa samt skjuta upp lanseringar av nya läkemedel.

– Att skjuta upp lanseringar på lågprismarknader för att undvika prispress på större, mer lönsamma marknader, är en känd bieffekt av extern referensprissättning, säger Brand till Politico.

LÄS MER: Dubbla priser – stor ilska mot svenska apotek 

Redan stor brist

I dag råder det redan stor brist på vissa läkemedel i Sverige.

Under 2024 d annat restnoterades viktiga läkemedel som hjärt- och kärlmediciner, antibiotika och läkemedel för nervsystemet.

– Vi har nått ett oacceptabelt status quo där bristen på läkemedel varken verkar bli bättre eller sämre, säger Johan Wallér, vd på Sveriges Apoteksförening.

– Det är skrämmande att det fortsätter råda en så stor brist på viktiga läkemedel i Sverige och resten av Europa. Vi behöver fler verktyg och ökade befogenheter för att i större utsträckning få byta till tillgängligt läkemedel utan att kontakta förskrivare.

Foto: R. Sorin

Text: Redaktionen