Polisen går ut med uppmaning gällande cyklar

2024 05 23

Sverige är ett land med många cyklister, och följaktligen många cyklar.

Det är inte ovanligt att cyklar blir stående lite varstans och ser övergivna ut.

Många vill då hjälpa till genom att lämna in upphittade cyklar till polisen.

Men nu börjar polisen få nog av alla cyklar som lämnas in till hittegodsavdelningen, rapporterar SR.

Alla cyklar inte hittegods

Polisen får in alltför många cyklar, och nu uppmanas allmänheten att tänka efter innan de lämnar in en cykel.

Alla cyklar kan inte räknas som hittegods, även om de ser övergivna ut, menar polisen.

– Cyklar som inte är hittegods, det är de som är låsta till exempel, eller de som står i cykelställ, utanför fastigheter, utanför en bostad. Då kan man ju anta att det finns en ägare någonstans som har lämnat cykeln där, säger Ida Ekelund från polisens hittegodsavdelning i Umeå, till radiokanalen.

”Uppenbart övergivna”

Man ska bara lämna in en cykel till polisen om det är tydligt att den är övergiven, menar hon.

– Cyklar som är uppenbart övergivna, de kan stå i diket och kanske ha stått där i någon månad eller mer. Som är olåsta, och det är liksom helt givet att det inte är någon som har lämnat den för att återanvända den igen, förklarar hon.

Om man själv vill undvika att ens cykel hamnar hos polisen av misstag bör man dokumentera hur den ser ut.

– Har man en cykel som man är rädd om – dokumentera cykeln, fota upp den, skriv ner ramnumret så har vi ju lättare för att spåra den, tipsar Ida Ekelund.

Vissa lämnar in ofta

Det är också vanligt förekommande att samma personer kommer in till polisen väldigt ofta och lämnar in upphittade cyklar.

Vissa är inne och lämnar in cyklar så ofta att polisen känner dem vid namn, har SVT Västmanland tidigare rapporterat om.

– De flesta som lämnar in en upphittad cykel gör det kanske en eller två gånger. Det är skillnad mot dem som när de kommer in genom dörren vet vi vad de heter. De är här lite för ofta, sade Anette Gustafsson på polisens hittegodsavdelning till kanalen.

Foto: N Page

Text: Redaktionen

Alla går emot regeringen: magplask för kritiserat förslag

2025 12 05

– Det måste vara lagligt att ta hand om det svenska uranet som redan är uppe ur backen, det är helt obegripligt att gruvaktörerna behövt behandla det som avfall. Svensk gruv- och mineralnäring är avgörande för Sverige, Europa och för klimatet, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i augusti.

I förslaget ingår också att mjuka upp reglerna för gruvbolagens utsläpp av uran i sjöar och vattendrag. 

Enligt regeringen skulle det ske kunna utan att påverka miljöskyddet negativt.

Men ingen av de elva remissinstanser som tagit del av förslaget håller med.

Samtliga sågar förslaget längs med fotknölarna, rapporterar SR.

– Det ökar osäkerheten. Riskerna är att vi kommer att få ökade halter av uran i våra vatten, säger Anna Ledin, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten, till kanalen.

"Inget positivt med det"

Konkret handlar förslaget om hur mycket uran som ska få släppas ut i svenskt vatten. 

Det regeringen föreslår är att utgångspunkten för gränsen bör vara den mängd uran som kan tas upp av levande organismer – inte den totala halten uran som släpps ut.

Enligt expertmyndigheten saknas dock vetenskapligt stöd för en sådan uträkning.

– Det här är en dålig ändring. Vi ser ingenting positivt med det, säger Marit Åkerblom, domare vid miljödomstolen i Östersunds tingsrätt, till SR.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

"Unika förutsättningar"

Enligt Camilla Brodin, gruppledare i Kristdemokraterna, har Sverige “unika förutsättningar för att vara en stor gruvnation”.

– För att på allvar ta upp kampen med den dominans som icke-demokratiska länder har är möjliggörandet av utvinning av uran centralt, säger hon i ett uttalande.

Enligt Mats Green, gruppledare i näringsutskottet för Moderaterna, har förbudet mot uranbrytning försvårat Sveriges möjligheter att bryta andra kritiska och strategiska mineraler som ofta återfinns tillsammans med uran.

– Med detta beslut kan vi förbättra Sveriges och Europas energiberoende och säkra vår självförsörjning av kritiska mineraler, säger Mats Green.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Mikael Törnqvist resp Elima Mwinyipembe/Regeringskansliet

Text: Redaktionen