Plötsligt besked om biståndet – stor förändring nära

2026 02 16

Regeringen har presenterat sin valbudget.

Budgeten innehåller omfattande satsningar och väntas leda till det största underskottet i Sveriges offentliga finanser på över 30 år. Det handlar bland annat om ett nytt jobbskatteavdrag och en tillfälligt sänkt matmoms.

Nu meddelar finansminister Elisabeth Svantesson att nedskärningar i biståndet sannolikt kommer att finansiera de stora satsningarna.

– Vi är faktiskt ett av de länder i världen som ger mest per capita. Det finns mer att göra, vi har stora behov hemma, säger hon till TV4 Nyheterna.

Svantesson konstaterar att en sänkning av biståndet är ett sätt att finansiera valbudgeten. Enligt finansministern handlar det om att ”fördela om och omprioritera”.

– Då kan biståndet vara en väg, säger hon till tv-kanalen.

Skarp kritik

Finanspolitiska rådet, som utvärderar regeringens ekonomiska politik, riktar svidande kritik mot den nya budgeten.

– Årets rapport ger uttryck för den allvarligaste kritiken vi har riktat mot finanspolitiken under senare år, säger rådets ordförande Lars Heikensten enligt SvD.

Han påpekar att budgeten avviker från det så kallade överskottsmålet, som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.

– Den bryter emot reglerna för budgetunderskottet, men den är inte heller motiverad i förhållande till konjunkturen, säger Hekensten med hänvisning till att Sverige fortfarande befinner sig i en lågkonjunktur.

Lämnar målet

Från och med 1 januari 2027 kommer Sverige att överge överskottsmålet. Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.

LÄS MER: Bekräftat: Populäraste drycken på Systembolaget |

FAKTA: Biståndsbudgeten i dag

- Av biståndsramen på 53 miljarder kronor går 43,7 miljarder till Sveriges internationella bistånd.

- Den statliga myndigheten Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete) beslutar om 19,4 miljarder kronor ur biståndsbudgeten. Av dessa går 1,8 miljarder till förvaltningen, exempelvis personal i Sverige och på ambassader.

- Regeringskansliet beslutar om 18,6 miljarder kronor, för vilka Sida hanterar betalningar och viss finansiell uppföljning.

- Även andra myndigheter hanterar mindre delar av biståndsbudgeten.

- Det finns också andra delar i statsbudgeten som räknas som bistånd. Här ingår bland annat kostnader för mottagande av asylsökande i Sverige, samt Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd. Tillsammans med vissa övriga poster beräknas denna del av biståndet uppgå till totalt 9,3 miljarder kronor under 2026.

Källa: Sida

LÄS OCKSÅ: Kreml: Väst har ”lyckats” med Ukraina

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen