Plötslig smäll för bolånekunder – flera banker väntas göra samma sak

2025 01 16

I princip alla hade räknat med sänkta räntor under 2025.

När Riksbanken i december förra året gav besked om att styrräntan sänks med 0,25 procentenheter var prognosen ljus.

– Om utsikterna står sig kan styrräntan sänkas en gång till under första halvåret 2025, framhöll myndigheten.

Många höjde därför på ögonbrynen när SBAB, en av Sveriges största banker för bolån, plötsligt höjde sina bundna räntor i fredags.

Förklaringen var att marknadsräntor med längre löptider har ökat, vilket orsakat ökade upplåningskostnader för banken.

Det har med andra ord blivit dyrare för bankerna att låna pengar – och den kostnaden går vidare till bolånetagarna.

"Troligt att bankerna höjer"

I måndags följde Danske Bank efter och gjorde samma sak som SBAB. Delvis till och med i form av en högre ökning än konkurrenten.

Och nu väntas ännu fler banker följa samma exempel.

– Jag kan inte tala för alla banker men det troliga är att bankerna kommer att höja sina bundna boräntor här och nu. Det ligger i farans riktning, säger Jesper Fjärstedt, makro- och ränteanalytiker på Danske Bank, till Svenska Dagbladet.

"Mycket stor ökning"

Den amerikanska 10-åriga obligationsräntan steg över en procentenhet tidigare i januari, från 3,7 procent till 4,8 procent.

En “anmärkningsvärd” ökning, enligt Jesper Fjärstedt, och som påverkar det som kallas bostadsobligationer, vilket är en form av värdepapper som säljs av banker när de lånar pengar och som de sedan betalar ränta på.

– Det här är en mycket stor ökning av obligationsräntan. Möjligen skulle man kunna förvänta sig en sådan uppgång under ett år, men även då vore det en betydande rörelse, säger analytikern.

Ekonomen: Agera omedelbart

Både Danske Bank och SBAB lämnade den rörliga tremånadersräntan oförändrad.

Prognosen från Danske Bank är att de bundna boräntorna stiger under de första månaderna under 2025, sedan ligger still under våren och faller igen till hösten.

Enligt SEB:s privatekonom Américo Fernández bör man som bolånekund agera omedelbart om man funderar på att binda sin ränta.

– Står man och funderar på att binda bör man göra det nu i januari. Om vi blickar framåt pratas det mycket om nya USA-tullar som är inflationsdrivande, vilket talar för en fortsatt uppåtpress på långa räntor, säger han till DN.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen