Gränshandeln mellan Norge och Sverige är som bekant mycket viktig.

Nu har norrmännen tagit sig över gränsen för att spendera stora summor i svenska butiker.

Under det första halvåret rör det sig om 5,1 miljarder norska kronor, en ökning med 12,9 procent eller 583 miljoner norska kronor jämfört med året innan.

Det rapporterar Dagligvarunytt.

2,7 miljoner dagsturer

Norrmännen har totalt gjort 2,7 miljoner dagsturer över gränsen, det är 360 000 fler än samma period förra året.

Det finns några anledningar som ligger bakom den plötsliga ökningen.

– Gränshandeln tenderar att ta fart runt högtider och semesterperioder, då folk hinner åka på dagsturer över gränsen. Få soliga dagar på flera ställen i början av sommaren kan ha bidragit till att fler valt att ta en dagstur över gränsen, säger Guro Henriksen, senior rådgivare på Norges statistikmyndighet SSB.

Detta köper norrmännen

42 procent av pengarna som norrmännen spenderar går på dagligvaror.

Samtidigt går 14 procent på alkohol och 11 procent på nikotinprodukter.

Läsk och godis tycks vara produkter som norrmännen tycker om att handla i Sverige.

Snus lockar

Vad gäller nikotinprodukterna sån tycks det finnas en framstående produkt som är i fokus för norrmännen.

I Norge har det rådit snusbrist, vilket har lett till att många tar sig över gränsen.

– Norrmän som bor i närområdet kommer alltid hit och handlar. Snus, cigaretter, läsk och godis, det är halva priset för dem på grund av skatterna. Så det kanske blir ännu fler nu om snusbristen förvärras i Norge, säger Henric Axelsson, ägare till Tobaksvagnen i Svinesund till Expressen.

Vissa problem i Sverige

Sedan branden i Swedish Matchs snusfabrik Göteborg har orosmoln uppkommit om en snusbrist även i Sverige.

Det ser dock inte ut att bli så pass stora problem att det kommer få några större konsekvenser, om än vissa aktörer har behövt beställa in lite mer än vanligt.

Foto: Markus Spiske

Text: Redaktionen

Under perioden 1991-2020 har framför allt mellersta och södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990.

Det uppger SMHI i en ny sammanställning.

– Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 procent vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 procent till 59 procent, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog på SMHI.

Myndighetens undersökning visar också att snödjupet minskar i Sverige, med undantag för Lapplandsfjället.

–  Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden i stället ökat, berättar Magnus Joelsson.

Norra Norrland undantaget

Längst upp i landet är läget dock oförändrat. 

Från 1991 till 2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, uppger SMHI.

I södra Norrland var motsvarande siffra 90 procent, en säkerställd nedgång.

– Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, säger Magnus Joelsson.

Så går SMHI:s mätningar till

- SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Myndighetens mätstationer samlar in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer.

- Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor.

- Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990.

- Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Källa: SMHI

Text: Redaktionen