PLASTPÅSESKATTEN: Oväntat besked från M och SD

2022 11 08

Efter åratal av hård kritik kommer nu beskedet om plastpåseskatten från Moderaterna och SD – och många lär bli överraskade.

Gång på gång på gång har Moderaterna och Sverigedemokraterna sågat plastpåseskatten.

”Borde aldrig införts”

Skatten har för flera på högersidan blivit en symbol för vad man menar är Miljöpartiets misslyckade politik även om också Liberalerna initialt var pådrivande. Och beskedet har varit tydligt från M och SD.

– Kravet: stoppa plastpåseskatten nu, lyder en av Moderaternas affischkampanjer i sociala medier.

– Enligt experter borde plastpåseskatten aldrig ha införts. Skatten har enligt dem skadat både miljön och plaståtervinningen, framförde M i sociala medier under valåret.

Nej och Nope

Och Sverigedemokraterna har varit minst lika tydliga om vad partiet anser om plastpåseskatten.

SD har lagt upp särskilda bilder med frågan ”Straffbeskatta alla som behöver köpa en plastpåse?”

Och sen har SD skrivit vad alla partier anser med budskapet att bara SD och M säger nej:

SD – NEJ!

M – Nope

KD – Sure

L – Jadå

S – JAAA!

V – Skatt!

MP – Miljön

C -Visst

Felaktiga grunder

Moderaterna har till och med framhållit att plastpåseskatten är felaktigt beslutad.

– Ny fakta visar att beslutet fattats på felaktiga grunder, betonade M under rubriken ”Avskaffa plastpåseskatten”

Och SD deklarerade att plastpåseskatten ska bort.

– Skatten på plastpåsar måste bort! Regeringens plastpåseskatt innebär en rad negativa konsekvenser, understryker SD på sina sociala mediesidor.

Tongångarna mot den rödgröna sidans beslut om införa plastpåseskatten 2020 har varit extremt tydlig från M och SD.

Enligt en SVT-kartläggning av partiernas position i frågan är även Liberalerna och Kristdemokraterna emot plastpåseskatten.

Närmast ironiskt

Men när budgeten presenterades i dag var beskedet något helt annat.

– Ja, den är kvar, svarar finansminister Elisabeth Svantessons (M) pressavdelning till SVT.

Miljöpartiets ledare Per Bolund svarar med ett skratt kring frågan att skatten på plastpåsar finns kvar i budgeten.

– Det är närmast ironiskt. Så mycket som de här partierna har ägnat sig åt att baktala den. Och sen låter man den vara kvar, säger MP-ledaren.

Väl avvägd budget

Till Dagens Industri indikerar finansministern att det kan vara en förhandlingsfråga.

– Det är fyra partier som nu har förhandlat och alla partier kan inte få exakt det de vill.

Hon uppger dock inte vilket parti som eventuellt velat ha kvar plastpåseskatten.

En annan kommentar från finansministern tycks öppna för att inget parti drivit frågan.

– Det handlar också om att ha en väl avvägd budget i ett läge när inflationen nu har reviderats upp och konjunkturen revideras ner, säger hon till tidningen.

Förväntar sig att det sker

En del lär dock bli missnöjda över beskedet att plastpåseskatten blir kvar.

– Regeringspartierna M, KD, L och samarbetspartiet SD har sedan tidigare aviserat att de ska avskaffa plastpåseskatten. Nu förväntar vi oss att det sker, framhåller Henrik Oxfall vid innovations- och kemiindustrierna (IKEM), uppger E-handel.

– Företagen vill ställa om sitt arbete för en mer cirkulär ekonomi så att all plast kan återvinnas. Skatten sätter käppar i hjulet för det, betonar han.

Foto: Moderaterna, SD

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen