Planerar unikt bygge till Danmark – Öresundsbron räcker inte

2025 03 14

Öresundsbron räcker inte för att förbinda Sverige med Danmark.

Ytterligare en förbindelse planeras som kan stå klar lagom till år 2040.

Och det är inte vilket projekt som helst.

Unik tunnelbana

Tåg- och biltunnlar finns redan mellan flera länder. 

Till och med genom vatten, exempelvis järnvägen via kanaltunneln mellan Storbritannien och Frankrike.

Men nu kan världens första tunnelbana mellan två länder och genom ett hav bli verklighet.

En helt unik lösning, rapporterar P4 Malmöhus.

– Det är ett projekt som Malmö stad och Köpenhamns kommun har jobbat med i tio år. Det är den här lösningen vi förespråkar, säger projektledaren Conny Ragnarp till radion.

Måste avlastas

Tunnelbanan, som fått namnet Öresundsmetron, mellan Malmö och Köpenhamn ska ta 20 minuter och möjliggöra snabb pendling för en miljon invånare i regionen.

Skälet till projektet är att Öresundsbron måste avlastas. År 2029 ska Fehrman Bälttunneln mellan Danmark och Tyskland att stå klar och då kommer godstrafiken att öka.

– En tunnelbana är ett av de mest miljövänliga och effektiva transportmedel som finns, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförande i Malmö, i ett uttalande.

– Att Köpenhamns metro får en sträckning in i Malmö, via två stationer i Västra hamnen och en vid Malmö centralstation, gör att Öresundsregionen öppnas upp på helt nya sätt.

Priset: 60 miljarder

Den tidiga prognosen är att prislappen för Öresundsmetron, som kommer att byggas under själva bron genom att borra på 40 meters djup i kalkberget, lär landa på drygt 60 miljarder kronor.

Avräknat biljettintäkter och driftkostnader bör dock den faktiska kostnaden stanna på max 22 miljarder, enligt Malmö stad. 

Planen är att de samhällsnyttiga effekterna kommer att göra att investeringen betalar igen sig.

– Man kan säga att 16 miljarder är det bästa utfallet och 22 miljarder är prognosen med hängslen och livrem, säger Leif Gjesing Hansen, också projektledare för Öresundsmetron.

Enligt Malmö stad kan tunnelbanan komma att stå klar 2040, men det krävs ett regeringsbeslut för att så ska kunna ske.

Trafikverket har redan inlett en utredning om saken.

Foto: Øresundsbron/NewCopter

Text: Redaktionen

MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen