Framtida utbetalningar från det svenska välfärdssystemet har stoppats i tid efter att Utbetalningsmyndigheten upptäckt stora mängder felaktiga bidragsutbetalningar.

Detta har hittills lett till att över 100 miljoner kronor har förhindrats betalas ut – och fler stopp är på gång.

Stoppar miljonbelopp

Arbetet med att analysera och granska utbetalningar har visat strålande resultat.

Till och med december 2025 har 103 miljoner kronor i felaktiga framtida utbetalningar upptäckts och stoppats av Utbetalningsmyndigheten.

– Det är en milstolpe och det känns fantastiskt att vi kommit så långt på bara lite drygt ett år, säger Per Eleblad, generaldirektör på Utbetalningsmyndigheten, i ett uttalande om arbetet med att identifiera felaktiga utbetalningar.

Majoriteten av underrättelserna som lett till stoppade framtida utbetalningar har skickats till andra myndigheter, främst CSN och Försäkringskassan, där inkomster och stöd ibland inte stämmer överens.

LÄS MER: S kräver – Sverige bör slå tillbaka mot USA

Hundratals bidragsbrott polisanmälda

Totalt har Utbetalningsmyndigheten skickat 3 806 underrättelser till beslutande myndigheter.

Samtidigt som utbetalningar stoppas i förväg har också hundratals fall av misstänkta bidragsbrott polisanmälts under 2025 visar ny statistik, vilket har lett till 287 polisanmälningar rörande misstänkta brott mot bidragssystemet.

– Under 2026 kommer underrättelser från flera nya analysmodeller att skickas. Det kommer bland annat vara ett fokus på felaktiga utbetalningar till följd av att man inte bor i Sverige, saknar legal vistelse eller använder företag för att begå bidragsbrott, säger Mark Sayar, chef för dataanalysenheten.

Skärpt kontroll väntar

Regeringen och myndigheterna arbetar också med att utveckla nya system och analysmodeller för att förebygga felaktiga utbetalningar i ännu större omfattning framöver.

En nyligen presenterad utredning föreslår bland annat digitala lösningar som ska göra det lättare att upptäcka avvikelser och felaktigheter i socialförsäkringsutbetalningar i realtid.

Syftet med dessa förslag är att säkerställa att skattepengar går till dem som faktiskt har rätt till dem och inte används i bidragsbrottslighet.

LÄS MER: UPPGIFTER: USA på väg att ”kollapsa”

Foto: Danske bank

Text: Redaktionen

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen