Plan på väg till Sverige har tvingats vända

2024 03 13

Ett kommersiellt flyg fullt av passagerare har tvingats vända om före ankomst till slutdestinationen.

Flygplanet i fråga avgick visserligen som planerat.

Vid 21-tiden igår kväll lyfte Boeing 737-planet från Schiphol i Amsterdam.

Vände utanför Danmark

Samma plan var schemalagt att anlända till den svenska flygplatsen Landvetter utanför Göteborg drygt en och en halv timme senare.

Flygturen blev dock oväntat dramatisk för passagerarna ombord.

Planet hade inte ens nått danska kusten innan piloterna fick besked om att de måste vända om omedelbart, rapporterar Göteborgs-Posten.

"Tekniska problem"

Exakt vad det var som orsakade vändningen är inte känt.

– Denna flygning blev försenad på grund av tekniska problem, är den enda kommentaren som flygbolaget KLM gett på sin hemsida.

Flygbolaget har inte gett några övriga kommentarer till media.

Planet flög hela vägen tillbaka till Schipol där nya besked väntade passagerarna som fanns ombord.

– Tillbaka på flygplatsen hänvisades passagerarna till ett ersättningsflyg, informerar Swedavias presstjänst enligt GP.

Liknande besked gavs till övriga medier.

– Vi har fått information om att resenärerna kommer att flygas med ett ersättningsflyg till Landvetter senare ikväll, bekräftade Swedavias pressansvariga person Ellen Laurin för Aftonbladet.

Landade två timmar sent

Ersättningsflyget kunde lyckligtvis ta sig hela vägen till Landvetter utan problem.

Totalt blev flygresan över två timmar försenad och planet landade till slut utanför Göteborg klockan 00.29, i kontrast till den planerade ankomsttiden 22.20.

Det är andra gången inom loppet av bara några dagar som ett passagerarflyg på väg till Landvetter råkar ut för problem.

I helgen var det Lufthansas flyg LH818 av typen Airbus A310, på väg från tyska Frankfurt, som tvingades nödlanda i Hamburg.

Anledningen då var rökutveckling i planets kök.

– Allt löstes odramatiskt och de 125 passagerarna får nu gå på ett nytt flygplan med ett nytt crew enligt rutin, sade Swedavias kommunikatör Frida Jones till SVT i lördags.

Arkivfoto: E. Jong

Text: Redaktionen


Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen


JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen