PINSAMT: Lavrov påkommen med årets lögn

2025 09 20

Sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022 har den ryska militären bland annat riktat in sig på elnät och energianläggningar, attackerat sjukhus, skolor, shoppingcentrum och bostadsområden. En stor del av attackerna har bedömts vara avsiktliga.

Enligt FN:s siffror från i somras hade då minst 13 580 civila ukrainare dött i Rysslands anfallskrig.

Men den ryska utrikesministern Sergej Lavrov förnekar alltihop.

När han mötte pressen tidigare i veckan lät det istället enligt följande.

– Den ryska armén attackerar aldrig civila mål eller civilbefolkningar, säger Lavrov enligt turkiska nyhetsbyrån Anadolu Anjasi.

Grov lögn

Lavrov kritiserar istället FN:s generalsekreterare för att ha fördömt Rysslands attacker mot civila mål.

Den ryska ministern påstår att FN stöttar "förfalskningar" och att Ukraina och dess allierade sprider "desinformation".

– Som svar på varje anklagelse frågade vi: var är bevisen? Var finns fakta?

Totalt motbevisad

Det är inte svårt att motbevisa Lavrovs lögn. Rysslands återkommande krigsbrott är väldokumenterade. 

Ett av de mer uppmärksammade anfallen mot civila skedde under krigets första månad när teatern i Mariupol attackerades. 

Hundratals civila hade sökt skydd i byggnaden och utanför stod det skrivet “BARN” i stora bokstäver. 

Amnesty Internationals Crisis Response Team har i en rapport dragit slutsatsen att attacken med all sannolikhet utfördes av ett ryskt stridsflygplan som släppte två bomber på 500 kilo vardera.

Minst tolv personer dog i attacken.

"Riktade attacker"

Ett annat av många uppmärksammade exempel, utöver de återkommande massiva drönaranfallen mot Ukrainas städer, var attacken mot det stora köpcentret i Kharkiv 2024. Senare samma sommar utfördes en ny attack mot ytterligare ett varuhus samt ett postkontor i Kostyantyvnika.

Attacken dödade minst fjorton personer och skadade över 40 personer, enligt ukrainska åklagarmyndigheten.

– Detta är ännu en riktad attack mot en plats där människor samlas. Ännu en terrorhandling av Ryssland, framhöll den ukrainska guvernören Vadym Filajskin på Telegram efteråt.

LÄS OCKSÅ: Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

Internationell arresteringsorder

Rysslands diktator Vladimir Putin är efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen.

Han är misstänkt för krigsbrott i samband med tvångsdeportationer av uppskattningsvis tiotusentals ukrainska barn från ockuperade områden i Ukraina.

Sedan starten av kriget i Ukraina 2014 har den ryska krigsmakten gjort sig skyldig till flera krigsbrott. Människorättsorganisationen Amnesty nämner bland annat följande:

- Avsiktliga attacker mot civila

- Påtvingade försvinnanden

- Utomrättsliga avrättningar

- Tortyr

- Olagligt frihetsberövande

- Tvångsförflyttning

- Övergrepp mot krigsfångar

LÄS MER: Har pratat med Trump – slår till mot Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen